innebärande skyldighet för hvarje innehafvare af densamma att för något mer eller mindre allmänt ändamål årligen prestera vissa naturaprodukter eller ombesörja då och då återkommande arbeten, såsom underhåll af väg, snöplogning, inkvartering. Till onera realia räknas ock den likartade skyldigheten att betala vissa årliga belopp, såsom frälseränta, afgäld till stamhemman, annuitet på odlingslån. Egentliga skatter till stat och kommun inbegripas icke under beteckningen onera; numera icke heller sådana, på enskild uppgörelse beroende, rent privata förpliktelser som utgifvande af undantagsförmåner. Än mindre hänföras under onera de i fastigheten intecknade skulderna, för hvilkas betalning fastighetsegaren svarar, eller på fastigheten hvilande nyttjanderätter och servitut, hvilka egaren är pliktig att tåla. Utvecklingen har på det hela beredt fastighetsegare betydande lättnader i fråga om onera realia; särskildt hade de för direkt samhälleliga behof ålagda onera (o'nera pu'blica, allmänna besvär, se Besvär 1), bland hvilka största delen af indelningsverket och en afsevärd byggnadsskyldighet (se d. o. 2) ingingo, förr vida större omfattning än nu. C. G. Bj. Onychio'psis Yokoyama, paleobot., ett fossilt ormbunksläkte, hvars fertila blad visa stor yttre likhet med motsvarande organ hos det nutida släktet Onychium. En af arterna, O. Mantelli 1. psilotoides, hör till en af de för wealdenaflagrin-garna mest karakteristiska växtfossilen. A. G. N. Onychodarctylus japönicus, zool. Se Amfibie r, sp. 831. Onychokriti, Onychomanti (af grek. o!nyx, nagel), konsten att efter naglarnas form eller färg ange en persons karaktär eller spå honom. Onychomycösis (af grek. o'nyx, nagel, och my'-kes, svamp). Se Kartnagel. Onycho'phora, zool., 7:e klassen bland Vermes (maskar), utmärkt genom den korta, sammanträngda kroppsformen, de 2 trefvarna och de under buksidan sittande, förkrympta fötterna, som äro beväpnade med 2 klor. Dessa djur ställas som en öfvergångslänk till Arthropoda (ledfotingarna, Cru-stacea etc.). O. T. S.* Onyx (grek., eg. fingernagel), miner., oftast medelst konst färgade varieteter af kalcedon, med de olika färgerna fördelade i olika, plana lager, så att bandningen blir rät och regelbunden. Mineralet kan därigenom användas till kaméer, hvarvid bilden utarbetas i en färg, med den andra färgen som bakgrund. Färgerna på de bästa äro skarpt skilda från hvarandra, vanligen hvita och svarta eller alternerande hvita, bruna och svarta. Ant. Sj.* Onza [årntha], sp., uns, i Spanien och förra spanska Amerika en guld-, silfver- och myntvikt = 1/s marco = 28,7 gr., som juvelvikt 27,96 gr. - Onza de oro [-de å'rå], ett guldmynt. Se Dublon 1. Oo, Acruloce'rcus nöbilis, zool., är en på Hawaiiöarna förekommande fågel, tillhörande fam. Meli-phagidce och ordn. Passeriformes. L-e. Oocy'sta (af grek. oofn, ägg, och ky'ste, blåsa), äggcysta. Se B a k t e r i o l o g i, *sp. 731. Oodeypore 1. Oodeypoor [ödäipö'e]. Se U d a i p u r. Ooforit (lat. oophorltis, af grek. oofn, ägg, och fe'réin, bära), med. Se Kvinnosjukdomar, sp. 419. Oogamét, bot. Se Garnet och Oogami. Oogami (af grek. oo'n, ägg, och ga'mos, bröllop), Äggcellsbefruktning, bot., ett hos alger och svampar (Oomycetes) förekommande befrukt-ningssätt, bestående däri, att den rundade, cilielösa, antingen fria eller i ett o o g o n i u m (af grek. go'nos, alstring) innesluta honcellen (oogameten) oosferen (af grek. fe'ré~ln, bära), befruktas af en hancell, som är mindre och vanligen fritt kring-simmande (spermatozoid). Resultatet af befruktningen är en o o sp or (af grek. spo'ros, säd), som omedelbart eller efter ett hvilstadium utvecklar sig vidare. G- L-m. Oogo'nium, bot. Se Oogami. Ooid (af grek. oo'n, ägg), mat. Se K e p l e r, sp. 14_27. Ookiep [Suek^p], ort i Namalandet af brittiska Kapkolonien, 10 km. n. om Springbokfontein, genom järnväg förenadt med Port Nolloth (Robbe bay) vid Atlantiska hafvet, har ett af de rikaste kopparbergverk på jorden. Produktionen uppgår årligen till omkr. 20,000 ton kopparmalm, som innehåller ända till 70 proc. koppar och utskeppas till England. Invånarna, omkr. 2,000, äro mest hottentotter och herero, som arbeta i gruf-vorna. (J- F. N.) Ookinét (af grek. oo'n, ägg). Se Bakteriologi, sp. 731. Oolit (af grek. oofn, ägg, och li'thos, sten), "romsten". Se Kalksten, sp. 645. - Oolit-systemet. Se Jurasystemet, sp. 301- 302. - Oolitstruktur. Se Struktur, geol. Oolog! (af grek. oo'n, ägg, och lo'gös, lära), läran om fåglarnas ägg. Oolys, bot., missbildning, bestående däri, att fruktblad och fröämnen ombildas till gröna, örtbladlika blad. G- L-m. Oomanti (af grek. oorn, ägg, och mantfåa, spådom), en under olika tider och hos olika folk på högst olika sätt utöfvad mantik med ägg och äggskal. Efter kristendomens införande är det i synnerhet vid påsktiden, som oomantien på vissa orter utöfvas, t. ex. på det sätt, att man placerar ett ägg vid elden; springer det då sönder, bådar det olycka o. s. v. Oöm Paul [åm]. Se K rii ger, S. J. P. Ooms [åms], K a re l, belgisk målare, f. 1845, d. 1900, studerade i Antwerpen under de Keyser och målade historiska och allegoriska ämnen, bl. a. Filip II hedrar den döde don Juan d'Austria (museet i Bruxelles), Visitation i Plantinska tryckeriet 1566 och Oskulden skyddas af lagen (i jurydomstolen i Amsterdam). G-g N. Oomycetes (af grek. oofn, ägg, och my'kes, svamp), bot., serie af klassen Phycomycetes bland svamparna, utmärkt af oogami (se d. o.). Anteri-dierna alstra endast undantagsvis fria spermatozoi-der, utan utskjuta befruktningsslangar in i oogo-nierna. Den könlösa förökningen sker genom svärm-celler. Af hithörande familjer märkas de parasitiskt lefvande Peronosporacece och Chytridiaceas (se Synchytrium) och de vanligen saprofytiska SaprolegniacecR. GK L-m.