351 Nässjö 352 vegetationer (af grek. aden, körtel, och <éifdos, form) må anmärkas, att dessa snarare utgöra .en sjukdom i svalgkaviteten än i näsan. De bero nämligen på en hypertrofi (sjuklig förstoring) af den på öfre svalgväggen sittande tredje svalg-ionsillen. Betydelsen af dennas sjukliga förstoring för patologien har först (1873-74) framhållits af dansken W. Meyn, hvilken äfven beskrifvit den egendomliga, symtomkomplexen vid detta lidande. Adenoida vegetationer förekomma mest hos barn under den andra dentitionsperioden, då mjölktänderna ersättas af de för lifvet bestående, och inverka, i den mån de nått någon större utveckling, både på andningen, hvilken försvåras, så att den nattetid vanligen måste ske genom munnen, och på språket, som får en nasal biklang. Ofta nog medföra dessa bildningar katarrer i öronen med döfhet, varbildningar o. d. samt kunna återverka på barnens allmänna såväl psykiska som fysiska tillstånd. Barnens observationsförmåga aftrubbas; de bli tröga, ha svårt att följa med i skolarbetet o. s. v. Vanligen inträda förändringar i utseendet (habitus adenoideus), såsom slött ansiktsuttryck, pussighet i ansiktet, öppen mun, och icke sällan iakttagas diverse symtom från nervsystemet: nattskräck, oförmåga att hålla urinen under sömnen, krampanfall m. m. Ibland kunna dylika adenoida vegetationer i pubertetsåldern återbildas, hvarvid symtomen fullkomligt kunna försvinna. Bäst är dock att, om sjukdomen nått någon högre grad, genom operation borttaga de hypertrofiska partierna, s. k. skrapning, hvilket är ett jämförelsevis obetydligt och af barnen lätt fördraget ingrepp, om det företages af sakkunnig läkare. I. H. Nässjö, sjöv., sjögång förifrån eller sådan, hvars riktning är förligare än vindens. R. N.* Nässjö, socken i Jönköpings län, Tveta härad. 10,445 har och 6,784 inv. (1912), hvaraf 62 har, 2,985 inv. kommo i det inom socknen belägna N. municipalsamhälle (se Nässjö, stad). Annex till Barkeryd, Växjö stift, Tveta kontrakt. Nässjö, stad i Jönköpings län, i det småländska höglandet, 295 m. ö. h., mellan Runneryds- och Ingsbergssjöarna (se den till art. hörande situationsplanen) med ett område, som enl. k. br. 31 okt. 1913, hvarigenom N. fick stadsrättigheter med ingången af 1914, "består af N. municipalsamhälle (62 har), den utom samhället belägna delen af skattehemmanet 1 mtl Runneryd n:r 1, frälsehemmanet 1/2 mtl Åcker Norrgården n:r 1 och 1/4 mtl Åcker Södergården n:r 2 samt de lotter af 1 mtl Ingarp l. Ingsberg n:r 1, hvilka vid en 29 sept. 1909 fastställd egostyckning utlagts" med åsatt 0,82 mtl, jämte från dessa fastigheter gjorda afsöndringar. Areal 1,500 har. 5,949 inv. (nov. 1913). Tax.-värde å jordbruksfastighet 365,000 kr., å annan fastighet 5,567,000 kr. (1913), hvaraf 860,600 kr. å bevillningsfria. Inkomsterna för 1911 uppgingo till 659,565 kr. (hvaraf 550,000 kr., som skänkts af källarmästaren K. Peterson och hans testamentstagarinna, fröken Maria Malmberg, och som af municipalstämman bestämdes att användas till samskolebyggnad och ålderdomshem, bägge nu uppförda, samt till rådhus, som blir färdigt 1914, sjukstuga m. m.), dess utgifter till 249,209 kr. Tillgångarna vid 1911 års slut voro upptagna till 1,590,854 kr., skulderna till 994,985 kr. Uttaxeringen för 1913 var kr. 7,50 per bevillningskrona. De ofvannämnda byggnaderna och kyrkan samt några enskilda byggnader äro af sten, men alla de öfriga af trä (de flesta reveterade). N. har liflig rörelse tack vare den stora järnvägsknut, som där uppstått, i det att där mötas Östra stambanan (Katrineholm--N.) och Södra stambanan (Falköping--Malmö) samt de enskilda linjerna N.--Oskarshamn, Halmstad--N. och den under byggnad varande linjen N.--Säfsjöström. N. är i synnerhet betydande som industriort, med bl. a. flera snickerifabriker, bryggeri, jästfabrik, vaddfabrik, sågverk, sågbladsfabrik, teknisk fabrik, metallgjuteri och galvaniseringsanstalt, torfströ- och staketfabrik, kakelfabrik, fanerfabrik och herrkonfektionsskrädderi. Staden har elektrisk belysning (med kraftstation, 600 hkr, 35 km. från staden, vid Huskvarnaån, mellan sjön Ylen och Ramsjön), vatten- och afloppsledning, folkhögskola, kommunal mellanskola med dimissionsrätt till realskolexamen, afdelningskontor af Smålands enskilda bank, expeditionskontor af A.-b. Göteborgs handelsbank, sparbank (sedan 1872), tre läkare (provinsialläkare,

Nässjö, sedt från vattentornet. (T. v. i förgrunden samskolans byggnad.)