609 Olifant-Olin 610 bitter och liksom kylande. Under tuggning mjuknar olibanum och färgar saliven mjölkhvit. Oliba-num innehåller flyktig olja, harts, gummi och växtslem samt användes förr mot katarrer, kronisk diarré, numera mest i rökverk och i det förr officinella zinkblyplåstret. Virak (af ty. weih-rauch, invigd eller helig rök) skattades redan under forntiden i Orienten högt och har användts till rökelse vid gudstjänst och till andra ändamål. O. T. S. (C. G. S.) Olifant (fnfr., elfenben; en form af ordet éléphant). 1. Af elefantbete snidadt stridshorn att blåsa i, sådant som medeltidens riddare nyttjade

"Karl den stores olifant" i Aachens domkyrka.

för att i farans stund kalla på sina män (se fig.); dylikt jakthorn af mindre storlek. Berömdt i dikten är paladinen Rolands vidt ljudande olifant (se Rolandssagan). Ännu på 1400-talet voro olifanter i bruk, hvarom många fynd vid gräfningar på slagfältet vid Azincourt vittna. -- 2. En sorts papper i mycket stort format (brukadt till kartor, tabeller, omslagspapper o. s. v.). Olifantbergen, bergskedja i sydvästra hörnet af Kapkolonien. Dess högsta topp är Great Winterhoek, 2,080 m. J. F. N. Olifantfloden (Elefantfloden), namn på fyra floder i Kapkolonien. 1. (Olifants rivier west) Upprinner ö. om Great Winterhoek, strömmar i dalen mellan Olifant- och Cedarbergen samt faller ut i Atlantiska hafvet. Dess högerbiflod Doorn river är större än hufvudfloden. -- 2. (O. rivier oost) Börjar s. om Groote Zwarteberg och förenar sig på Little Karroo med Groote rivier till Gouritz river, som faller ut på södra kusten v. om Fish bay. -- 3. (Lepelule) En af de största källfloderna till Limpopo, upprinner nära Vaals källa ö. om Johannisburg, flyter först åt n., böjer sig sedan mot ö. och genombryter Drakbergen samt förenar sig med Limpopo på portugisiskt område 150 km. ofvan dess mynning. Längd omkr. 700 km. -- 4. (Olifants Vleirivier) Ett periodiskt vattendrag, som förenar sig med den likaledes periodiska Hartebeest rivier, ett tillflöde till nedre Oranje. 1--4. J. F. N. Oliflig förtidsbörd. Se Missfall. Oligarki (grek. oligarchia, af oligoi, några få, och archein, härska), fåvälde. Se Aristokrati. -- Oligarkisk, styrd (utöfvad etc.) af ett fåtal. Oligemi (af grek. oligos, ringa, och haima, blod), med., blodbrist med minskning af blodets volym, en ovanlig företeelse. -- Oligocytemi (af grek. kylos, blodkropp), minskadt antal af röda blodkroppar, således ett af anemiens kännetecken. L. H. Oligocen (af grek. oligos, liten, och kainos, ny). Se Tertiärsystemet. Oligochæta l. -chætæ (af grek. oligoi, några få, och chaite, hår, borst), zool. Se Daggmaskar. Oligocytemi, med. Se Oligemi. Jfr Mikrocyter. Oligodynamisk, bot., säges om den skadliga verkan, som gifter utöfva i så stark utspädning, att de ej kunna påvisas på kemisk väg. Så dödar exempelvis 1 del kopparsulfat löst i 25,000,000 delar vatten ärter och andra växter i vattenkultur. G. L-m. Oligoklas (af grek. oligos, ringa, liten, och klasis, sönderbrytande, brott), miner. Se Fältspat. -- Oligoklasporfyr, geol., petrogr., en porfyr, vanligen diorit- eller diabasporfyr, hos hvilken de utskilda kristallerna bestå af oligoklas. Jfr Diabasporfyr och Diorit. E. E. Oligoneura, zool. Se Gallmyggor. Oligotricha, zool. Se Infusionsdjur, sp. 611, 612. Oligotrof (af grek. oligos, ringa, och trofe, näring), bot. Se Eutrof. Olika kontrapunkt, mus. Se Kontrapunkt. Olikartad blomställning, bot. Se Blomställning, sp. 765. Olikbladig, bot. Se Blomkrona och Oregelbunden. Olikformig lagring, geol. Se Diskordans. Oliknämnig, mat. o. fys., motsats till liknämnig (se d. o.). Olikparig, bot., säges om ett flikadt blad, som har större och mindre flikar om hvarandra, t. ex. potatisväxtens blad. G. L-m.

Olin, Elisabet, operasångerska, f. 8 dec. 1740 i Stockholm, d. där 26 mars 1828, var dotter till organisten i Katarina Peter Lillström och hans maka, skådespelerska vid "Kongl. svenska skådeplatsen". Redan vid sju års ålder utförde Betty Lillström på samma skådeplats Astrilds roll i Sveriges första opéra comique: "Syrinx eller den uti vass förvandlade vattunymfen". 1760 blef hon gift med hofsekreteraren, sedermera assessorn Gabriel Olin (f. 1729, d. 1794). När Gustaf III hade beslutit stifta en svensk operateater, lyckades han efter någon svårighet, beroende på den inom societeten härskande fördomen mot skådespelaryrket, att engagera fru O. "under former så förbindliga, att de uppvägde, om icke öfverträffade de materiella fördelarna" (Crusenstolpe). Som Thetis i Uttinis opera "Thetis och Pelée" deltog hon uti den nya operainrättningens första representation i Bollhuset 18 jan. 1773, och sedan var hon i omkr. tio år samma konstanstalts förnämsta prydnad. Bland hennes förnämsta roller nämnas Galathea i "Acis och Galathea", Zulma i "Cora och Alonzo" samt titelpartierna i "Athalie" och "Iphigenie i Tauriden". Samtiden sparde icke på blomsterkastning och kunde ej nog prisa "hennes öfvernaturliga sång, förenad med sällsynt insikt i tonkonsten och den lyckligaste lätthet att fatta det finaste af en musikalisk tanke, hennes förträffliga spel, där