699 Ommatidia-Omnikolorförf ärandet 700 mes af den ålder, då virket bäst motsvarar de anspråk på teknisk duglighet, som man med produktionen önskar fylla. Den fysiska omloppstiden afser att garantera beståndets föryngring genom själfsådd och begränsas nedåt af fröbarhetsåldern samt uppåt af trädens naturliga lefnadsålder. Viktigare än ofvanstående äro de ekonomiska omloppstider, enligt hvilka uthålligt bedrifna skogsbruk organiseras och som bestämma proportionen mellan å skogen förekommande åldersklassers arealer. Omloppstiden för högsta massajkastningen (den "forst-liga") kombinerar åldrarna så, att i genomsnitt största möjliga virkesafkastning från skogen i fråga uppstår. Omloppstiden /or högsta värdeafkast-ningen ("högsta skogsräntan'') afser vinnande af i genomsnitt högsta möjliga afkastning i penningar från skogsbruket, sedan alla omkostnader först fråndragits. Denna teori har länge legat till grund för förvaltningen af många länders allmänna skogar, hvarför namnet statsekonomiska omloppstiden stundom användes. Finansiella omloppstidsteorier jämföra afkastningen med det i produktionen använda kapitalet. Synnerligen känd är den af P r e s s l e r påyrkade omloppstiden jör högsta markräntan, hvarvid värdet af det å en viss areal skördade virket jämföres med de för samma areal under hela uppväxttiden förskottsvis gjorda utläggen för kultur och vård m. m., hvilka utlägg summeras med ränta på ränta. Det eventuella öf-verskottet utöfver utgifterna motsvarar en periodiskt ingående ränta å markvärdet, och när denna förräntning ställer sig så god som möjligt, är hushållningen bäst organiserad. Omloppstiden jör bästa rentabiliteten förutsätter ett helt ständigt pågående skogsbruk, af hvars årsinkomst årets samtliga utgifter genast täckas, hvarefter den återstående nettobehållningen bör utgöra högsta möjliga procentuella ränta å skogsmarkens och skogsbeståndens sammanlagda värde. Med tillfällig omloppstid har menats den tid, som skulle åtgå för att å en abnormt sammansatt skog slutafverka samtliga bestånd en gång. 1. E. J. (B-d.) 2. T. J. Ommati'dia. Se Fasettögon, sp. 1422. Ommeganck [å'm-], Balthazar Pauwel, belgisk målare, f, 1755 i Antwerpen, d. där 1826, elev vid akademien i sin födelsestad, professor där 1796, utförde en mängd landskap med djurstaffage och blef högeligen berömd af sin samtid, som kallade honom "le Racine des moutons", på grund af hans korrekta, slickade framställning af fåren. Fö. egde hans arbeten flera förtjänster såväl i ämnesval (nationella motiv) som i teckning och perspektiv, men koloriten är tung och kall. 0. är rikt representerad i Europas museer. O'mne (plur. ormnta), lat., allt. - Om ne n i'm i u m n o'c e t, lat, all öfverdrift är skadlig. - O m ne si'mile c l å~u'd i c a t, hvarje liknelse haltar. - Om n e tulit punctum, qui m i's c u i t u t i l e dulci, allas bifall skördar den, som vet att förena det 'nyttiga med tfet angenäma (Horatius' "De arte poetica", v. 343). - Omne vivum ex orv o, "allt lefvande (kommer, utvecklas) ur ägg (frö)". Se H a r v e y, sp. 36. 0'mnes eodem cogimur, lat., "alla skola vi däran", "alla skola vi dö" (Horatius' "Odoe", II, 3, v. 25). 0'mnes una ma'net nox, lat., "en och samma natt (döden) väntar oss alla" (Horatius' "Odse", I, 28, v. 15). 0'mnia ad majorem Dei gloriam. Se 0. A. M. D. G. O'mnia mea mecum porto, lat. Se B i a s. 0'mnia su'o te'mpore et lo'co, lat., "allt på rätt tid och plats". 0'mnia vi'ncit Amor, "kärleksguden (kärleken) besegrar allting". Yttrandet förekommer i Yergi-lius' "Ecloga", 10: 69. 0'mnibus (lat., "för alla"), en rymlig och med längdsitsar försedd täckvagn, som gör regelbundna turer inom en stad eller dess omgifningar och i hvilken det står en hvar fritt att emot en billig afgift medfölja. Idén till detta trafikmedel gafs af filosofen B. Pascal (d. 1662), och ett kortvarigt försök med carrosses å cinq sous gjordes i Paris 1662-78. Det moderna omnibusväsendet uppstod Fig. 1. Fransk omnibus i slutet af 1820-talet. på 1820-talet i Frankrike (jfr fig. 1), och Paris' exempel följdes af London 1829, af Stockholm 1835. Nyare omnibusar pläga vara försedda med sittplatser äfven ofvanpå taket, hvilka i Frankrike benämnas impériale. Spårvagnen har numera väsentligen undanträngt omnibusen; dock pågår i Fig 2. Automobilomnibus (Tullgarns slott) flera storstäder jämväl en särdeles liflig omnibus-trafik. Numera finnas automobilomnibusar (se fig. 2). Omnigräf (af lat. o'mnfs, all, hel, och grek. gra'féin} skrifva), en af Becker i London 1841 uppfunnen maskin för underlättande af jämn och korrekt gravering på litografisk sten och på zink-plåtar, afsedda för tryckning i stentryckspress. Omnikolorförfarandet, ett af Ducos du Haurou och de Bercegol uppfunnet s. k. färgrasterförfa-rande för framställning af transparenta färgfotografier, liknar till sin princip autokromförfarandet (se Fotografi, sp. 1004), men i st. f. det