som genom Winnipeg afrinner till Winnipegsjön, och Nipigon, som genom Nipigonfloden sänder sitt vatten till öfre sjön. De många sjöarna i östra O. afvattnas mestadels af den till James bay af Hudsonviken flytande Moose eller dess bifloder; dock utfaller Nipissingsjöns utlopp French river i sjön Huron och Ontariohalföns sjöar, af hvilka den största är Lake Simcoe, i de kringliggande Canadiska sjöarna. Många af prov:s floder bilda forsar och fall, som delvis tagits i anspråk af dess industri. Klimatet är kontinentalt; i norra delen sträft, i södra delen torrt med heta somrar och kalla vintrar. Toronto har i juli 19,8°, i jan. -5,3, i årsmedium 6,8° med maxima om +37,3° och -32,5°. Befolkningen steg 1911 till 2,523,274 pers. och hade under de sista tio åren ökats med 15,6 proc. De viktigaste religiösa samfunden voro (1911) metodisterna (671,727), presbyterianerna (524,603), engelska statskyrkan (489,704), katolikerna (484,997) och baptisterna (132,809). -- Undervisningsväsendet står högt, och O:s skolväsen är en förebild för de andra provinsernas, Quebecs undantaget. Undervisningen i folkskolorna är obligatorisk (för barn af 8--14 år), kostnadsfri och konfessionslös (men icke religionslös, enär dagen börjar med bön och slutar med bibelläsning). Efter långa och bittra strider fingo katolikerna 1863 rätt till egna skolor med statsunderstöd, och ehuru många katolska barn besöka de offentliga skolorna, växer antalet enskilda genom prästerskapets inflytande. Kostnaderna för undervisningsväsendet (nära 11 mill. doll.) äro större än i någon annan provins och omkr. en tredjedel af hela Dominions utgifter för detta ändamål. Det i Toronto 1827 inrättade, men först 1841 öppnade King's college var endast en engelska kyrkans examensanstalt, medan undervisning meddelades vid University college och andra läroverk. 1887 ombildades detsamma, och därmed förenades det metodistiska Victoria university, och en medicinsk fakultet inrättades. Förenade med detsamma äro Trinity college, Wycliffe college, Knox college (teologiskt seminarium) och det katolska S:t Michaels college. Filialer äro åtskilliga specialläroverk, bl. a. tandläkar- och farmaceutiska, musik- och veterinärskolor, Ontario agricultural college (utanför staden Guelph) och Western Canada college i Calgary. Af näringar står jordbruket i första rummet, och O. öfverträffar häri alla öfriga prov.; dess jordbruksareal är nära dubbelt så stor som Quebecs. De viktigaste åkerbruksprodukterna (skörd 1912 i hl.) äro hafre (34,2 mill.), korn (6,3 mill.), hvete (5,2 mill.), råg (636,400), hvarjämte andra nordiska jordbruksartiklar och frukter (äfven vin) äro föremål för odling. Äfven boskapsskötseln är starkt utvecklad. 1911 funnos 2,6 mill. nötkreatur, 1 mill. får, 1,7 mill. svin och 738,000 hästar. Värdet af farmjorden taxerades 1909 till 680,8 mill. doll., af byggnader till 277,7 mill., af döda inventarier till 78,3 mill. och af djur till 184,7 mill. doll. Fiskets afkastning värderades 1910--11 till öfver 2 mill. doll. -- Ehuru mindre än hälften återstår af de skogar, som en gång betäckte provinsen, äro de ännu mycket vidsträckta, men afverkas starkt, och man har redan börjat sörja för deras återväxt och bevarande, bl. a. genom afsättning af stora nationalparker, t. ex. Temagami och Algonquin, där ej blott skogen bevaras, utan ock de vilda djuren finna skydd. O:s trävarurörelse är den största i Canada, ehuru Quebec eger större orörda skogsvidder. -- Totalvärdet af bergsbruksprodukter utgjorde 1910 39,3 mill. doll. Under förra hälften af 1912 producerades 368,6 kg. guld, 443,440 kg. silfver, 9,232 ton nickel, 4,690 ton koppar och brötos 11,200 ton järnmalm. Äfven petroleum fås i O. (kring staden Petrolea). -- Industrien är högre utvecklad än i någon annan del af Canada. 1910 funnos 8,001 verk med 238,117 arb. och ett produktionsvärde af nära 580 mill. doll. En stor del af prov:s export går till Förenta staterna. Den förnämsta sjöstaden är Toronto, som 1911 anlöptes af 3,192 fartyg om 1,65 mill. ton. -- O. hade 1911 13,390 km. järnvägar och 62,216 km. telefonledningar. Liksom de andra provinserna i Dominion of Canada styres O. af en lieutenant-governor, utnämnd af generalguvernören för 5 år, af ett kabinett (executive council) af 11 pers., af hvilka 8 äro chefer för hvar sitt departement, som äro ansvariga inför representationen, house of assembly. Denna utgöres af en för 4 år vald kammare med 106 led., som sammanträda hvarje år. I Dominions senat har O. 24 led., i dess house of commons 82 led. Dess hufvudstad är Toronto. J. F. N. Ontario-björnbär [åntei'riåu-], bot. Se Björnbär. Ontario-poppel [åntei'riåu-], bot. Se Populus. Onteniente [åntenie7nte], stad i spanska prov. Valencias sydligaste del. 11,430 inv. (1900). Pappersbruk, klädes- och linneväfveri m. m. (J. F. N.) Ontogeni 1. O n t o g o n l (af grek. to ön, det varande, och gefnéln, uppkomma) 1. Embryologi är individens utveckling, i motsättning till f y l o-geni (af grek. fyflon, stam), hvarmed betecknas åiurstammens historiska utveckling. - O n t o g e-netisk regeneration. Se Kön, sp. 622. Ontologi (af grek. to ön, det varande, och lo'gos, vetenskap), filos., vetenskapen om det varande som sådant, en del af metafysiken. - Ontolögiska beviset för Guds existens. Se Gud, sp. 528. Onuba, romarnas namn på Huelva (se d. o. 2). Onu;phrius, Sankt (it. San Onofrio), helgon, enligt legenden en abessinisk fursteson, som på 300-talet blef eremit i tebaiska öknen. Konsten framställer honom som en vildman med långt hår och skägg; stundom ses han gående på alla fyra, förföljd af jägare och hundar, som taga honom för ett vildt djur. Till hans minne är bl. a. den vackra kyrkan S. Onofrio i Rom invigd. Jfr R o m. J- C. Onuris (fnegypt. Anhur 1. Onhur), egyptisk sol-, sedan krigsgud, lokalgud i This. På bilderna, där klädnaden afviker från den vanliga egyptiska, ser man guden höja sin högra hand, såsom för att kasta spjutet. Grekerna identifierade 0. med Åres. Bronsstatyetter af 0. finnas t. ex. i Gamla glypto-teket i Köpenhamn. Onus (lat., plur. o'nera), börda, last, besvär, tunga, skatt, åliggande; O. reale (nlat., oftast användt i plur. o'nera realia eller blott o'nera; jfr ty. reallasten), jur., realpålaga l. realbörda, besvär eller tunga å fastighet,