Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oceanien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ocha, berg i södra Eubea nära Karystos (nu som så
många andra berg i Grekland kalladt Hagios Elias),
1,475 m., med märkvärdiga ruiner af en förhistorisk
byggnad ("drakens hus") och en öfverväldigande
vacker utsikt.
Ochill hills [åu’kil l. å’chil hi’ls], bergskedja i
Skottland, mellan nedre Tay och Forth, har merendels
afrundade, gräsbevuxna toppar (högst Ben Cleuch, 720
m.).
J. F. N.
Ochimos (grek. Ὄχιμος), grek. myt., sagokonung på
Rhodos, son af Helios och nymfen Rhodos.
Ochino [åkīnå]. Se Occhino.
Ochla weochla, massoretisk skrift. Se Massöre t e r,
sp. 1199.
Ochlqkratf. Se O k l o k r a t i.
Ochnäcese, bot., växtfamilj af ser. Parietales
med omkr. 250 arter, till största delen ständigt
grönskande träd och buskar med vanligen hela,
parallellnerviga blad med stipler. Blommorna äro
stora, vanligen gula. Familjen, hvars nytta är
ringa, är representerad endast i tropiska länder.
ö- L-m.
Ochoa [åtjå’a], Eugenio de, spansk författare,
f. 1815 i Lezo (Guipiizcoa), d. 1872 i Madrid, blef
1844 bibliotekarie vid Nationalbiblioteket i Madrid,
senare generaldirektör för undervisningsväsendet och
statsråd samt led. af Spanska akademien. Tills, med
Fr. de Madrazo uppsatte 0. tidskriften "El artista"
1835, men nödgades af politiska skäl fly till Paris
1837. Där utöfvade 0. liflig författarverksamhet
med Catdlogo razonado de los manuscritos espanoles
en aquellas bibliotecas publicas, Coleccion de los
mejores autores espanoles (50 bd, mycket spridd),
Apuntes para una biblio-teca de autores espanoles
contemporåneos. öfriga arbeten af 0. äro Tesoro del
teatro espanol, Tesoro de los romanceros y cancioneros
espanoles, Tesoro de novelistas espanoles antiguos
y modernos samt Tesoro de prosadores espanoles, alla
värdefulla litteraturhistoriska verk, samt romanen El
auto de ]e och lyriksamlingen Eeos del alma. 0:s sista
arbeten voro Paris, Londres y Madrid, Miscelånea de
literatura och Viajes y novelas. Dessutom öfversatte
0. Vergilius samt flera franska och engelska
arbeten. 0. var en god estetisk kritiker, talangfull
lyriker och berättare samt förträfflig öfversättare.
Ad. H-n.
Ochoa [åtjåra], Juan, pseudonymen M i q u i s, spansk
författare, f. 1864 i Avilés (Asturien), d. 1899 i
Oviedo, gjorde sig tidigt bemärkt i Madrid-piessen
genom fina politiska satirer, sociala och litterära
uppsatser. Som kritiker röjde 0. mindre vanlig
begåfning, parad med solida kunskaper, och hans
romaner och noveller präglas af originalitet och
friskhet. I bokform ha utgifvits endast Su amado
discipulo och Un alma Dios. I tidskr. "La Espana
moder ja" (1896) har intagits novellen Los Senores de
Hermida, och bland hans efterlämnade papper finns ett
flertal romaner i manuskript, hvilkas publicerande
afvaktas. Ad. II-n.
Ochorowicz [-å’vitj], Julian, polsk filosof, f. 1850,
har utom många skrifter på polska utgett Bedingungen
des bewusstwerdens (1874), De la suggestion
mentale (1887; 2:a uppl. 1889) och La méthode dans
1’étique (1906). Hans ståndpunkt är positivistisk.
S-e.
Orchos, grekiskt namn på floden Tedsjen. Se-Il e r i -
r u d.
Orchos, binamn på de persiske konungarna Ar-taxerxes
III och Dareios II Nothos (se dessa ord).
