Ocha, berg i södra Eubea nära Karystos (nu som så många andra berg i Grekland kalladt Hagios Elias), 1,475 m., med märkvärdiga ruiner af en förhistorisk byggnad ("drakens hus") och en öfverväldigande vacker utsikt. Ochill hills [åu'kil l. å'chil hi'ls], bergskedja i Skottland, mellan nedre Tay och Forth, har merendels afrundade, gräsbevuxna toppar (högst Ben Cleuch, 720 m.). J. F. N. Ochimos (grek. Ὄχιμος), grek. myt., sagokonung på Rhodos, son af Helios och nymfen Rhodos. Ochino [åkīnå]. Se Occhino. Ochla weochla, massoretisk skrift. Se Massöre t e r, sp. 1199. Ochlqkratf. Se O k l o k r a t i. Ochnäcese, bot., växtfamilj af ser. Parietales med omkr. 250 arter, till största delen ständigt grönskande träd och buskar med vanligen hela, parallellnerviga blad med stipler. Blommorna äro stora, vanligen gula. Familjen, hvars nytta är ringa, är representerad endast i tropiska länder. ö- L-m. Ochoa [åtjå'a], Eugenio de, spansk författare, f. 1815 i Lezo (Guipiizcoa), d. 1872 i Madrid, blef 1844 bibliotekarie vid Nationalbiblioteket i Madrid, senare generaldirektör för undervisningsväsendet och statsråd samt led. af Spanska akademien. Tills, med Fr. de Madrazo uppsatte 0. tidskriften "El artista" 1835, men nödgades af politiska skäl fly till Paris 1837. Där utöfvade 0. liflig författarverksamhet med Catdlogo razonado de los manuscritos espanoles en aquellas bibliotecas publicas, Coleccion de los mejores autores espanoles (50 bd, mycket spridd), Apuntes para una biblio-teca de autores espanoles contemporåneos. öfriga arbeten af 0. äro Tesoro del teatro espanol, Tesoro de los romanceros y cancioneros espanoles, Tesoro de novelistas espanoles antiguos y modernos samt Tesoro de prosadores espanoles, alla värdefulla litteraturhistoriska verk, samt romanen El auto de ]e och lyriksamlingen Eeos del alma. 0:s sista arbeten voro Paris, Londres y Madrid, Miscelånea de literatura och Viajes y novelas. Dessutom öfversatte 0. Vergilius samt flera franska och engelska arbeten. 0. var en god estetisk kritiker, talangfull lyriker och berättare samt förträfflig öfversättare. Ad. H-n. Ochoa [åtjåra], Juan, pseudonymen M i q u i s, spansk författare, f. 1864 i Avilés (Asturien), d. 1899 i Oviedo, gjorde sig tidigt bemärkt i Madrid-piessen genom fina politiska satirer, sociala och litterära uppsatser. Som kritiker röjde 0. mindre vanlig begåfning, parad med solida kunskaper, och hans romaner och noveller präglas af originalitet och friskhet. I bokform ha utgifvits endast Su amado discipulo och Un alma Dios. I tidskr. "La Espana moder ja" (1896) har intagits novellen Los Senores de Hermida, och bland hans efterlämnade papper finns ett flertal romaner i manuskript, hvilkas publicerande afvaktas. Ad. II-n. Ochorowicz [-å'vitj], Julian, polsk filosof, f. 1850, har utom många skrifter på polska utgett Bedingungen des bewusstwerdens (1874), De la suggestion mentale (1887; 2:a uppl. 1889) och La méthode dans 1'étique (1906). Hans ståndpunkt är positivistisk. S-e. Orchos, grekiskt namn på floden Tedsjen. Se-Il e r i - r u d. Orchos, binamn på de persiske konungarna Ar-taxerxes III och Dareios II Nothos (se dessa ord). Ochotsk [achå'tsk], rysk stad i det 1909 bildade Ochotsk-Kamtjatkaområdet, belägen i en osund trakt vid kustfloden Ochotas utlopp i Ochotska hafvet, är nu en obetydlig ort med ett par hundra inv., men var förr hufvudstad i en särskild rysk provins samt af vikt som hamn och ett stöd för ryska väldet i östra Sibirien. O. anlades 1649. (J. F. N.) Ochotska hafvet [achå'tska], Tungusiska l. Lamutiska hafvet, en omkr. 2,550 km. lång och 1,500 km. bred vik af Stilla hafvet med en areal af 1,242,480 kvkm., begränsas i ö. af halfön Kamtjatka och Kurilernas arkipelag, i s. af ön Yezo, i v. af ön Sachalin och Sibiriska kustprovinsen. Det står i förbindelse med Japanska hafvet i s. genom La Pérousesundet (mellan Yezo och Sachalin) och Tatarsundet (mellan fastlandet och Sachalin) samt med Stilla hafvet genom en mängd sund mellan de Kuriliska öarna. I n. ligga de djupa Pensjina- och Gisjigavikarna, i v. Tauiviken. Dess största djup (3,000 m.) ligger i södra delen v. om de mellersta Kurilerna. Kusterna äro branta och vattnet vid dem tillfruset från nov. till april, medan det öfriga hafvet icke isbelägges, men är däremot rikt på drifis, som ej lätt kommer ut i oceanen genom de trånga sunden; dessutom är det dimmigt och stormigt. Vid kusterna finnas endast få betydligare orter (Nikolajevsk, Ajan). Hvalfångst idkas särskildt af amerikaner. -- Sjöfarten öfver O. öppnades af svenska krigsfångar (1716--17). J. F. N. Ochotsk-Kamtjatkaområdet [achå'tsk-], ett 1909 som själfständigt guvernement ur Sibiriska kustprovinsen utbrutet guv., omfattande den smala västra kustremsan utmed Ochotska hafvet, Tjuktjerhalfön, Kamtjatka och öarna i Berings haf. Det är deladt i 5 kretsar (Ochotsk, Gisjiginsk, Anadyr, Petropavlovsk och Kommendöröarna) med en areal af 1,302,400 kvkm. och 28,000 inv. (1908): tunguser, jakuter, korjaker, tjuktjer, tjuvanser, kamtjadaler, aleuter m. fl., hvilka lefva af renskötsel, jakt och fiske. Ryssar (närmare 4,000) funnos endast (som tjänstemän, handlande m. m.) i de få stadsbildningarna. Wbg. 0'chrea, bot. Se Stipler. Ochrida (turk. Okri), stad i forna turk. vilajetet Monastir, nu tillhörig Serbien, vid Ochridasjön och den från Adriatiska hafvet till Saloniki strykande härvägen (romarnas via egnatia). Omkr. 10,000 inv. Säte för en bulgarisk och en grekisk biskop. Garfverirörelse, pälshandel, fiske och trädgårdsodling. O. hette i forntiden Lychnidos och var dassareternas i Illyrien hufvudort. Under medeltiden kallades det Achris, Achridas och Achrida. O. var på 900-talet hufvudstad i det västbulgariska riket och bulgariska kyrkans metropol ända till 1767. 1320--1662 var det därjämte säte för en latinsk ärkebiskop. O.-sjön, 280 kvkm., ligger 690 m. ö. h. och har ett djup af 286 m. De kringliggande bergen stupa brant ned i sjön, som är mycket rik på fisk (i synnerhet på foreller). Den afflyter genom Svarta Drin. J. F. N. Ochrocarrpus Thouars, bot., växtsläkte af fam. Guttiferae, med omkr. 8 träd i tropiska Asien ocb Afrika, nära släkt med Mammea. De gula fruk-