- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
711-712

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omskärelse - Omskärelsefest - Omslag - Omslagsjärn - Omslagsrevers - Omstörtningslagen - Omsvep - Omsättningsskatt - Omura - Omvända hvalf - Omvändbar cirkelprocess - Omvändelsen - Omvänd karnis - Omvändning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omskäras på åttonde dagen efter födelsen (då det också får sitt namn), genom hvilken handling det upptages till medlem af förbundsfolket. Hos egypterna är det sjätte året den normala tiden, men på landsbygden kan omskärelsen uppskjutas till det fjortonde året. Hos araberna omskäres gossen, då han är 13 år, ty så gammal var Ismael, när han blef omskuren (1 Mos. 17: 25). Det stränga partiet bland de judekristne i 1:a årh. e. Kr. höll på omskärelsen som obligatorisk för alla kristna, en mening, som aposteln Paulus med skärpa bekämpade i synnerhet i Galaterbrefvet. -- Hos några folkstammar förekommer ett slags omskärelse äfven på kvinnokönet, i det att klitoris eller öfre delen af denna bortskäres. J. P. Omskärelsefest (Fe'stum circumcisionis Do'mini) kallas i några gamla kalendarier 1 jan., emedan kyrkan på den dagen firade minnet af Frälsarens omskärelse (se d. o.) och namngifning. Det första säkra beviset på, att denna dag af kyrkan fick den betydelsen, är måhända det beslut, som synoden i Tours 567 fattade, att på denna dag en missa circumcisionis, d. v. s. en omskärelsemässa skulle hållas med Luk. 2: 21 till text, en betydelse af nyårsdagen, som vid det kyrkliga gudstjänstfirandet under medeltiden sedan trängde i bakgrunden dagens betydelse som årets första dag. J. P. Omslag, med., äro vanligen af två slag: kalla och våtvärmande. Kalla omslag begagnas för att afkyla en viss kroppsdel. Omslaget består af en sammanvikt linneduk, så pass stor, att den väl öfvertäcker den kroppsdel, som skall afkylas. Det sammanvikta tygstycket (kompressen, se d. o.) doppas i kallt vatten och skiftas, allteftersom den blir varm. Bäst är att ha två kompresser till hands; medan den ena ligger på den sjuka kroppsdelen, låter man den andra ligga i kallt vatten, som ytterligare kan afkylas med ilagd is. Vill man drifva afkylningen längre och mera kontinuerligt, är bäst att begagna s. k. isblåsa (se Is). I st. f. kallt vatten torde vid ögoninflammationer e. d. begagnas bly vatten. Inom husmedicinen finnas äfven andra medel, som begagnas för kraftig afkylning. I äldre tider tillsattes s. k. arnica-tinktur. Mest begagnas dock vid fall och kontusioner kalla omslag, då det ju är ett medel, som ligger nära till hands. Vid en kontusion bör man, så snart ske kan, begagna massagebehandling i dess mildaste form, s. k. effleurage. - Om våtvärmande omslag se Neptunigördel. -- Om grötomslag se Gröt. -- I st. f. grötomslag, som numera användas mindre än förr, kan man begagna omslag af varm gyttja (se därom Fango). Ln. Omslagsjärn, mek. tekn. Se Bleckslageri, sp. 663. Omslagsrevers, jur. och ekon., skuldebref, som åtföljes af ett annat skuldebref, s. k. hypoteksrevers eller hypotiseradt skuldebref (se Hypotek och Panträtt), hvilket tjänar som pant för det förra och plägar inneslutas i det pappersark, hvarpå detsamma är skrifvet ("är inlagdt i omslagsreversen"). Hypoteksreversen är vanligen försedd med borgenspåskrift eller garanterad genom därför fastställd inteckning; den kan vara utfärdad af samme gäldenär, som undertecknat omslagsreversen, och kan lyda å samma belopp som denna eller å högre, i hvilket senare fall det öfverskjutande beloppet kallas öfverhypotek. Egarhypotek (se d. o. i Supplementet) kan då ock föreligga. Att en gäldenär sålunda utfärdar två skuldebref för en och samma skuld medför vissa fördelar: omslagsreversen kan vid behof utbytas mot en annan, medan hypoteks-reversen fortfarande tjänar sitt ändamål, och gäl-denären undgår så besväret och kostnaden med anskaffande af ny borgenspåskrift eller ny inteckning. Vidare möjliggöres att ge omslagsreversen den formulering, som borgenären önskar, oberoende af hypoteksreversens affattning. C. G. B j. Omstörtningslagen (ty. umsturzvorlage) är det vanliga namnet på det lagförslag, som 17 dec. 1894 förelades tyska riksdagen med syfte att drabba sådana försök till omstörtning af den bestående samhällsordningen, mot hvilka dittills gällande lagar visat sig otillräckliga. Förslaget hade redan under de förberedande förhandlingarna i förbundsrådet framkallat skarp konflikt mellan den stränga åtgärder påyrkande preussiske ministerpresidenten B. von Eulenburg och den mildare stämde riks-kansleren von Caprivi, hvilken schism vållade bägges afgång (okt. 1894). Lagförslaget gjordes under utskottsbehandlingen i riksdagen af centerpartiet till föremål för vidtgående omarbetnings-försök i riktning hänemot inskränkning af vetenskapens och konstens frihet; det försvarades lamt af regeringen och afslogs i sin helhet af riksdagen 11 maj 1895. V. S-g. Omsvep på ett lås (se d. o., sp. 161). Omsättningsskatt. Se Arbetarbostäder, sp. 1322. Omura, japansk stormansätt. Se bd XII, sp. 1465. Omvända hvalf, bygnk. Se Grundläggning, sp. 413. Omvändbar cirkelprocess, fys. Se Mekaniska värmeteorien. Omvändelsen (lat. conve'rsio) kallar den lutherska dogmatiken det nådeverk af den Helige ande, hvilket består däri, att "människan genom den Helige andes nådeverksamhet i människans inre vänder sig från synden (bättring) och till Gud (tro)". De äldre lutherske dogmatikerna togo omvändelsen dels i den allmänna, äfven nya födelsen och rättfärdiggörelsen omfattande, betydelsen af "människans försättande i trons tillstånd", dels i den inskränktare, nya födelsen och rättfärdiggörelsen uteslutande, betydelsen af den Helige andes sinnesförändrande verksamhet i människans inre (omvändelsens aktiva sida), hvarigenom uppkom en inre förändring i människans tänkande och viljande (omvändelsens passiva sida). Den äldre dogmatiken ser, enl. konkordieformeln, i omvändelsen nästan uteslutande Guds verk; den nyare dogmatiken ser däri lika mycket en frihetshandling af människan själf enl. den till människorna riktade nytestamentliga uppmaningen: "förändren edert sinne (metanoe'jte) och tron evangelium". J. P. Omvänd karnis, bygnk. Se K a r n i s. Ömvändning, mus., ett ombyte i förhållandet mellan lägre och högre toner, användes i följande tre fall. 1) Ömvändning af intervall, en förflyttning (vanligen med en oktav) af intervallens högre ton under den lägre eller af den lägre öfver den högre. Af c-d blir sålunda D-c eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 11 16:36:18 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free