landet eller det forna furstendömet Baireuth och det forna biskopsstiftet Bamberg. 6,999 kvkm. 661,862 inv. (1910), 42,8 proc. katoliker, 56,7 proc. protestanter. Det delas i 5 omedelbara städer (Bamberg, Baireuth, Forchheim, Hof och Kulmbach) samt i 19 bezirksämter. Hufvudstad är Baireuth. (^{J. F. N.}) Oberfränkisch [åber-]. Se Fornhögtyska och Frankiska. Obergespan [åberge-]. Se Komitat. Obergleichen [åbergla'jchen]. Se Ohrdruf. Oberglogau [åber-], stad. Se Glogau 2. Oberhalbstein [åberha'lbstajn], högdal i schweiziska kantonen Graubünden, sträcker sig från foten af Julier och Septimer omkr. 25 km. mot n. till passet vid Stein och genomflytes af Albulas biflod Julia l. Oberhalbsteiner Rhein. (^{J. F. N.}) Oberharz [åber-], högsta delen af Harz. Oberhasle [åber-]. Se Hasledalen. Oberhausen [åber-]. 1. Stad (stadskrets) i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), omkr. 8 km. ö. om Rhen, fick stadsrättigheter 1874 och hade 89,900 inv. 1910. Orsaken till denna snabba tillväxt är stadens läge vid en af de lifligaste järnvägsknutarna i tyska järnvägsnätet samt i Ruhrs vidsträckta stenkolsdistrikt, som jämte en stor export gett anledning till en storartad industri i O.: betydande järnverk (däribland Gutehoffnungshütte med 6,000 arbetare), järngjuterier, zinkhyttor, zinkplåtverk, fabriker för porslin, glas, tvål och kemiska artiklar, ståltråd samt kvarnar, sågar m. m. O. har realgymnasium med realskola och förberedande bergsskola. -- 2. Köping, vid Wertach ofvanför dess förening med Lech, i bajerska reg.-omr. Schwaben, 3 km. n. v. om Augsburg och förenad med denna stad genom elektrisk spårväg. 9,600 inv. (1910). Bomullsväfveri och annan industri. Utflyktsort för invånarna i Augsburg. 1--2. ^{J. F. N.} Oberhessen [åber-], provins i storhertigdömet Hessen, omsluten af preuss. prov. Hessen-Nassau. 3,288 kvkm. 309,233 inv. (1910), 88,8 proc. protestanter, 8,7 proc. katoliker. Provinsen är indelad i 6 kretsar. Hufvudstad är Giessen. (^{J. F. N.}) Oberhof [<over>å</over>berhåf], by i hertigdömet Sachsen-Koburg-Gotha, på Thüringerwald, 825 m. ö. h. 411 inv. (1905). Luftkuranstalt (7--8 tusen kurgäster), ofta anlitad som efterkur efter Kissingen, Karlsbad, Marienbad, Nauheim m. fl. ^Ln. Oberhummer [åberhom-], Eugen, tysk geograf, f. 1859 i München, företog i sin ungdom vidsträckta resor i Europa, Asien, Afrika och Nord-Amerika, blef 1892 e. o. professor i München och 1903 ord. professor i historisk-politisk geografi i Wien. O. har utgett bl. a. Akarnanien, Ambrakia, Amfilochien, Leukas im alterthum (1887), Reise in Westkleinasien (1897), Die insel Cypern (1903) samt skrifvit förträffliga artiklar i Pauly-Wissowas "Realencyklopädie der klassischen altertumswissenschaft" (bl. a. Constantinopel, äfven särskildt utg., 1899) samt flera kartverk, t. ex. "Aventins karte von Bayern" (1899). ^{J. C.} Oberingelheim [åber- -hajm], köping. Se Ingelheim 2. Oberinnthal [åber-], dal. Se Inn. Oberkirchenrat [åber-], ty., i flera stater (Preussen, Baden, Oldenburg, Österrike m. fl.) en kollegial öfverstyrelse, som utöfvar landsherrns kyrkohöghet inom den evangeliska kyrkan. Oberlahnstein [åberl<over>a</over>nstajn], stad i preuss. reg.-omr. Wiesbaden (prov. Hessen-Nassau), vid Lahns utlopp i Rhen. 8,925 inv. (1910). O. har gamla murar och torn samt flera äldre byggnader, gymnasium, realprogymnasium, ett silfver- och blyverk samt järnindustri och vinodling. Nära O. ligger den restaurerade borgen Lahneck. ^{J. F. N.} Oberland [åberlant] öfre delen af ön Helgoland (se d. o.). Oberlandesgericht [åber-], ty. Se Landtråd och Tyskland (Rättsväsen). Oberlandkanalen [<over>å</over>berlant-]. Se Elbing--oberländischer kanal och Kanal, sp. 748. Oberlausitz [åber-]. Se Lausitz. Oberleutensdorf [åberlöjt-], stad i Böhmen, vid foten af Erzgebirge. 12,928 inv. (1900), tyskar. Bomullsindustri, brunkolsgrufvor, modelleringsskola för keramik. ^{J. F. N.} Oberleutnant [åberlöjt-], ty. Se Löjtnant. Oberlin [åu'bəlin], by i nordamerikanska staten Ohio, 54 km. s. v. om Cleveland. 4,365 inv. (1910). O. är bekant som säte för det efter J. F. Oberlin uppkallade Oberlin college. Detta inrättades 1834 och omfattar en college-afdelning, ett teologiskt seminarium, en "academy" samt ett musik-konservatorium. Det är öppet för båda könen (först af alla colleges i Amerika), har en förmögenhet (donationer) af 3,75 mill. doll. och ett bibliotek af omkr. 120,000 bd. De studerandes antal 1911--12 var 1,789. (^{J. F. N.}) Oberlin [åberlin, franskt utt. åbärlä~']. 1. Jérémie Jacques O., fransk (elsassisk) filolog, f. 1735 i Strassburg, d. 1806, var 1755--78 lärare vid gymnasiet där och blef 1782 professor i logik och metafysik vid Strassburgs universitet. O. inlade stor förtjänst om Strassburgs stadsbibliotek och de klassiska studierna. Berömligt är det intresse han egnade sitt hemlands äldre litteraturminnen. Äfven för betydelsen af bygdemålens studium hade han blick samt utgaf Essai sur le patois lorrain des environs du comté du Ban de la Roche (1775). Bland utlänningar, som studerade i Strassburg på O:s tid, stodo många svenskar under hans ledning. 2. Johann Friedrich (Fritz) O., den föregåendes broder, Steinthals namnkunnige pastor och välgörare, af kyrkohistorikern Hase kallad "ett helgon i den protestantiska kyrkan", f. 31 aug. 1740 i Strassburg, d. 1 juni 1826 i Steinthal. En gedigen uppfostran <img r>

bildade underlaget för en tidigt framträdande sund och praktisk fromhet. Prof på själfförsakande välgörenhet visade O. redan som gosse, 1 jan. 1760 ingick han sitt mycket omtalade skriftliga "löftesförbund med Gud", hvilket för-