643 Olofsson-Olonets 644 blef sedan "lagförare" öfver några härad i Östergötland. Han är bekant genom tien lijten andeligh tragoedia om the tree wijsa män aff Osterlanden (1635), en mycket naiv samt i öfrigt tämligen klumpig och opoetisk dramatisering af den bibliska berättelsen, samt Historisk relation om konung Christierns grymma tyranni] (1644; utg. efter förf:s död och öfversedd af E. Schroderus), egentligen ett rimmadt sammandrag af hvad Hvitfeld har att förtälja därom. 0. efterlämnade äfven en handskrifven förklaring öfver stadslagen. -rn.* Olofsson, Arvid. Se Olai 1. Olofsson, Per, adlad E Stenberg (se d. o.)- Olof Stig, pseudonym. Se Stackelberg 4. Olofström, fabriksanläggning i Jämshögs socken, Blekinge län, vid Holjeån och O. station vid Sölvesborg-O.-Elmhults järnväg och Blekinge kustbanor (linjen Sandbäck-O.). Där anlades 1735

Olofströms fabriksanläggningar.

järnverk, senare tillkommo vadmalsstamp, kopparhammare (1777) och manufakturverk, kvarn- och sågverk m. m. En del af de gamla anläggningarna har försvunnit, andra ha uppstått för att åter i sin tur lämna plats för nya. Bankiren H. Mamroth från Berlin, som inköpte O. 1873, nedlade öfver 1 mill. kr. på uppbyggande af smälthärdar, vällugnar, valsverk, gjuteri och mek. verkstad för tillverkning af plåt och plåtkärl, men affären råkade i slutet af 1870-talet på obestånd. O. eges sedan 1887 af Svenska stålpressningsaktiebolaget O. (akt.-kap. 950,000 kr.), som uppfört generator, glödugnar, förtennings- och galvaniseringsverk, gjuteri m m. (se fig.). Tillverkningen omfattar bl. a. mejeri- och kokkärl, såväl förtenta som emaljerade, transportkärl och cisterner, gröfre pressningar af ramstycken till boggivagnar, bröstkolfvar till lavetter samt ångpannegaflar, granatkartescher. Drifkraft hämtas från Holjeån, hvars 9 m. höga fall representerar omkr. 300 hkr. Bolaget eger jordbruksfastigheter till omkr. 1 1/2 mtl, tax. till 146,300 kr., samt annan fastighet med ett tax.-v. af 633,000 kr., inberäknadt Lilla Holje stärkelsefabrik samt Lyckås kvarn och träullfabrik. Olof Tryggvesson. Se Olof, norska konungar 4. Olof Trätälja. Se Olof, svenska konungar 1. Olo Mpongwe. Se Gabun. Olona [ålåna], flod i norra Italien, upprinner i prov. Como, n. om Yarese, flyter i sydöstlig riktning till Milano, där den uppgår i kanalnätet Na-viglio grande och Naviglio di Pavia, uppträder åter vid Binasco och förenar sig vid San Zenone med Po. (J. F. N.) Olonets [alå'-], guvernement i norra Ryssland, begränsadt i n. af Archangel, i ö. af Vologda, i s. af Novgorod och S:t Petersburg samt i v. af sjön Ladoga och Finland. Areal 148,764 kvkm. 443,400 inv. (1910), till större delen ryssar; 65,000 äro kareler och några tusen finnar och lappar. Nordvästra delen tillhör i orografiskt och geologiskt hänseende Finland; den är bergig, genomdragen af en mängd åsar, gående från n. v. till s. ö. Det öfriga guv. är en mot s. sluttande slätt. Den geologiska byggnaden är mycket olika. Granit, syenit och diorit, betäckta med laurentiska metamorfiska skiffrar, förekomma i stor utsträckning i n. v. Nära Onega äro de öfverlagrade med devonisk sandsten och kalksten. Det hela är betäckt med stora bäddar af kross-stenslera, bottenmoränen, som det stora islagret under istiden kvarlämnade. Hela området bär spår från isperioden. Tusentals sjöar fylla fördjupningarna i ytan, medan andra lämnat spår af sin forna tillvaro i form af vidsträckta kärr. De största sjöarna äro Onega, Seg, Vyg, Vodlo och Latja. Äfven östra delen af Ladoga tillhör guv. Hela vattenytan är omkr. 18,000 kvkm. Floderna tillhöra Östersjöns och Hvita hafvets vattensystem. Till det förra höra sjöarna Ladoga och Onega, hvilka äro förenade genom Svir och mottaga en mängd tillflöden, som äro af stor vikt som kommunikationsleder. Floden Onega, som har sina källor i sydöstra delen af O., är i detta hänseende af mindre vikt. O. är jämte Vologda det skogrikaste af Rysslands guvernement, i det barr- och björkskogar upptaga omkr. 63 proc.