- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
645-646

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Arvidsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af arealen. Högst 2,5 proc. äro odlad jord och 5,2
proc. ängar och betesmarker. Viktiga näringskällor
jämte jordbruket äro bergshandtering i vissa trakter,
jakt, fiske och i synnerhet skogsafverkning. En
stor del af det järn, som produceras i guv., fås
från s. k. myrmalm. Hufvudstad är
Petrozavodsk. Den forna hufvudstaden Olonets,
15 km. ö. om Ladoga, hade 1900 endast 1,500 inv. –
Guv. koloniserades af Novgorod under 1000-talet och
förenades med storfurstendömet Moskva af Ivan III
(1462–1505). Jfr Finsk-ugriska språk,
sp. 378, och Karelen, sp. 932. (J. F. N.)

Olono’8, det nuvarande namnet på Erymanthos (se
d. o.).

Olopan (Olopuen, O löpe n), antagligen en kinesisk
transkription af det syriska Rabban, "munk", var
den förste kristne missionären i Kina och grundlade
en kristen kyrka af nestorianska bekännelsen. Såsom
det nestorianska minnesmärket i Si-ngan-fu berättar,
kom 0. från Ta Tsin (romerska riket) till Kina under
kejsar Tai-tsungs nionde år (635 e. Kr.) och blef väl
mottagen. Under kejsar Kao-tsung (650-683) uppnådde
0. de högsta äreställen, men sedan råkade kristendomen
och de kristne i onåd. Jfr bl. a. H. Havret, "La stéle
chrétienne de Si-ngan-fou’’ (1895-97), och J. Legge,
"The nestorian monument of Hsi-an-fu" (1888).

Oloron [ålårå7] 1. 0. -S ai n te-M a r i e,
stad i franska dep. Basses-Pyrénées, i det
forna grefsk. Béarn, vid Gave d’01oron,
som där bildas af de från Pyrenéerna
kommande Gave d’0ssau och Gave d’Aspe. 7,715
inv. (1906). Betydande transito-handel med Spanien,
i synnerhet med ull och skinkor. Textilindustri
m. m. Staden hette fordom Iluro och blef tidigt
biskopssäte. Biskopsstiftet upphäfdes 1790.
(J. F. N.)

Olot [ålå’t], stad i spanska prov. Gerona
(Kata-lonien), i en af basaltberg omgifven dalkittel
vid Fluvia. 7,938 inv. (1900). Tillverkning af
bomulls- och ylletyger, papper, läder m. m. J- F. N.

Olozaga [ålåtha’ga], Don Salustiano de, spansk
statsman, f. 1803 i Logrono, d. 26 sept. 1873 i
Enghien nära Paris, invecklades som ung advokat 1831
i en sammansvärjning mot Ferdinand VII, nödgades fly
till Frankrike, men återvände hem efter Ferdinands död
(1833). Han blef därefter drottning Maria Kristinas
gunstling och erhöll 1840 sändebudsposten i Paris,
s. å. som drottningen nödgades gå i landsflykt. Den
nya styrelsen kallade honom till den unga drottning
Isabellas lärare, och han fungerade som president
i deputeradekammaren, då Isabella 8 nov. 1843
förklarades myndig. Strax därefter trädde han
i spetsen för en ny progressist-ministär och
förmådde 28 s. m. den unga drottningen att upplösa
deputeradekammaren, i hvilken hofkamarillan och
moderados hastigt vunnit öfver-handen. Men då Isabella
följande dag förklarade, att denna statshandling
blifvit henne aftvungen, var 0:s fall en afgjord sak,
och han måste begifva sig ur landet. 1847 kallades han
tillbaka, slöt sig 1854 till Espartero, var några år
(till 1857) ånyo sändebud i Paris och tog tillika
betydande del i författningsarbetet. O. framträdde
åter vid Septemberrevolutionen 1868, var ordförande i
det utskott inom cortes, som våren 1869 utarbetade den
nya författningen, samt utsågs s. å. af provisoriska

regeringen att för tredje gången bekläda
sändebudsposten i Paris, där han tämligen egenmäktigt
verkade för ett spanskt konungaval efter Napoleon
III:s sinne.

