anordningen kommit i bruk. Från hufvudröret 20 till bromsledningen utgår nödbromsröret 9, och upptill på detta är nödbromsventilen fäst. Den består af ventilhuset 8, och ventilen 7 är förbunden med en vinkelhäfarm 6, vid hvars längre arm draglinan 4 är fäst medelst länken 5. Två spiralfjädrar (ej synliga å fig.) hålla ventilen såväl stängd som öppen, då den en gång öppnats. Draglinan sträcker sig i ett rör längs hela vagnen och genomgår i hvarje vagnafdelning eller på vissa ställen i sidogången en liten, vid taket fäst låda 1. Genom en häfanordning 3 i denna står ventilen i förbindelse med nödbromshandtaget 2, och drages detta nedåt, öppnas nödbromsventilen. För att efter utförd nödbromsning hastigt kunna utröna, från hvilken ventil bromsningen skett, finnes i skåpet omkring ventilen upptaget ett litet hål, innanför hvilket synes en hvit skifva, då ventilen är stängd, men däremot en röd, då ventilen öppnats. På grund af att nödbromshandtagen i sitt öfre läge genom plombering äro förenade med tillhörande låda, anger därjämte en brusten plombering, med hvilket handtag nödbromsningen utförts. Se E. B. Höjer, "Lokomotivlära" (1912), och E. Nothin, "Vagnlära" (s. å.). E. Hjr. Nöddop har af gammalt inom kristna kyrkan getts åt barn, hvilkas svaga tillstånd icke medgett deras förande till kyrka eller präst för erhållande af dop i vanlig ordning. Den reformerta kyrkan lägger, på grund af sin uppfattning utaf dopet som mera ett yttre "tecken" än ett verkligt nådemedel, ingen vikt vid nöddops förrättande, medan åter den lutherska kyrkan - utan att någonsin lära, att barn, som utan eget förvållande gå miste om dopet, därför bli osaliga - alltid varit mån om att meddela dopet åt de små. Enligt vår svenska kyrkas ordning kan hvilken konfirmerad, gudfruktig person som helst (man eller kvinna) förrätta nöddop, och därvid skall rent och obemängdt vatten användas till trefaldigt begjutande af barnets hufvud, hvarvid brukas orden: "Jag döper dig N. N. till Faderns och Sonens och den helige Andes namn"; sedan läses Fader vår och Välsignelsen. Dopet skall sedan, om barnet blir vid lif, af prästen på i kyrkohandboken föreskrifvet sätt bekräftas, sedan han förvissat sig om, att det tillgått på vederbörligt sätt. I annat fall måste dopet förnyas. J. T. B. Nödfallsadress är en anvisning, hvarigenom en person, nödfallsadressaten, anmodas att vidtaga viss åtgärd, i händelse denna ej vidtages af den i första hand anvisade. Bestämmelser angående nödfallsadress finnas i växellagen och anmodas genom en å växel tecknad nödfallsadress adressaten att godkänna eller betala växeln, därest godkännande eller betalning icke enligt växeln erhålles af den däri omedelbart angifne trassaten (eller domiciliaten). Dylik adress kan ges af trassent och endossent samt, vid domicilierade växlar, af acceptant. Den kan vara ställd till såväl trassat som annan person. Bestämd form för nödfallsadress finnes ej föreskrifven. Vanligen tecknas under eller bredvid trassatens namn: "i nödfall hos N. (nödfallsadressatens namn) för N." (adressantens namn eller begynnelsebokstäfverna därtill), dock saknas ofta angifvandet af adressantens namn. Verkan af en å en växel förefintlig nödfallsadress är den, att återgångstalan ej omedelbart kan anställas för uteblifvet eller osäkert godkännande eller på grund af bristande betalning. Dessförinnan måste godkännande eller betalning äskas samt, i händelse af vägran, protest upptagas jämväl hos nödfallsadressaten. Detta gäller likväl, endast för så vidt nödfallsadressen är ställd till någon å betalningsorten eller i det fall, då vid domicilierade växlar uppvisning till godkännande är föreskrifven, till någon å uppvisningsorten. Ang. betydelsen och verkan i öfrigt af nödfallsadress se Intervention. B. H. D. Nödfallsbro, krigsv. Se Fältbro. Nödfallsbäddning, krigsv. Se Bäddning 1. Nödfoder. Se Fodermedel. Nödfoderämnen. Se Fodermedel. Nödfotsteg. Se Nödhandtag. Nödhamn. Se Hamn, sp. 1273. Nödhandtag, järnvägstekn., å de svenska person-, post- och resgodsvagnar, som gå mellan Sverige och Tyskland (liksom å de tyska vagnarna) under sidofönstren uppsatta handtag. Midt under dessa finnas nödfotsteg, fästa omedelbart under vagnskorgens underkant. Dessa handtag och fotsteg ha till ändamål att vid fara göra det möjligt för de resande att snabbt och jämförelsevis lätt genom fönstren komma ut ur vagnen. Se E. Nothin, "Vagnlära" (1912). E. Hjr. Nödhjälpskassan i Stockholm, enskild välgörenhetsinrättning, grundlagd 1760 af präster och borgare i Maria församling i Stockholm. Jämlikt det 1765 stadfästa reglementet, som ännu i hufvudsak är gällande, förvaltas kassan utan redovisningsskyldighet af 12 förtroendemän. Afgår någon ur denna direktion, välja de kvarstående en efterträdare. Genom klok och nitisk omvårdnad, rika gåfvor och små omkostnader har kassan lyckats samla betydande fonder, 1,108,830 kr. (1912). Kassans uppgift är att dels understödja nödlidande, dels af särskilda testamentsfonder utdela pensioner åt änkor och barn. Kbg. Nödig kostnad. Se Nyttig kostnad. Nödinge, socken i Älfsborgs län, Ale härad. 3,388 har. 2,395 inv. (1912). Annex till Starrkärr, Göteborgs stift, Domprosteriets norra kontrakt. Nödlidande, ekon. och jur., säges en fordran eller ett fordringsbevis (särskildt räntekupong till obligation) vara, när till följd af gäldenärens insolvens betalning vid förfallotiden icke kunnat utfås. Jämväl inteckningar, till hvilkas gäldande den intecknade egendomen visat sig otillräcklig, benämnas nödlidande. C. G. Bj. Nödmast, en af tillgängliga rundhult uppbyggd provisorisk mast, som användes i st. f. en förlorad mast. C. K. S. Nödmynt (ty. nothmünze), mynt eller myntliknande plåtar med åsatt högre värde än metallvärdet, som vid brist på kurant mynt utges för att sedermera inlösas med verkligt mynt. I Sverige är namnet fäst företrädesvis vid de under Karl XII:s tid utgifna mynttecknen (se d. o.). Nödrigg, sjöv., kallas med ett gemensamt namn den tackling m. m., hvarmed ett fartyg förses efter att under storm eller af annan anledning ha förlorat sina master, stänger o. d. R. N.* Nödroder, en inrättning, som användes i stället