341 Näsa-Näsby 342 och mottagare af luktretningar. - Hos drinkare blir näsan ofta rödblå ("kopparnäsa", "supnäsa", ty. "schnapsnase"), svullen samt prydd med kopparröda finnar och sårnader. Kring näsan aflagra sig stundom fettknölar (lipoma nasi). - Bland vanställande nybildningar i näsan märkas i synnerhet lupus och epitelialkräfta. Nekros af näsbenen och näsans infallande bero oftast på syfilis. En defekt näsa kan ersättas genom rinoplastik. Se vidare Ansikte, Hufvudskål, Lukt, Näsblödning, Näspolyp, Nässjukdomar och Nässten. G. v. D.* Näsa (ty. nase}. Bygnk. 1. I den gotiska orna-mentiken ett litet, af två i en vinkel sammanlöpande kroklinjer bildadt spetsigt framsprang på insidan af en båglinje (se fig. och Båge 4). Genom sådana "näsor" indelas en cirkel, en trehörning, en kvadrat o. s. v. i s. k. pass ("trepass", "fyrpass"). - 2. (Droppnäsa), den anord- uing vid ett yttre listverk, som afser att förhindra -gsgg med lätthet, men visa sig föga läraktiga. De lefva i Amerika från Texas till Paraguay. - Goa t i 1. Cuati, snabelbjörnen, N. nasica (se Droppnäsa. regnvattnet att följa listen utefter ned på muren och att tvinga detsamma att drypa af så fort som möjligt. I närstående fig. visar A en list (med kornischprofil c), försedd med "fall" a och "droppnäsa" &; fi en list med nästan samma kor-nischprofil, men utan fall och droppnäsa. Den senare anordningen lämpar sig icke för vårt klimat; vattnet tränger in i fogarne och spränger sönder materialet, då det fryser. Se L i st ver k, sp. 768. 2. I. G. C. Näsapan, Semnopithecus nasalis 1. Nasalis lar-ratus, zool. Se P r i m a t e s. Näsband, krigsv. Se Hjälm 1. Näsbjörnsläktet 1. Snabelbjörnsläktet, Nasua, zool., hör till fam. Procyonidce inom rof-djurens ordning (Ferce) och däggdjurens klass. Hufvudet är långt och spetsigt. Nosen, snabelfor-migt förlängd, räcker långt utom munnen och har skarpt uppvikna kanter, öronen äro korta och af-rundade. Halsen är kort, kroppen långsträckt och smärt, svansen täthårig, benen korta och kraftiga, tårna fem på hvarje fot, klorna långa och spetsiga. De falska kindtänderna äro 4, de äkta 2 i hvarje käkhalfva. Näsbjörnarna lefva än i sällskap, än ensamma, klättra med stor färdighet i träd, ha lukten och hörseln väl utbildade (känseln däremot föga, utom i nosen), men synen och smaken jämförelsevis svaga. Dessa djur lefva mera af växtämnen, maskar och insekter än af ryggradsdjurs kött. När de vädrat något smådjur i jorden, söka .de ifrigt gräfva fram det. De kunna tämjas fig.), blir ända till 60 cm. lång, med svans af 45 cm. längd. Den skiftar på ryggen i rödt och gråbrunt, är undertill gul samt har svansen ringlad af gulbrunt och svartbrunt. Arten tillhör östra Brasilien. C. R. S. (L-e.) Näsblödning, Näsblod (lat. epistaxis), med., mycket vanlig hos såväl yngre som äldre personer, kan antingen framkallas genom direkt skada å näsan (t. ex. slag, stöt) eller uppträda spontant genom lokala eller konstitutionella orsaker. En ytterst vanlig lokal anledning till densamma utgöres af kärlutvidgningar - s. k. varicer - å främre delen af nässkiljeväggen, hvilka t. ex. genom rifning med fingernagel, näsduk, nysning m. m. lätt kunna skadas. Hit höra ock näsblödningar vid närvaro af främmande kroppar i näsan samt vid elakartade svulstbildningar i densamma. Som konstitutionella anledningar anföras hjärt-, njur-, lefver-, kärl-och blodsjukdomar; äfven vid en del akuta infektionssjukdomar, såsom mässling, scharlakansfeber, tyfus, lunginflammation m. fi., samt vid akut fosforförgiftning förekommer näsblödning. En ymnig sådan kan, i synnerhet hos svaga individer, verka kraftnedsättande och framkalla vanmaktsanfall, ja t. o. m. döden. Mindre blödningar upphöra vanligen af sig själfva; ymnigare sådana kunna stillas därigenom, att den blödande, sittande upprätt i en stol eller i bädden, långsamt andas in genom näsan samt ut genom munnen (inga åtsittande kläder om hals eller bröst!). Mycket ofta blir läkarhjälp nödvändig för en näsblödnings stillande. E- St-g. Näsborrar, anat. Se Näsa. Näsby. 1. Socken i Jönköpings län, Östra härad. 4,939 har. 640 inv. (1912). Annex till Bäckseda, Växjö stift, Östra härads kontrakt. -- 2. Socken i Örebro län, Fellingsbro härad. 6,815 har. 2,096 inv. (1912). N. bildar med Ervalla ett till egaren af Ervalla säteri alternerande patronellt pastorat i Västerås stift, Fellingsbro kontrakt. -- 3. F. d. jordebokssocken i Östergötlands