Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nääs, Näs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höllos i regel två sommarkurser och två vinterkurser
hvarje år. De första kurserna af denna art voro
tillgängliga endast för manliga deltagare, men
fr. o. m. hösten 1882 har tillträde lämnats äfven
kvinnliga deltagare. Vinterkurserna plägade räkna
ett medeltal af 30 deltagare, men vid sommarkurserna
har under de senare åren antalet vanligen uppgått
till omkr. 200, d. v. s. så många, som man på något
sätt kunnat bereda bostäder åt. Och det har ej blott
varit svenska lärare och lärarinnor, som samlats i
lärosalarna på N., utan äfven från utlandet ha hvarje
år många kursdeltagare infunnit sig för att studera
slöjd. Flera gånger har bland dem öfver ett dussin
främmande nationer varit representeradt. Särskildt
talrika ha engelsmännen och skottarna varit.
För slöjdundervisningen har vid N. utbildats en
särskild metod, som plägar kallas Nääs-metoden
eller Nääs-systemet. Denna utgår från följande
grundsats. Syftet är icke att direkt ge någon viss
yrkesskicklighet, utan att ställa handarbetet i den
allmänna uppfostrans tjänst såsom "pedagogisk slöjd",
som hos lärjungarna inplantar håg för och kärlek
till arbete, vänjer dem vid själfverksamhet, vid
ordning, noggrannhet och uppmärksamhet, sporrar deras
flit och ihärdighet samt bibringar barnen allmän
händighet. Som lämpligast för detta måls vinnande
anses träslöjden (snickeri). Undervisningen meddelas
efter modeller (blott undantagsvis efter ritningar),
som ordnas i en modellserie, fortgående från det
lättare arbetet till det svårare, från det enklare
till det mera sammansatta. Hvarje arbete analyseras
i sina enkla grundyttringar, s. k. "öfningar" (såsom
hyfling, borrning, tappning, sinkning o. s. v.), och
modell-serien ordnas så, att den ena öfningen inläres
efter den andra. Dock bedrifvas inga abstrakta,
formella öfningar, hvilka mindre skulle väcka och
utveckla barnens intresse, utan lärjungarna förfärdiga
hela förbrukningsföremål, som finna användning i
hemmen. Särskildt söker man välja sådana föremål,
som jämte det att de innehålla de erforderliga
öfningarna, genom rena, estetiskt riktiga och
ändamålsenliga former, bidraga till utvecklandet
af form- och skönhetssinnet. För inlärande af de
88 enkla öfningarna är en serie af 100 modeller
utarbetad, hvarvid knifven är det grundläggande
verktyget. Undervisningen är individuell, endast
vid meddelande af teoretiska kunskaper om verktygen
och arbetsmaterialet klassundervisning. Särskild
vikt lägges vid invänjande af hygieniskt goda
kroppsställningar under arbetet. Modellserien får ej
fattas som en gång för alla fastslagen, utan den har
på N. under tidernas lopp väsentligen förändrats och
måste på andra orter lämpas efter deras nationella och
lokala förhållanden. Salomon plägade därför inskärpa,
att man kan arbeta efter Nääs-systemet, utan att
använda en enda af hans modeller, och att man kan
begagna samma modeller och dock ej följa systemet. -
Genom de pedagogiskt riktiga grundtankar, hvarpå
Nääs-systemet grundades, samt genom den hänförelse och
den energi, med hvilka det tillämpats på N., bröto
dess idéer igenom i den svenska folkskolevärlden,
så att numera slöjden efter detta system är upptagen
på de svenska folkskollärarseminariernas läroplan
och öfvas numera vid alla våra bättre ordnade
folkskolor, hvilka härför sedan 1878 åtnjuta
särskildt statsunderstöd. Emellertid må man ej
tro, att N:s betydelse som slöjdseminarium skulle
minskats, sedan slöjden upptagits på planen för
folkskollärarseminarierna. Vid dessa är trängseln
mellan de olika ämnena så stor, att i regel ej
tillräcklig skicklighet i ämnet kan hinna förvärfvas
för den blifvande slöjdläraren, hvilken alltför
väl behöfver fortsatt utbildning vid den slöjdens
högskola, som N. nu är. - Äfven flerstädes utomlands,
och det i alla världsdelar, tillämpas Nääs-systemet
med nationella modifikationer af vid N. utbildade
lärare och deras lärjungar.
Vid sidan af träslöjden, till hvars kurser
äfven kvinnliga deltagare ha tillträde, har vid
N. tidigt anordnats kurser i s. k. kvinnlig slöjd
(sömnad m. m.) med tillämpning af väsentligen samma
grundsatser som för träslöjden. Efter hand har det
ena efter det andra af skolans öfningsämnen där ock
blifvit tillgodosedt genom utbildningskurser för
lärare och lärarinnor; så redan under Salomons
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
