Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nässjukdomar - Nässjö (sjöväsen) - Nässjö (socken) - Nässjö (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
351
Nässjö
352
vegetationer (af grek. aden, körtel, och <éifdos,
form) må anmärkas, att dessa snarare utgöra .en
sjukdom i svalgkaviteten än i näsan. De bero
nämligen på en hypertrofi (sjuklig förstoring)
af den på öfre svalgväggen sittande tredje
svalg-ionsillen. Betydelsen af dennas sjukliga
förstoring för patologien har först (1873-74)
framhållits af dansken W. Meyn, hvilken äfven
beskrifvit den egendomliga, symtomkomplexen vid detta
lidande. Adenoida vegetationer förekomma mest hos barn
under den andra dentitionsperioden, då mjölktänderna
ersättas af de för lifvet bestående, och inverka,
i den mån de nått någon större utveckling, både på
andningen, hvilken försvåras, så att den nattetid
vanligen måste ske genom munnen, och på språket,
som får en nasal biklang. Ofta nog medföra dessa
bildningar katarrer i öronen med döfhet, varbildningar
o. d. samt kunna återverka på barnens allmänna
såväl psykiska som fysiska tillstånd. Barnens
observationsförmåga aftrubbas; de bli tröga, ha
svårt att följa med i skolarbetet o. s. v. Vanligen
inträda förändringar i utseendet (habitus adenoideus),
såsom slött ansiktsuttryck, pussighet i ansiktet,
öppen mun, och icke sällan iakttagas diverse symtom
från nervsystemet: nattskräck, oförmåga att hålla
urinen under sömnen, krampanfall m. m. Ibland kunna
dylika adenoida vegetationer i pubertetsåldern
återbildas, hvarvid symtomen fullkomligt kunna
försvinna. Bäst är dock att, om sjukdomen nått
någon högre grad, genom operation borttaga de
hypertrofiska partierna, s. k. skrapning, hvilket
är ett jämförelsevis obetydligt och af barnen lätt
fördraget ingrepp, om det företages af sakkunnig
läkare. I. H.
Nässjö, sjöv., sjögång förifrån eller sådan,
hvars riktning är förligare än vindens.
R. N.*
Nässjö, socken i Jönköpings län, Tveta härad. 10,445
har och 6,784 inv. (1912), hvaraf 62 har,
2,985 inv. kommo i det inom socknen belägna
N. municipalsamhälle (se Nässjö, stad). Annex till
Barkeryd, Växjö stift, Tveta kontrakt.
Nässjö, stad i Jönköpings län, i det småländska
höglandet, 295 m. ö. h., mellan Runneryds-
och Ingsbergssjöarna (se den till art. hörande
situationsplanen) med ett område, som enl. k. br.
31 okt. 1913, hvarigenom N. fick stadsrättigheter med
ingången af 1914, "består af N. municipalsamhälle
(62 har), den utom samhället belägna delen
af skattehemmanet 1 mtl Runneryd n:r 1,
frälsehemmanet 1/2 mtl Åcker Norrgården n:r 1 och
1/4 mtl Åcker Södergården n:r 2 samt de lotter af
1 mtl Ingarp l. Ingsberg n:r 1, hvilka vid en
29 sept. 1909 fastställd egostyckning utlagts"
med åsatt 0,82 mtl, jämte från dessa fastigheter
gjorda afsöndringar. Areal 1,500 har. 5,949
inv. (nov. 1913). Tax.-värde å jordbruksfastighet
365,000 kr., å annan fastighet 5,567,000 kr. (1913),
hvaraf 860,600 kr. å bevillningsfria. Inkomsterna för
1911 uppgingo till 659,565 kr. (hvaraf 550,000 kr.,
som skänkts af källarmästaren K. Peterson och hans
testamentstagarinna, fröken Maria Malmberg, och
som af municipalstämman bestämdes att användas till
samskolebyggnad och ålderdomshem, bägge nu uppförda,
samt till rådhus, som blir färdigt 1914, sjukstuga
m. m.), dess utgifter till 249,209 kr. Tillgångarna
vid 1911 års slut voro upptagna till 1,590,854 kr.,
skulderna till 994,985 kr. Uttaxeringen för 1913
var kr. 7,50 per bevillningskrona. De ofvannämnda
byggnaderna och kyrkan samt några enskilda byggnader
äro af sten, men alla de öfriga af trä (de flesta
reveterade). N. har liflig rörelse tack vare den
stora järnvägsknut, som där uppstått, i det att
där mötas Östra stambanan (Katrineholm–N.) och
Södra stambanan (Falköping–Malmö) samt de enskilda
linjerna N.–Oskarshamn, Halmstad–N. och den under
byggnad varande linjen N.–Säfsjöström. N. är
i synnerhet betydande som industriort, med
bl. a. flera snickerifabriker, bryggeri, jästfabrik,
vaddfabrik, sågverk, sågbladsfabrik, teknisk fabrik,
metallgjuteri och galvaniseringsanstalt, torfströ-
och staketfabrik, kakelfabrik, fanerfabrik och
herrkonfektionsskrädderi. Staden har elektrisk
belysning (med kraftstation, 600 hkr, 35 km. från
staden, vid Huskvarnaån, mellan sjön Ylen och
Ramsjön), vatten- och afloppsledning, folkhögskola,
kommunal mellanskola med dimissionsrätt till
realskolexamen, afdelningskontor af Smålands
enskilda bank, expeditionskontor af A.-b. Göteborgs
handelsbank, sparbank (sedan 1872), tre läkare
(provinsialläkare,
 |
| Nässjö, sedt från vattentornet. (T. v. i förgrunden samskolans byggnad.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