Ochotsk [achå’tsk], rysk stad i det 1909 bildade
Ochotsk-Kamtjatkaområdet, belägen i en osund trakt
vid kustfloden Ochotas utlopp i Ochotska hafvet, är
nu en obetydlig ort med ett par hundra inv., men var
förr hufvudstad i en särskild rysk provins samt af
vikt som hamn och ett stöd för ryska väldet i östra
Sibirien. O. anlades 1649. (J. F. N.)
Ochotska hafvet [achå’tska], Tungusiska
l. Lamutiska hafvet, en omkr. 2,550 km. lång
och 1,500 km. bred vik af Stilla hafvet med en
areal af 1,242,480 kvkm., begränsas i ö. af halfön
Kamtjatka och Kurilernas arkipelag, i s. af ön Yezo,
i v. af ön Sachalin och Sibiriska kustprovinsen. Det
står i förbindelse med Japanska hafvet i s. genom
La Pérousesundet (mellan Yezo och Sachalin) och
Tatarsundet (mellan fastlandet och Sachalin) samt
med Stilla hafvet genom en mängd sund mellan de
Kuriliska öarna. I n. ligga de djupa Pensjina- och
Gisjigavikarna, i v. Tauiviken. Dess största djup
(3,000 m.) ligger i södra delen v. om de mellersta
Kurilerna. Kusterna äro branta och vattnet vid dem
tillfruset från nov. till april, medan det öfriga
hafvet icke isbelägges, men är däremot rikt på drifis,
som ej lätt kommer ut i oceanen genom de trånga
sunden; dessutom är det dimmigt och stormigt. Vid
kusterna finnas endast få betydligare orter
(Nikolajevsk, Ajan). Hvalfångst idkas särskildt af
amerikaner. – Sjöfarten öfver O. öppnades af svenska
krigsfångar (1716–17). J. F. N.
Ochotsk-Kamtjatkaområdet [achå’tsk-], ett 1909 som
själfständigt guvernement ur Sibiriska kustprovinsen
utbrutet guv., omfattande den smala västra kustremsan
utmed Ochotska hafvet, Tjuktjerhalfön, Kamtjatka
och öarna i Berings haf. Det är deladt i 5 kretsar
(Ochotsk, Gisjiginsk, Anadyr, Petropavlovsk och
Kommendöröarna) med en areal af 1,302,400 kvkm. och
28,000 inv. (1908): tunguser, jakuter, korjaker,
tjuktjer, tjuvanser, kamtjadaler, aleuter m. fl.,
hvilka lefva af renskötsel, jakt och fiske. Ryssar
(närmare 4,000) funnos endast (som tjänstemän,
handlande m. m.) i de få stadsbildningarna.
Wbg.
0’chrea, bot. Se Stipler.
Ochrida (turk. Okri), stad i forna turk. vilajetet
Monastir, nu tillhörig Serbien, vid Ochridasjön och
den från Adriatiska hafvet till Saloniki strykande
härvägen (romarnas via egnatia). Omkr. 10,000
inv. Säte för en bulgarisk och en grekisk
biskop. Garfverirörelse, pälshandel, fiske och
trädgårdsodling. O. hette i forntiden Lychnidos
och var dassareternas i Illyrien hufvudort. Under
medeltiden kallades det Achris, Achridas och
Achrida. O. var på 900-talet hufvudstad i det
västbulgariska riket och bulgariska kyrkans metropol
ända till 1767. 1320–1662 var det därjämte säte för en
latinsk ärkebiskop. O.-sjön, 280 kvkm., ligger 690
m. ö. h. och har ett djup af 286 m. De kringliggande
bergen stupa brant ned i sjön, som är mycket rik på
fisk (i synnerhet på foreller). Den afflyter genom
Svarta Drin.
J. F. N.
Ochrocarrpus Thouars, bot., växtsläkte af
fam. Guttiferae, med omkr. 8 träd i tropiska Asien
ocb Afrika, nära släkt med Mammea. De gula fruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
