395 Oasis major-Ob 396 0'asis major, lat. Se Ch ar ge. Oates [åu^s], T it u s, engelsk äfventyrare och angifvare, f. 1649, d. 12 juli 1705, var son till en anabaptistisk predikant, som sedermera en tid var präst inom episkopalkyrkan. 0. prästvigdes äfven och blef faderns predikobiträde, men gjorde sig 1674 omöjlig genom en are-rörig falsk angifvelse. Han blef därpå kaplan åt protestanterna bland den katolske hertigens af Norfolk husfolk och började som sådan i an-gifvarsyfte spionera på sin katolska omgifning. I samförstånd med en öfverspänd anglikansk prästman, I. Tonge, öf-vergick han 1677 hycklande till katolska kyrkan och besökte jesuitkollegierna i Valladolid och S:t Omer. För-drifven från båda, återvände 0. sommaren 1678 till hemlandet och hopsatte i samråd med Tonge en detaljerad angifvelseskrift om en förment katolsk sammansvärjning mot Karl II:s lif (the popish plot). Jämte en del sanna uppgifter och iakttagelser förekommo bland 0:s bevismaterial uppdiktade påståenden och förfalskade dokument i stor omfattning. Konungen själf, som genom en af sina förtrogne, Ch. Kirkby, i aug. s. å. fick del af angifvelserna, trodde ej på denna äfventyrliga historia om ett jesuitmöte, hvarvid beslut skulle ha fattats om hans undanrödjande genom ett par jesuiter och några lejda banditer, hvarefter skulle följa en fransk invasion på Irland, massaker på protestanterna och jesuitiskt skräckvälde under hertigens af York (sedermera Jakob ILs) spira. I rådet fann man däremot 0:s angifvelser sannolika, och då den domare, inför hvilken 0. framlagt angifvelserna, sir E. B. Godfrey, 12 okt. plötsligt afled (osäkert om mördad eller genom själfmord), uppstod en allmän panik, under hvilken äfven de orimligaste rykten vunno tilltro. Häktningar i mängd företogos, parlamentet tog upp saken med feberaktig ifver, nya menedarvittnen framträdde, 0. utgaf upphetsande skrifter om saken, ocn innan processraseriet 1681 lade sig, beräknas han ha medverkat till 35 justitiemord. Hans försök att inveckla drottningen i komplotten (hon skulle ha vetat af sin lifläkares påstådda plan att förgifta konungen) strandade dock genom Karl II:s ingripande (1679), men 0., hvars falskhet småningom började af slö j as, fick behålla den pension han undfått, tills han 1684 ådömdes höga böter och, då han ej kunde betala dem, insattes i fängelse för ogrundade anklagelser mot hertigen af York. Efter dennes tronbestigning, 1685, dömdes 0. för mened till lifstids fängelse och periodiskt upprepadt hårdt kroppsstraff. Efter 1688 års statshvälfning frigafs 0., erhöll formlig benådning och t. o. m. pension, verkade från 1698 som baptistpredikant, men uteslöts 1701 till följd af finansiella förseelser ur baptistsekten. 0:s uppträdande är lifligt skildradt af Macaulay i "History of England"; jfr äfven en essay af T. Seccombe i "Twelve bad men" (1894; med bibliografi), J. Pollock, "Popish plot" (1903), och A. Marks, "Who killed sir Edmund Berry Godfrey" (1905) V. S-g. Oath of allegiance [äu'th ev glädjens] och O a t h of supremacy [äu'th ev söpre'm9si], eng. Se Allegiance. Oats [äu;ts], eng., eg. hafre; äfven hafregryn, af hvilka flera slag, t. ex. Quaker oats, också i Sverige mycket utpuffas, men som ej kunna mäta sig med dem, som tillverkas hos oss. Oaxaca [ωacha'ka], Oajaca. 1. Stat i förbundsrepubliken Mexico, begränsas i s. af Stilla hafvet, i v. af Guerrero, i n. af Puebla och Vera Cruz samt i ö. af Chiapas. 91,664 kvkm. 1,040,398 inv. (1910), nästan alla indianer (mixteker, zapoteker o. a.) och mestiser, endast ett fåtal hvita. Större delen af staten upptages af den från ö. till v. gående Sierra madre del Sur, hvars högsta topp, Zempoaltepec, når 3,396 m. ö. h.,; endast låga kedjor gå öfver Tehuantepecnäset, på hvilket vattenskillnaden ligger 207 m. högt, och förena mexikanska höglandet med Guatemalas. Floderna äro många, men de flesta endast små; viktigast äro Rio Verde till Stilla hafvet samt Rio S. Juan och Papaloápan till Campeche-viken. Klimatet vid kusten och i dalarna är hett, i höglandet mildt. Staden O. har ett årsmedium af 20°. Växtvärlden är rik och yppig; skogarna lämna färgträ, kautschuk, vanilj och droger. Flera slags mineral finnas, men bergsbruket står ej högt, och dess produkter stiga blott till ett värde af omkr. 2 mill. kr. Jordbruk och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Industrien beror h. o. h. af jordbruket (brännerier, kvarnar, sockerbruk, tobaksfabriker). De dåliga hamnarna ha föga sjöfart; handeln går nästan uteslutande öfver Mexico och Vera Cruz, dit järnvägar leda från staden O. Staten har högst märkvärdiga fornlämningar, såsom ruinerna i Mitla (se O 2) samt vid Achiutla o. a. -- 2. Hufvudstad i nämnda stat, i Atoyacs l. Rio Verdes vackra floddal, 1,550 m. ö. h. 37,469 inv. (1910). Staden är omgifven af yppiga trädgårdar och opuntiaplanteringar (för koschenill-insekterna) samt har breda, regelbundna gator. Bland byggnaderna märkas biskopens palats, katedralen samt ett stort dominikankloster med kyrka. Den aztekiska militärposten Huaxyacac (O.) anlades enligt traditionen 1486, det första spanska nybygget mellan 1522 och 1528. Omkr. 45 km. ö. om O. ligger den stora byn Mitla l. Miguitlan, fordom säte för zapotekernas högsta prästerskap, med ruiner af präktiga tempel och palats (se Fornlämningar, 2:a illustrationssidan, fig. 1). 1--2. J. F. N. ob., förkortning för lat. o'biit, (han, hon) afled; död. Ob l. Obj (af ostjaker och samojeder kallad Kolta), västra Sibiriens hufvudflod, uppstår nära Biisk i guv. Tomsk genom föreningen af Katunja från Altai samt Bija från Teletsk-sjön (520 m. ö. h.), flyter i nordvästlig hufvudriktning under många krökningar förbi städerna Barnaul (140 m. ö. h.), Narym, Surgut och Samarovsk, förenar sig vid sistnämnda ställe med sin största biflod Irtysj, som t. o. m. är längre än hufvudfloden, samt faller strax innanför polcirkeln ut i Obviken (ry. Obskaja guba'), en 750 km. lång och i medeltal 90--100 km, bred arm af Norra Ishafvet. Flodens