607 Oleum et operam perdidi-Olibanum 608 parat, som utgöras af fet olja eller i hvilka sådan ingår som en väsentlig beståndsdel, t. ex. 01. amytgdalce, mandelolja (se d. o.); 01. cacao, k a k a o f e 11 (se Kakao); 01. camphorä-tum, kamferolja (se K a m f e r); 01. chceno-ccti 1. 01. physeteris, n ä b b h v a l o l j a (se d. o.); 01. cinefreum, g r å o l j a (med fet olja utspädd gråsalfva, se d. o.); 01. crotönis, c r o t o n-olja (se d. o.); 01. gynocafrdice, c h a u l m o-ografett (se Gynocardia); 01. hyoscy'ami infiisum, bolmörtolja (se H y o s c y a m u s), 01. injernäle (se I a t r o p h a); 01. jefcoris aseflli, fisklefverolja, torsklefver-tran (se Fisklefverolja); 01. jefcoris ase'lli jerrätum, järntran (se Fisklefverolja, sp. 442); 01. läufri, l a g e r o l j a (se L a u r u s); 01. lim, linolja (se Lin); ÖL myrifstic(E, muskot öl j a (se Muskot); 01. otivce, olivolja (se d. o.); 01. phosphorätum, fosforolja (se Fosforförgiftning, sp. 958); 01. Rapa, r of öl j a (se d. o.); 01. Ri'cini, ricinolja (se d. o. och latropha), ÖL Sefsami, s e s a m o l j a o. s. v. I utländska far-makopéer och litteratur nämnas äfven alla flyktiga oljor Olea cetherrea, t. ex. ÖL ariisi cethe'reum, öl. junifperi cethefreum) medan svenska farmakopén benämner sådana preparat &theroflea, t. ex. &thero'leum anm, ^Ethero'leum junifperi (se vidare M t h e r o le u m). Till de flyktiga oljorna höra äfven t. ex. ÖL Andropögonis 1. 01. gräminis ifndici (se G r ä s o l j a), ÖL Cinas (se Cineol och Maskörtolja), ÖL Jasmini (se Jasmin) och ÖL Nefroli (se Neroliolja). Slutligen må nämnas vissa utländska tjäror och genom torrdestillation uppkomna vidbrända preparat, Olea empyreumätica, t. ex. ÖL Fägi empyr., 01. Lithafntracis, medan vår farmakopé kallar dem Pyrolea, t. ex. Pyroleum Fägi) Pyrol. Litha'ntra-cis, Pyrol. Oxycedri 1. ÖL Cadinum (se K a d i- 0 l j a) etc. (se P y r o l e u m). C. G. S. Oleum et 0'peram peYdidi, lat., "min olja (i studerlampan) och min möda har jag förspillt", d. v. s. jag har ansträngt mig förgäfves, ett ord-stäf, som förekommer bl. a. hos Cicero och Juve-nalis. Det återfinnes tidigare hos Plautus ("Poe-nulus" I, 2: 119), hvilken emellertid lägger det i munnen på en flicka, som låtit smörja sig med olja och pryda sig, utan att vinna sitt mål. Olevano, 0. rom a no [ålévanå råmänå], stad 1 italienska prov. Roma, i sabinska bergen, 45 km. ö. om Rom. 1,764 inv. (1901). Genom sin rena luft är staden, trots sina trånga, smutsiga gator, en sommarvistelseort, omtyckt ej minst af konstnärer. Utsikten är härlig: åt n. blickar man öfver Sabinerlandet, Yolskiska slätten och Albano samt i fjärran Velletri; åt s. går Saccos dal, så långt man kai se. J. F. N- Oleviänus, K a s p a r, tysk reformert teolog, f. 1536, d. 1587, studerade teologi i Geneve och Ztirich och började 1559 som lärare i sin födelsestad Trier verka för en reformation i kalvinistisk riktning, men ärkebiskopen där gjorde med vapenmakt slut på hans arbete. Han flyttade då, 1560, på inbjudning af kurfursten Fredrik III till Heidelberg, där han blef universitetsprofessor och predikant vid Helgeandskyrkan samt jämte Z. Ursinus