härad. 12,747 har. 1,613 inv. (1912). O. utgör ett pastorat i Västerås stift, Köpings kontrakt. Odensåker (Ondsåker), socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad, Binnebergs och Valla tingslag. 2,328 har. 533 inv. (1912). O. bildar med Tidavad, Låstad och Binneberg ett pastorat i Skara stift, Mariestads kontrakt. Odenwald [å'denvalt; fnhty. Odowalt, "ödeskog"], en omkr. 75 km. lång, 30--50 km. bred bergstrakt i västra Tyskland, som sträcker sig i n. och s., mellan Maindalen, som begränsar den mot Spessart, och Neckar, som skiljer hufvuddelen af densamma från Schwarzwald. Det är en lägre bergmassa, som öfver en omkr. 100 m. hög bas sällan stiger till mer än 500 m. höjd. Högsta toppen är den genom sin nefelindolerit bekanta Winterhauch l. Katzenbuckel nära Eberbach (626 m.); bland andra toppar märkas Hardberg (594 m.), Krähberg (549 m.) och Melibokus (515 m.). Mot v. stupar berget tämligen brant, med måleriska höjder, ned mot Rhenslätten; i ö. öfvergår det utan bestämd gräns till det omgifvande landet. Berget är till större delen bevuxet med skog, dels löfskog, dels barrskog, omväxlande med ängar och öppna fält. Dess västra del består mest af kristalliniska skiffrar och eruptivsten (granit, syenit, granulit, porfyr m. m.), östra delen af yngre sedimentära bildningar. (J. F. N.) Odenwald [å'denvalt] 1. Ottenwald, Ernst, äfven kallad Odowalsky, af frankisk börd, var under Trettioåriga kriget öfverstelöjtnant i kejserlig tjänst, men lämnade denna 1639 och inledde, då hans gård blifvit bränd af svenskarna 1647, i sin nöd hemliga underhandlingar med H. K. von Königsmarck i Weiden 1648, med resultat, att svenskarna under hans ledning 26 juni 1648 öfverrumplade och intogo Prags Lill-sida med dess omätliga skatter. Han kvarstannade i Böhmen, men fick svenskt adelskap 1651 med namnet von Streitberg och introducerades på svenska riddar-huset 1652. 0:s födelse- och dödsår äro okända, liksom ock hans familjeförhållanden i öfrigt. Till försvar för sina åtgöranden vid Prag utgaf han en skrift, införd i "Theatrum europaeum", d. VI, sid. 325 ff. A-d J. Odéon. Se O de i o n.

Odéon-teatern i Paris [ådeå'-; Théâtre national de l'Odéon] öppnades under detta namn 1797 i ett inom faubourg S:t Germain beläget teaterhus i novantik stil, hvilket hade byggts 1782 för den kungl. skådespelartruppen (Théâtre français; jfr d. o.). Huset härjades af eld 1799 (hvarefter teatern var stängd i 9 år) och brann ånyo 1818, men återuppbyggdes (se fig.) och invigdes igen 1819. Salongen rymmer 1,700 åskådare. Såväl den klassiska tragedien och komedien som det moderna högre dramat ha omhuldats å denna scen; också har den hedrats med benämningen Second Théâtre français. Namnkunniga teaterförfattare och skådespelare ha tjänat sina sporrar på O. och i regel därifrån funnit väg till Théâtre français. Statsanslaget till O. utgår sedan 1847 med 100,000 kr. årligen. Oder [åder], lat. Viadrus, slav. Vjodr, en af Tysklands hufvudfloder, upprinner i Mähren på Odergebirge, en sydlig fortsättning af Sudeterna, på 627 m. höjd, 22 km. ö. om Olmütz. Förstärkt af flera bäckar, flyter strömmen med sydöstlig och sedan nordöstlig hufvudriktning till preussiska Schlesiens gräns, där den från v. mottager Oppa, bildar därefter på 20 km. gräns mellan preussiska och österrikiska Schlesien samt inträder vid den lilla staden Oderberg helt och hållet på Preussens område, som den under sitt återstående lopp (670 km.) genomflyter (genom provinserna Schlesien, Brandenburg och Pommern). Dess lopp har till en början nordvästlig, ungefär från Frankfurt nordlig hufvudriktning. Vid Ratibor i Schlesien blir den farbar för små, vid Oppeln för större båtar, vid Breslau, där den har en bredd af 176 m., för fartyg om 200 ton. Sedan den inkommit i prov. Brandenburg, bildar den en mängd öar. Nedanför Frankfurt inträder O. i det 56 km. långa, 12--30 km. breda, utomordentligt bördiga Oderbruch. I norra delen af detsamma gjorde floden förr en stor krok åt v., som 1746--53 förkortades genom den 19 km. långa Oder- l. Petrikanalen (numera kallad Neue Oder). Denna kanal bildar nu hufvudströmmen, hvaremot den egentliga strömmen, Alte Oder, sedan 1832 är afdämd. Omedelbart nedanför genombryter floden den nordtyska landryggen och inträder nedanför Schwedt i prov. Pommern, som den delar i Vor- (v. om O.) och Hinterpommern (ö. om O.). Ofvanför Garz delar floden sig i två hufvudarmar, af hvilka den östra under namnet Grosse Reglitz (l. Zollstrom) går förbi Greifenhagen och faller ut i Dammska sjön mellan Stettin och Damm, medan den västra armen behåller namnet O. och under sitt lopp förbi Stettin står genom flera armar i förbindelse med Grosse Reglitz samt faller ut vid norra ändan af Dammska sjön, som genom Papenwasser sammanhänger med Stettiner haff. Ur detta utgår O. genom de tre mynningarna Dievenow, Swine (den för sjöfarten viktigaste) och Peene, hvilka bilda öarna Wollin och Usedom. Flodens längd utgör 860 km., flodområdet 118,600 kvkm. De viktigaste bifloderna äro fr. h.: Ostrawiza, Olsa, Malapane, Weida, Bartsch och Warthe (O:s största tillflöde); fr. v.: Oppa, Glatzer Neisse, Weistritz, Katzbach, Bober, Lausitzer Neisse, Finow och Welse. Flodens djup är i allmänhet ringa och utgör vid lågt vattenstånd ofvanför Glogau endast 0,9 m., mellan Glogau och Schwedt 1 m. Strömmens fall är betydligt, i synnerhet i Schlesien, där det ofvanför Brieg utgör mer än 4 m. och längre ned till Brandenburgs gräns 3--4 m. på 10 km. Vid Schwedt ligger vattenspegeln endast 0,2 m. öfver hafvet. Det