starka fallet och den omständigheten, att floden mottager en mängd bergsströmmar, hvilka vid snösmältningen i bergen eller vid starka regn tillföra hufvudfloden stora vattenmassor och därigenom ofta förorsaka öfversvämningar, göra, att O. endast med stora kostnader kan hållas segelbar. Det oaktadt ligger flodfarten ofta nere en tid på högsommaren till följd af vattenbrist. Kanaler förena O. med Havel (Finowkanalen, 69,5 km. lång) och med Spree, dels den 1887--91 byggda Oder--Spreekanalen (100 km. lång, bottenbredd 14 m.), hvilken utgår från O. vid Fürstenberg och mynnar ut i Spree nedanför Köpenick, dels längre ned, ofvanför Frankfurt, Müllros- l. Friedrich-Wilhelmskanalen (byggd 1662--68, 27 km. lång), och med Weichsel genom Brombergkanalen (se d. o.). En kanal, som förenar O. med Donau, är under anläggning (se Donau, sp. 710). Preussiska landtdagen anslog 1905 medel till en ny kanal, som skall utgå från Neue Oder (vid Hohensaathen) och delvis med användning af Finowkanalen och andra vattendrag förena O. med Berlin samt därigenom möjliggöra segelfart med stora fartyg mellan Stettin och Berlin. -- Fisket på O. är rätt betydande, i synnerhet i nedre delen. (J. F. N.) Oderbruch [åderbroch]. Se Oder. Oderburg [åderborg], slott i Pommern vid Oder och något nedströms om Stettin. I juli 1630 retrancherade Gustaf II Adolf sitt läger mellan O. och nämnda stad samt byggde ett par redutter vid O., som på hösten ytterligare befästes. Försvarsverken förstärktes 1631. L. W:son M. Oderfurt [åderfort], före 1902 Přivoz, stad i norra Mähren, på högra stranden af Oder, nära gränsen mot Preussen. 10,873 inv. (1900), tyskar och tjecher. Stenkolsgrufvor, zinkvalsverk, kemiska och maskin-fabriker m. m. J. F. N. Oderigo [åderīgå], Lorenzo di Andrea d'. Se Credi, Lorenzo di. Oderint, dum metuant, lat., "må de hata (mig), om blott de frukta (mig)", ett yttrande, som förekommer i L. Accius' tragedi "Atreus" och enligt Suetonius med förkärlek brukades af kejsar Caligula. Oderljunga, socken i Kristianstads län, Norra Åsbo härad. 10,877 har. 1,770 inv. (1912). O. bildar med Perstorp ett pastorat i Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt. Oder--Spreekanalen [åder-sprēkan-]. Se Oder. Oderteich [ådertajch], insjö i Hannover (se d. o.). Odescalchi [ådeska'lki], Benedetto. Se Innocentius XI. Odessa [adjå'ssa], stad i ryska guv. Cherson, södra Rysslands förnämsta sjö- och handelsstad samt den fjärde i folkmängd af ryska rikets städer, ligger under 46° 28' 36" n. br. och 30° 45' 31" ö. lgd (observatoriet), vid en mindre bukt af Svarta hafvet, 40 km. n. om Dnjestrlimanen och 70 km. v. om Dnjepr--Bug-limanen. O. blir härigenom utfartshamnen för dessa floders fruktbara områden, helst deras mynningar erbjuda svårigheter för navigationen. Staden är regelbundet byggd på en platå, som mot ö. stupar omkr. 40 m. ned mot hafvet och å andra sidan fortsattes af stäppen, samt består af den egentliga staden, förstäderna Peresyp (i n.), Novaja Slobodka och Moldavanka (i v.), hvilka jämte 18 förorter bilda stadskaptenskapet (gradonatjalstvo) O. (505 kvkm.). Den mot hafvet vända sidan af staden är den vackraste. Längst yttersta kanten af platån går den 450 m. långa Nikolajevskijbulevarden, bakom hvilken ligger en rad palatslika byggnader och från hvilken leda en

Fig. 1. Den från hamnen och upp till Nikolajevskijbulevarden ledande stentrappan i Odessa.

12 m. bred stentrappa (se fig. 1) och linbana ned till hamnkajen. Gatorna äro i allmänhet mycket breda; de viktigaste äro Pusjkinskaja, som går från Pusjkinmonumentet nära bangården vid hafvet, samt de med denna parallella Richelieu-, Jekaterina- och Preobrasjenskajagatorna samt de rätvinkligt mot de förra i ö. och v. gående Deribasovskaja, Grelsjeskaja, Kondratenko, Sjukovskago, Skobelevskaja m. fl. till de parker (Alexanderparken, Lansheron m. fl.), som skilja husmassorna från hafvet. Det förnämsta torget är Jekaterinaplatsen med en staty af stadens grundläggare, Katarina II. Mellan de praktfulla byggnader, som i regel kanta gatorna, träffar man äfven torftiga trähus med stora öppna gårdar. Bland byggnader förtjäna särskildt nämnas den ryska Preobrasjenskij-(Förklarings-) katedralen

Fig. 2. Katedralen i Odessa.

(fig. 2; invigd 1809, renoverad 1903), den praktfulla Troitski-kyrkan, Peter-Paulskyrkan, börsen, universitetsbyggnaden, kejserliga palatset vid Nikolajevskijbulevarden, bebodt af den kommenderande generalen, voronzovska palatset vid samma bulevard samt nya teatern. Sedan 1874 eger O. en förträfflig vattenledning, från Majaki vid Dnjestr. --