Oktett (it. ottetto, af lat. octo, åtta), mus., tonstycke för åtta stämmor. Oktillion, sällan använd beteckning för åttonde potensen af 1 mill. (1 efterföljdt af 48 nollor). Oktober (lat. october, af octo, åtta), årets tionde månad (i äldsta romerska kalendern dess åttonde), består af 31 dagar. Dess svenska namn är slaktmånad. Af danskarna kallas den sædemaaned (emedan höstsådden då sker hos dem), af tyskarna weinmonat (vinmånad). Medeltemperaturen i Sverige ligger emellan -3° (Karesuando) och + 9° (Skånes sydvästligaste udde), medelnederbörden mellan 24 mm. (Karesuando) och 98 mm. (Borås). Oktoberdiplomet. Se Österrikisk-ungerska monarkien. Oktoberforeningen kallades i Danmark en politisk förening, stiftad 10 okt. 1865 genom en sammanslutning mellan "de store och små bönderna", d. v. s. godsegarna under grefve Frijs och P. B. Scavenius å ena sidan och en grupp af det forna "Bondevennernes selskab" under J. A. Hansen å den andra. Den hade sin upprinnelse i bägge parternas gemensamma ovilja mot national-liberala partiet och fann sin största anslutning på Själland och de andra öarna, där herrgårdarna voro talrikast och fästeväsendet nått sin största utbredning (bönderna hoppades kanske på billig försäljning af fästegodset). Också brast den, då frågan om obligatorisk aflösning af fästeförhållandet kom upp igen 1868, och intressemotsatsen visade sig starkare än gemensam politisk bitterhet. 31 juli 1870 upplöstes föreningen, utan att ha uträttat något till att förena de två samhällsklasserna. E. Ebg. Oktoberhästen (lat. october equus), romersk skördefest, som hölls 15 okt. Då offrades på skördeguden Mars' gamla altare vid Appiska vägen den häst, som segrat i en till gudens ära hållen kapplöpning. Det med en krans af många bröd smyckade hästhufvudet blef föremål för liflig strid mellan de båda äldsta stadskvarteren i Rom (Subura och Sacra via), emedan egandet af detta hästhufvud ansågs bringa lycka. Äfven flera andra egendomliga bruk voro fästa vid offret, som torde härstamma från urarisk tid. J. C. Oktobrister (ry. oktiabristy) kallas det "moderata" parti i det ryska parlamentet (gosudarstvennaja duma), som på grundvalen af det kejserliga manifestet af 17 okt. (g. st.) 1905 konstituerade sig under ledning af Sjipov och Gutjkov med den officiella titeln "Föreningen af 17 oktober". Partiet har på sitt program upptagit allmän rösträtt och Rysslands odelbarhet, men med erkännande af Finlands autonomi. I förening med de öfriga högergrupperna fingo oktobristerna stark öfvervikt i den tredje duman. Af partiets vänstra flygel och de konstitutionell-demokratiska "kadetternas" (se d. o.) högra flygel bildades "den fredliga restaurationens parti" (Partija mirnago obnovlenija) af A. Stachovitj, grefve Heiden och furst Jevgenij Trubetskoj. I dec. 1913 bröto sig åtskilliga ledamöter ut ur oktobristpartiet och bildade "novembristernas parti", så kalladt, emedan det höll fast vid en i nov. s. å. af oktobristerna fattad resolution -- med skarpt klander af regeringspolitiken och påyrkande af energisk reformpolitik i Oktobermanifestets anda. A-d J. Oktodes (af lat. octodecim, aderton), bokformat, som uppstår därigenom, att tryckarket vikes i 18 blad (36 trycksidor). Jfr Format. Oktogon (af grek. okto, åtta, och gony, vinkel), mat., regelbunden (liksidig och likvinklig) åttahörning. Hvarje vinkel i en oktogon är 1 1/2 rät vinkel; om dess sida är a, är hela ytan 2(sqrt(2)+1)a². -- Stundom nyttjas ordet oktogon, som numera är nästan ur bruk, i vidsträcktare betydelse och är då liktydigt med åttahörning i allmänhet. (I. F.) Oktonar (af lat. octonarius), metr., åttafoting, vers, som består af åtta fötter, likgiltigt af hvilket slag. Oktroj (fr. octroi, af mlat. auctorizare, bemyndiga), jur., ett af offentlig myndighet meddeladt berättigande att utöfva viss ekonomisk verksamhet, som dessförutan icke skulle varit tillåten. I Sverige afser denna beteckning särskildt regeringens tillåtelse för bolag att under vissa år idka bankrörelse, numera städse utan rätt att utge egna sedlar. Se vidare Enskild bank och Koncession. -- I några länder, såsom Frankrike, delar af Tyskland m. fl., utgör oktroj äfven benämning på en själfständig indirekt kommunalskatt, som är lagd på föremål, hvilka förbrukas af kommunens befolkning (se Accis). -- Jfr Oktrojera. K. H. B.* Oktrojera (se Oktroj), af egen maktfullkomlighet anordna, säges om en regering, då den utan samverkan med representationen ger och utfärdar en statsförfattning: oktrojerad grundlag eller oktrojerad författning. Se Grundlag, sp. 404. Oku [år-], Yasukata, grefve, japansk militär, f. 1844, ingick i armén 1871, utmärkte sig under expeditionen till Formosa 1874 samt, som bataljonschef, vid undertryckandet af Satsumaupproret 1877. Han förde i kriget mot Kina 1895 befälet öfver 5:e divisionen, blef s. å. baron samt 1898 general och högste befälhafvare öfver Tokyos och angränsande militärdistrikt. När kriget mot Ryssland 1904 bröt ut, uppdrogs åt 0. befälet öfver 2:a armén. Med denna landsteg han 5-13 maj vid Pit-ze-vo på Liau-tung-halföns sydöstra kust, slog 25-26 maj den ryska härafdelning, som under general Fock på näset vid Kintschöu (Nanschan) sökte hindra japanernas framträngande på Kwang-tung-halfön mot Port Arthur, och trängde den tillbaka i riktning mot Port Arthur. Sedan general Nogi med 3:e armén öfvertagit ledningen af de vidare operationerna på Kwang-tung-halfön och fästningens belägring, blef det 0:s uppgift att med sin armé gå mot den ryska härafdelning, som under befäl af general Stackelberg från trakten af Kai-ping var på marsch till Port Arthurs undsättning. Den blef 14-15 juni slagen af 0. vid Ya-fan-gou (Telisse) och kastad tillbaka mot Kai-ping. I slaget vid Liau-jang (30 aug.-4 sept.) bidrog han, som då förde befälet öfver japanernas vänstra flygel, verksamt till dessas seger. Slutligen förde han med kraft och skicklighet befälet öfver den på japanska (inre) vänstra flygeln varande härgruppen under det afgörande slaget vid Mukden 20 febr.- 9 mars 1905. Efter återkomsten från kriget blef 0. grefve, var 1906-12 chef för generalstaben samt blef 1912 led. af "högsta krigsrådet" och fältmar-