323 Nälden-Nämndeman 324 br., västra Sibirien, Kaukasien och Persien. Vintern tillbringar den i Syrien, Arabien och nordöstra Afrika. Uti västra och södra Europa saknas denna art och ersattes där af en närstående, sydliga näktergalen, Luscinia (Aedon) megarhyncha (vera), som äfven, ehuru sannolikt med orätt, uppgetts förekomma i Danmark. Nordliga näktergalen vistas endast i småskog eller i lägre buskar bland högre skog i grannskapet af vatten. Den anländer till Sverige i början af maj och låter då genast höra sin sång; höstflyttningen sker i sept. Sången uppstämmes om natten, men äfven morgnar och aftnar, vid klar och varm väderlek, aldrig midt på dagen. Vid mulet väder eller då det småregnar, t. o. m. under blåst och ruskväder, sjunger näktergalen när som helst på dygnet. Därvid sitter den i buskar och träd lågt öfver marken. Vid midsommartiden, då ungarna blifvit utkläckta, upphör hannen att sjunga. Vill man höra näktergalen sjunga, behöfver man ingalunda hålla sig tyst Man kan nämligen genom att prata, skratta och sjunga förmå honom att låta höra sig. Sjunga flera fåglar samtidigt inom hörhåll, söka de gärna öfver-rösta hvarandra. Somliga individer sjunga bättre än andra, men om denna art kan sägas, att dess sång icke öfverträffas af någon annan fågels. Vår näktergal står öfver sin sydliga släkting i sångens styrka, men enligt de flestes mening sjunger den sydliga arten mera melodiskt, jämnt och i längre (tjugufyra ända till trettio) strofer. Kvädet upprepas med små förändringar ständigt, men tages af skilda individer något olika, kortare eller längre. Sångens styrka har till följd, att antalet näktergalar i en trakt tyckes vara större, än verkliga förhållandet är. Särskildt i Tyskland pläga näktergalar fångas för att hållas i bur. Näktergalen lefver af insekter och larver, om hösten äfven af bär; i fångenskap underhålles den med mjölmask. Sitt bo lägger den i små buskar och bland ris nära marken, det består utvändigt af torra ek- och bok-löf och är invändigt fodradt med mjuka grässtrån; det innehåller 5 mörkt gråbruna ägg. C.R.S. (G. G.) Nälden (N al ds j ö n), sjö i Jämtland (302 m. ö. h.), af fly ter jämte Alsen (295 m. ö. h.) genom den korta, men breda Ytterån i Storsjön. Nämdö, socken i Stockholms län, Sotholms härad, omfattande den från Ingarön i v. genom Nämdöf järden skilda N ä m d ö n och den nära denna liggande mindre Ufön, Mörtön, Ekholmen, Orrön och Mörtö-Bunsö, hvarjämte dit hör den långsträckta ögruppen is. ö., i hvilken de största äro Ängsskär, Brännskär, Jungfruskär, Grönskär, Gillinge och Villinge, samt den längst i ö. liggande j ögruppen, till hvilken höra bl. a. Bullerön, Långviksskär, Kastön, Biskopsön, Byttan och Finnskär. Hela socknen är sålunda skärgård, öfverallt bergig, delvis skogbeklädd och med strödda odlade slätter eller dalar (åker och annan odlad jord tills. 130 hax) på de större öarna. Fiske jämte något jordbruk utgör hufvudnäring. ön N., omkr. 20 kvkm., är knappt 7 km. lång samt högst 3 km. bred. Den har endast mindre gårdar. Den of van-nämnda ön Villinge (392 har) ingår i det brauner-hjelmska fideikommisset Sandemar. Kyrkan, af trä, från 1798, ligger på N:s östra sida. Socknens hela areal är 3,749 har. 293 inv. (1912). Kapell till österhaninge, Strängnäs stift, Södertörns kontrakt. Nämnare, mat. Se Bråk. Nämnd, en samling personer, valda ("nämnda") för utförande af vissa uppdrag rörande lagskip-ning (se N. 1), författning (se N. 2), förvaltning, beskattning eller för andra uppgifter, t. ex. kommunalnämnd, taxeringsnämnd, museinämndy nämnd för utdelande af understöd, styrelse i vissa sällskap o. s. v. - 1. Jur. Den vanligaste af de i Sveriges lag omtalade nämnderna är häradsrättens nämnd, häradsnämnden. Urspr, var nämnden icke en fast beståndsdel af domstolen, utan ett bevisningsmedel, som i vissa fall användes i st. f. det eljest vanliga (ed och edgärdsmän). Nämnden hade att afgöra, hvad som var sant i målet, men dömde icke. Den hade således väsentligen samma uppgift som den engelska juryn. Bisittarna i nämnden (se Nämndeman) voro i allmänhet tolf; de valdes för hvart särskildt mål af parterna själfva eller af domaren med parternas samtycke. Bevisning genom nämnd undanträngde småningom alltmer de äldre bevisningssätten; i de yngre landskapslagarna och ännu mer i landslagarna blefvo "nämndemålen" allt flera. Nämnd användes ej blott vid häradstingen, utan ock vid lagmansting (l a g-mansnämnd, se Lagmansrätt), biskops-och konungsting (i sistnämnda fallet kallades den konungsnämnd). Huru nämnden utvecklat sig från att vara ett bevisningsmedel till att bli hvad den nu är - en beståndsdel af domstolen -, är icke fullt upplyst. Mot slutet af medeltiden tillsattes nämnden i allmänhet för hela tinget, ej för hvarje mål, men dess uppgift var alltjämt densamma. Men enligt 1600-talets praxis deltar nämnden med domaren i rättskipningen i hela dess utsträckning, således jämväl i bedömandet af rättsfrågan. Och i 1734 års lag är denna nämndens, kompetens uttryckligen erkänd; nämnden är där en beståndsdel af själfva domstolen. Utom häradsnämnd användes nämnd äfven eljest för pröfning af särskilda frågor af tvistig beskaffenhet, t. ex. nämnd för uppskattning af jord vid expropriation (se Expropriera), för uppskattning af vägunderhåll (se Väg). I vissa fall användes nämnd sammansatt af män från hela landskapet (landsnämnd). Eörande nämnden i äldre tider se bl. a. H. Hjärne, "Om den fornsven-ska nämnden enligt Götalagarna" (1872). 2. Statsr. Inom riksdagen tillsättas "nämnder" i följande fall. Då val till konung, tronföljare eller konungs förmyndare skall förrättas, tillsättes en nämnd af 64 personer, hälften af hvardera kammaren, för valet; likaså för afgörande af förmyndarnas antal, om kamrarna ej inom tre dagar efter riksdagens öppnande därom åsämjas. Vidare tillsätter riksdagen den s. k. opinionsnämnden (se d. o.). 1. I-Afz. 2. J-C. Nämndeman, ledamot af nämnd, särskildt häradsnämnd. För hvarje härad skola i allmänhet 12 nämndemän utses (hvarför nämndeman på vissa orter plägar tituleras t o l f m a n). Häradet indelas för ändamålet i valkretsar, och valet sker på kommunalstämma, hvarvid hvarje röstberättigad eger l röst. Enligt 1734 års lag skulle nämndeman vara "bonde". Numera, enl. k. förordn, af 19 juli 1872, erfordras för valbarhet att icke