Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handtverk tillhandahållas af stadens eget
elektricitetsverk, som anlades 1897 och betydligt
utvidgades 1904 och 1907. Såväl vattenledningsverket
som elektricitetsverket drifvas hufvudsakligen
med vattenkraft från stadens andel i ett af de
fyra fall, som Nyköpingsån bildar inom stadens
område. Gatubelysningen åstadkommes hufvudsakligen
medelst gaslyktor. Stadens eget gasverk, som
tillhandahåller gas äfven för industriens behof enligt
billig taxa, nybyggdes 1910. I kyrkligt hänseende
är staden delad i två församlingar: den västra,
som tillika med S:t Nikolai landsförsamling bildar
ett pastorat, och den östra, som jämte Allhelgona
och Svärta landsförsamlingar bildar ett annat pastorat.
Dessutom finnas icke territoriella församlingar, såsom
baptisternas och metodisternas. Vid riksdagsmannaval
till Andra kammaren tillhör staden länets södra
valkrets.
N. är sannolikt en bland Sveriges äldsta städer. Dess
läge var synnerligen förmånligt under en väsentligen
sjöfartsidkande tid, enär det låg strax ofvan
mynningen af fyra vattendrag, Nyköpings-, Kila- och
Svärtaån samt Idbäcken. Alltsedan 1414 har man k. bref
och resolutioner rörande detsamma. Stadsprivilegierna
förnyades 1497. Under medeltiden var det en
bland Sveriges förnämsta städer, skådeplats för
flera riksmöten och krigshändelser. Dessa rörde
sig förnämligast omkring det fasta Nyköpings hus,
beläget s. om staden vid åmynningen och långa tider
vistelseorten för hertigar och konungar med deras hof;
där slogs mynt. När slottet urspr. uppfördes, känner
man icke, men Magnus Ladulås hade som hertig sitt
säte där, förde därifrån 1288 de underhandlingar,
som ledde till Visbys underkastelse under svenska
kronan, och där satt konung Valdemar fången och dog
1302. Där omkommo hertigarna Erik och Valdemar 1318
(se Nyköpings gästabud). I slutet af konung Aibrekts
regering innehades det med förpantningsrätt af Bo
Jonsson, som troligen lät ombygga det och hvars
testamentarier där 1388 ingingo öfverenskommelse med
drottning Margareta om att återlämna flertalet af hans
gods, och i början af 1400-talet efter hvartannat
af de danske riddarna Niklis Jönsson Svarte Skåning,
Arendt Styke, väpnaren Björn Pedersson och Albert
Styke, hvilken måste uppge det vid
resningen under Engelbrekt. Där hölls
bl. a. herredagen 1396, då drottning Margareta
genomdref en reduktion af kronogods. Där valdes
1466 Erik Axelsson Tott till riksföreståndare. 1516
stormades det af Sten Sture d. y. Gustaf Vasa intog
slottet 24 dec. 1521, och från 1547 lät han med
allmogens hjälp "märkligen förbättra, upprätta och
befästa" N:s hus, och i N. lades en flottstation. 1581
iståndsattes detsamma genom Peter Dionysius, 1603
o. f. genom Welam Gillisson De Besche och hans son
Gillis, hvilken ock anlade befästningar, som sedan
reparerades 1644 och 1656–59. Slottet afbrann 1665,
men reparerades nödtorftigt 1667–71.
 |
| Fig. 5. Nyköping i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket. De mest framträdande byggnaderna äro, från vänster räknadt, slottet (Arx), Allhelgonakyrkan, Nikolaikyrkan och dennas klockstapel. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
