Fig. 6. Nyköpings slotts ruiner.

Utom af slottsbefästningen, så länge den vidmakthölls, försvarades staden äfven af några ”skärskansar”, hvilka, hvar gång nöden kräfde, iståndsattes, men dessemellan fingo förfalla. 1756 utdömdes emellertid dessa skansar som ”onyttiga och förfallna”, men 1808 föreslogos fältverk på norra udden af ”Skanslandet” och på midtemot liggande fastland, men arbetena härmed blefvo knappast påbörjade. Något längre ut i farleden låg Hasselö skans (se d. o.). Ehuru sålunda ej direkt befäst, hade staden dock fått dela öden med slottet, men repade sig emellertid snart efter den senaste förödelsen. Sedermera har staden pröfvat skiftande öden; genom stambanans dragning öfver Flen kom staden att ligga i en afkrok, och icke ens tillkomsten af Oxelösundsjärnvägen, som likväl åstadkom anknytning till statsbanenätet, och en utmärkt uthamn på en half timmes afstånd, kunde strax framkalla någon snabbare tillväxt, men N. synes nu, tack vare industriens uppblomstring som följd af förbättrade kommunikationer, ha inträdt i ett skede af kraftig utveckling. -- I N. äro födda bl. a. K. Karlsson Gyllenhielm, Johan Skytte och N. Tessin d. y. Litt.: V. Örnberg, ”Samlingar till beskrifning om N.” I (1862), H. O. Indebetou, ”Nyköpings minnen” (1876), och ”N:s stads handlingar” (1909 ff). C. W--r. Nyköpings domsaga, Södermanlands län, omfattar tre tingslag, Jönåkers och Rönö härads, Hölebo härads och Daga härads samt motsvarar Nyköpings och en del af Gripsholms fögderi. 2,604 kvkm. 46,542 inv. (1912). Nyköpings gästabud kallas den svekfulla handling konung Birger Magnusson 1317 begick i Nyköping mot sina bröder, hertigarna Erik och Valdemar, genom att trolöst bemäktiga sig deras personer, likasom de själfva öfverfallit och fängslat honom 1306 i ”Håtunaleken”. Den s. k. Erikskrönikan skildrar händelsens förlopp. På konungens inbjudning infunno sig hertigarna i Nyköping, utan att lyssna till de varningar, som gåfvos dem. De undfägnades rikligen och gingo om natten -- det var natten till 11 dec. -- till hvila i slottet, hvaremot man under förevändning af bristande utrymme inkvarterade deras följe i staden. Senare på natten väcktes hertigarna af inträngande väpnade män, funno snart allt motstånd vara lönlöst, grepos och sattes i stock och bojor. På morgonen fängslades äfven deras följe. Krönikan framställer drottning Märta och drotsen Johan von Brunkow som konungens tillskyndare vid detta tillfälle. Saken fick emellertid för Birger en helt annan utgång, än han afsett. Ty, ehuru hertigarna aldrig återvunno friheten (de dogo i fängelset, sannolikt först på sommaren 1318), framkallade tilldragelsen en folkresning mot konungen, och han förlorade för alltid den tron han hoppats befästa genom denna illbragd. Nyköpings kanal, en planerad farled från Båfven, Yngaren och Långhalsen m. fl. sjöar i Södermanland, genom Nyköpingsån till hafvet jämte bileder från Naten till Båfven och från Forssjö bruk till Yngaren. På initiativ (1903) af kanslirådet H. Tigerschiöld har planen för företaget utarbetats af majoren Fr. Enblom. Kostnaden, frånsedt sistnämnda biled, har beräknats till 2,9 mill. kr. Slussarna skola bli sex med en storlek af 2 m. djup, 6,5 m. bredd och 38 m. längd. Det tillämnade trafikområdet omfattar 27 socknar. Genom kanalföretaget skall äfven möjliggöras reglering af det stora vattensystemet, medförande åt jordegarna trygghet mot öfversvämningar och för vattenverksegarna betydligt ökad kraft vid vattenverken. I anledning af företaget bildades 1912 Nyköpings kanalaktiebolag, som, sedan beräknadt kapital tecknats af kommuner och enskilda, hos K. M:t anhållit om äskande hos riksdagen af statsanslag och statslån för företaget. (Ansökningen är ännu beroende på K. M:ts pröfning.) Redan änkedrottningen Kristina d. ä. lät 1626 påbörja en slussbyggnad vid Harg i Nyköpingsån. Gustaf II Adolf fortsatte arbetet, som dock ej bragtes till fullbordan. I början af 1800-talet framlade överstelöjtnanten K. P. Hällström förslag till en båtled om 5 fots djup från Yngaren till hafvet. 1839 uppgjordes af öfverstelöjtnanten J. Edström förslag till en 6 fots farled från Yngaren genom Långhalsen och Båfven till Mälaren. Dessa förslag, omarbetade af majoren K. A. Olivecrona för kostnadernas nedbringande, ledde icke till någon påföljd. Nyköpings landsförsamling. Se Nikolai församling 2. Nyköpings län. Se Södermanlands län. Nyköpings revir af Östra öfverjägmästardistriktet omfattar Jönåkers, Rönö, Hölebo, Oppunda och Villåttinge härad af Södermanlands län samt är indeladt i tre bevakningstrakter. Det omfattade vid 1910 års slut 23,985 har allmänna skogar, hvaraf tre kronoparker om tillhopa 3,553 har. S--r. Nyköpings västra kontrakt, i Strängnäs stift, omfattar de nio pastoraten Björkvik; Halla med Vrena; Kila; Lunda; Nyköpings västra stadsförsamling med S:t Nikolai; Kvarsebo; Råby-Rönö med Bärbo; Stigtomta med Nykyrka; Tuna med Bergshammar och Tunaberg. 1,104 kvkm. 27,054 inv. (1912). Nyköpings västra stadsförsamling tillhör Strängnäs stift, Nyköpings västra kontrakt. 5,555 inv. (1912). Nyköpingsån, Södermanlands största vattendrag, har sin upprinnelse i mellersta Närkes skogsbygd, där Tisaren (99,5 m. ö. h., 14,5 kvkm.) kan anses som dess egentliga källsjö, rinner under namnet Svennevadsån till Sottern (71 m. ö. h., 28,1 kvkm.) och med benämningen Brefvensån till Ölångsjön, där den kommer in i Södermanland, genomflyter