utgaf den s. k. Heidelbergkatekesen (se d. o.). Genom predikningar, skrifter, religionssamtal ifrade han för Genéves kyrkotukt och kal-vinsk åskådning. Sedan han 1576 förvisats ur Pfalz af den nye kurfursten, den lutherskt sinnade Ludvig VI, verkade han för införande af reformert kyrkoförfattning*i Nassau m. fl. områden. Han blef slutligen förste pastor i Herborn. Hans mest betydande systematiska arbete är De substantia joe-deris gratuiti inter Deum et electos (1585). Se F. W. Cuno, "Gäspar Oleviänus" (1881). (Hj. H-t.) Oleyllecitin, kem. Se Lecitin. Olfactörius (af lat. olfa'ctus, luktsinnet), till luktsinnet hörande. N e'r v i o l f a c t ö r i i, anat., luktnerver (se d. o. och Hjärnnerver). Olfaktométer (af lat. olja'ctus, luktsinnet, och grek. me'tron, mått). Se Lukt, sp. 1341. Olga, astron., en af småplaneterna. Olga, den heliga (ry. Oljga-, nord. Helga, såsom hon ock kallas hos Konstantin Porfyrogenne-tos), rysk furstinna, skall ha härstammat från trakten af Pskov, där den tredje härskaren af rurikska dynastien, Igor, lärt känna henne på en jakt. Han äktade henne 903, och efter hans död (945) förde hon till 955 med kraft regeringen i Kiev för sin son Svjatoslav. Hennes hämndetåg mot drevljanerna (se d. o.), som slagit ihjäl Igor, hör till den äldsta krönikans bekantaste episoder. Traditionen om hennes stora klokhet och förslagenhet hör nära samman därmed. 957 lät hon döpa sig i Konstantinopel, hvarvid hon erhöll namnet Helena, och afled 969. 0., som blifvit kallad "en äkta normandisk drottning och konungamoder", kanoniserades omsider ; hennes åminnelsedag är 11 juli (24 juli enligt den västerländska, nya stilen). (H. A-t.) Olga Konstantinovna, drottning, sedan 1913 änkedrottning af Grekland. Se Georg, hellenernas konung (sp. 991). Olgaorden, wiirttembergsk orden. Se Ordnar. Olgerd, storfurste af Litauen, f. 1300, d. 1377. Se Litauen. Olger danskes krönike. Se Holger danske. Olgopol [åljgåpäl], kretsstad i ryska guv. Podolien, vid Savranka. 9,096 inv. (1900). Jordbruk och spannmålshandel. J. F. N. Olgun, turkiska namnet på Dulcigno (se d. o.). Olhäo [oljo'ö], stad i portugisiska distriktet Faro (Algarve), vid Atlantiska hafvet, 7 km. ö. om Faro. 9,993 inv. (1900). Vinodling. J. F. N. Oli'aros, fordom namn på Antiparos (se d. o.). Olibano, Mö n te [må^te ålibanå], ett enstaka trakytberg (167 m.) v. om Neapel, på vägen mellan Bagnoli och Pozzuoli, med vidsträckta stenbrott, i hvilka fångar arbeta. Oli'banum (mlat. o'leum libani, eg. Libanonharts, sedermera rökelse i allmänhet), V i r a k, /arm., benämnes ett gummiharts, som erhålles från Somali-landet i Afrika och från den midt emot belägna sydkusten af Arabien ur stammen af Boswellia Carterii och säkerligen flera andra arter af nämnda släkte. Ur de sårade stammarna utrinner en mjölk-hvit, tjockflytande balsam, som bildar i luften stelnande, rundade, stundom päronformiga droppar af ungefär en hasselnöts storlek. Den bästa varan har hvitaktig färg, men vanligen företer drogen blekt brungul färg, med svag skiftning åt rödaktigt. Vid uppvärmning utvecklas en angenäm, balsamisk lukt. Smaken är aromatisk, balsamisk, efteråt något