Olpe, stad i preussiska reg.-omr. Arnsberg
(Westfalen). 5,355 inv. (1910). Kopparyalsverk och
-tråddrageri, järnverk och metallgjuteri.

Olrik. 1. O le Henrik Benedikt 0., dansk målare, f. 24
maj 1830 i Köpenhamn, d. 2 jan. 1890, började som
dekorationsmålare och bildhuggare under H. V. Bissens
ledning. Efter en vistelse i Paris 1854, då han var
lärjunge af Couture, egnade han sig mestadels åt
målarkonsten. Han målade porträtt af Kristian IX,
prinsessan af Wales, Ibsen (norska nationalgalleriet)
m. fl. samt porträttgrupper, genrer, t. ex. En
brud klädes (1860, museet i Maribo) och några
altartaflor, af hvilka Bergspredikan (väggmålning
i Mathseuskyrkan i Köpenhamn) är den största och
förnämsta, samt dekorativa arbeten i målning och
plastik. 0. var eklektiker och akademiker, målade
ganska smakfullt, men temperamentslöst och saknade
koloristisk begåfning. Han blef akademimedlem 1871
och professor 1883.

2. Hans T hor v al d 0., son till 0.
l, historiker, skolman, f. 12 juli 1862,
blef 1885 teol. kandidat och 1892 filos,
doktor samt 1892 föreståndare för statens
lärarhögskola (hvars historia 1856-1906
han skildrat). 0. har särskildt egnat
sig åt studiet af Danmarks kyrkohistoria
under medeltiden och författat Knud Lavar
ds liv og gjerning (1888), Konge og prceste-stand
(1-2, till Valdemarstiden, 1892-95), Danske
helgeners levned (1893-94), Absalon (1-2,
1908-09) och Abbed Vilhelm af Aebelholt (1912).
0. är sedan 1897 sekreterare i Letterstedt-ska
föreningens danska afdelning samt en af utgif-varna af
"Nordisk tidskrift".

3. Axel 0., den föregåendes broder, dansk
fornforskare, filolog, f. 3 juli 1864, blef 1887
filos, kandidat, 1892 filos, doktor och 1897 docent.
Redan 1885 vann han universitetets guldmedalj
för en afh. om eddasångernas ålder och
författade 1892-94 Kilderne til Sakses oldhistorie
(I-II), hvari han skilde mellan de isländska och
de urspr, danska källorna. Senare fortsatte han
Sv. Grundt-vigs (se d. o.) stora verk genom
utgifningen af "Danske ridderviser" (I-III,
1895-1908) och skref Om Ragnarök (1902),
Nordisk aandsliv i vikingetiden (1907) och
Danmarks heltedigtning (I. "Oldsagn om
Lejrekongerne", 1908; II. "Starkad den gamle
og den yngre Skjoldung-rsekke", 1910). 0. är
sedan 1904 en af utgif varna af tidskr. "Danske
studier" och stiftade 1908 föreningen Danske
folkeminder, hvars tidskrift han utger, samt har
författat många afh. om folklore.

4. Jörgen 0., de föregåendes broder, dansk
kulturhistoriker, f. 10 aug. 1873, blef 1898 filos,
kandidat och har sedan 1893 varit assistent
vid Dansk folkemuseum, sedan 1897 därjämte vid
nationalmuseet. Förutom en öfv. af "Sakses
Danesaga" (1-3, 1908-11) har han författat Borgerlige
huse i Helsingör for 300 åar siden (1903), en viktig
källa för kännedomen om renässanstidens bostäder, och
en sorgfällig katalog öfver nationalmuseets samling af
Drikkehorn og sölvtöj fra middel-alder og renaissance
(1909). 1. G-gN. 2-4. E.Ebg.

Olsborg. Se Olofsborg 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free