plåtslageriverkstäder, bensinbolagets och det svensk-amerikanska petroleumbolagets cisterner samt nära Kullsta station ett hundratal bostadshus (flera egna hem); handels- och bostadsområdet, där tjänstemän vid

Fig. 2. Festsal i "kasinot" vid Nynäs hafsbad.

fabrikerna och arbetare bosatt sig samt flera kvarter upptagas af yrkesidkare, handelsbutiker, villabolagets kontor, telegraf- och telefonstation, postkontor, apotek, skolhus, kapell, hotell, pensionat, handelsträdgårdar m. m.; samt längst i s. själfva villastaden, begränsad i v. af Nickstaviken med Hamnviks mar, i ö. af Gårdsfjärden och i n. af järnvägslinjen. Utefter hafsstranden mot ö. går en delvis i berget sprängd mycket prisad väg, Strandvägen, med vackra utsikter öfver fjärdar och öppna hafvet. Det vidsträckta området företer en sällsynt omväxling i naturmotiv; naturliga lundar af allehanda löfträd, barrskogsvegetation, slipade hällar eller stupbranta klippväggar, väldiga springor och rämnor, grottor och jättegrytor. På vägbyggnader har bolaget nedlagt omkr. 150,000 kr., belysningen ombesörjes af N:s elektriska a.-b., vatten af utmärkt beskaffenhet erhålles öfverallt tomterna, afloppsledningar anläggas i de tätare bebyggda delarna af köpingen. Norr om Oskarsbron är båthamn, där K. svenska segelsällskapet har ett mindre klubbhus, och n. därom ångbåtshamnen med kajer (3--7 m. vattendjup) för frakt- och passagerarbåtar, som underhålla regelbunden förbindelse med Visby (en gång om dagen), Oskarshamn, Västervik, Borgholm, Riga och Windau m. fl. platser. De olympiska spelens segelvecka 1912 var förlagd till N. Hamnen är isfri och tillgänglig för de mest djupgående fartyg. Denna omständighet drog tidigt uppmärksamheten till N. Redan på 1850-talet uppstod tanken att anlägga en järnväg dit från hufvudstaden, och i början af 1860-talet var frågan därom mycket aktuell. I slutet af 1898 erhöll Järnvägs-a.-b. Stockholm--Nynäs koncession på järnvägsbyggnaden. Ett år senare köpte A.-b. Nynäs villastad af Nynäs gårds egare den nuv. köpingens mark. Folkmängden var 1912 2,148 pers. och hade 1913 vuxit till omkr. 3,000 pers. Taxeringsvärdet var sistn. år 516,000 kr. på jordbruksfastigheter (tillhör, sistnämnda bolag) och 6,060,700 kr. på annan fastighet, hvaraf 191,100 kr. på bevillningsfria fastigheter (bl. a. skolhus, epidemisjukhus, blindhem). Köpingens inkomster för 1912 uppgingo till 30,635 kr. och dess utgifter (oberäknadt dem för kyrka) till 39,657 kr. Tillgångarna vid 1912 års slut voro upptagna till 306,593 kr., skulderna till 204,399 kr. Utdebiteringen för 1913 är fastställd till kr. 6,20 per bevillningskrona, däri inberäknade äfven utgifter för kyrkliga ändamål. Wbg. Nyon [niå'], ty. Neuss, lat. Colonia Julia equestris l. Noviodunum, stad i schweiziska kantonen Vaud, vid Genèvesjön och järnvägen mellan Genève och Lausanne. 4,893 inv. (1910). I närheten ligger slottet Prangins, förr tillhörigt Josef Bonaparte, nu en märisk brödraförsamling, som från Lausanne flyttat sin skola dit. (J. F. N.) Nyord, liten dansk ö i Ulvsund, mellan Själland och Mön. Egen socken. 346 inv. (1911). Nypels [nipärls], Jean Servais G u i 1-laume, belgisk jurist, L 1803, d. 1886, blef 1835 e. o. professor i civilprocessrätt och rättshistoria i Liége och 1839 ord. professor i kriminalrätt där. 1848 insattes han i en lagkommission, som på grundval af den dittills i Belgien gällande franska "code pénal" utarbetade den nu gällande belgiska strafflagen af 1867, och utgaf Le code pénal beige, interprété principalement au point de vue pratique (3 dlr, 1867-84). Dessförinnan hade han offentliggjort Le droit pénal francais progressif et comparéy code de 1810 et lois modificatives (1863), hvartill han fogat en katalog på de bästa skrifter, som beröra kriminalrätten och processen i brottmål, med titel BiUiothéque choisie du droit criminel. <N- S~S.) Nypers. Se Nipertz. Nypersiska. Se Persiska språket. Nypersiska riket. Se Persien. Nyplatonism, Neoplatonism (af grek. neos, ny), en filosofisk skola, som i 3:e årh. e. Kr. grundlades i Alexandria och därifrån utbredde sig öfver den dåtida kulturvärlden, -- en efterblomstring af den grekiska filosofien under orientaliskt inflytande. De hit hörande tänkarna använda platonska begrepp och tro sig vanligen vara trogna anhängare af Platon, men aflägsna sig från honom framför allt dels genom ett från Orienten stammande panteistiskt åskådningssätt, enligt hvilket det absoluta är en abstrakt enhet och den ändliga världen emanationer därifrån i olika grader af fullkomlighet ända ned till materien, hvilken fattas som det ondas princip, dels genom en från samma håll härstammande teosofisk mysticism med religiöst hufvudintresse. Karakteristiskt för riktningen är ock försöken att genom allegorisk omtydning uppvisa åsiktens öfverensstämmelse med olika religioners grundbegrepp. Under det att världsdanaren, demiurgen, i äldre åsikter fattades som Gud själf, framträder med uppfattningen af materien som ett ondt en tendens att fatta honom som skild från det godas princip, hvarför han nedsattes till en gud af lägre rang eller rent af som det ondas princip. -- Som föregångare till nyplatonismen kan man betrakta nypythagoreismen (se d. o.) och Filon (se denne). Huvudrepresentanten är Plotinos (se d. o.). Dennes lärjunge är Porphyrius (se d. o.). Dessa räknas till den alexandrinska neoplatonismen. Denna efterföljes af en syrisk och en atensk neoplatonism, den förra representerad af Iamblichos (se d. o.), kejsar Julianus