punkter bakom denna, som skydda förbindelsen med det inre af eget land eller tjäna till upplag för förråd, kallas operationssubjekt (brukas dock knappast numera). Det mål, som operationsarmén i första hand sträfvar att uppnå, kallas operationsföremål l. operationsobjekt och utgöres antingen af den fientliga armén eller af en geografisk punkt, såsom landets hufvudstad, en fästning e. d. Den väg eller det nät af vägar, som leder från operationsbasen eller från utgångspunkten för operationerna till operationsföremålet, kallas operationslinje. Rör armén sig på flera vägar, på flera kolonner, så förstår man med operationsfront den linje, som i ett visst ögonblick sammanbinder täterna af alla de kolonner, som gå i främsta linjen. - De i en högre stab utgifna order, som ordna en armés e. d. operationer, kallas operationsorder, och den tabellariska öfversikt af en armés rörelser under en viss tid, som uppgöres i en stab, får vanligen benämningen operationsöfversikt. - Inom sjökrigsväsendet har ordet operation, tillämpadt på flottan, samma betydelse som för armén inom landkrigsväsendet. I öfrigt förekomma äfven där ofvannämnda sammanställningar med i stort sedt enahanda betydelse. Anmärkas bör emellertid, att operationsskådeplatsen till sjöss i allmänhet är betydligt mera vidsträckt; och att en flotta alltid har behof af särskilda, s. k. primära operationsbaser, som utgöras af åtminstone mot sjösidan väl befästa örlogsstationer med varf och förråd m. m., samt merendels äfven af särskilda sekundära l. tillfälliga s. k. hjälpbaser, å hvilka förråd samlas och reparationsmöjligheter beredas och hvilka nödtorftigt skyddas genom befästningar l. stängsellinjer. Hvarje sjöfästning l. kustposition, vare sig den skyddar en örlogsstation eller icke, har i regel till hufvuduppgift att utgöra maritim operationsbas. Flottans förnämsta operationsföremål utgöres i allmänhet af fiendens örlogsflotta, eljest af hans militära transportfartyg, hans sjöfästningar eller sjöförbindelser. Operationslinjerna äro i sjökrig icke af alldeles samma betydelse som i landkrig, ofantligt mycket mindre beroende af terrängförhållanden och i fredstid gjorda anläggningar, som de vanligen äro. Om operationsfront kan man knappast tala annat än under krigsrörelser på ofritt farvatten. Jfr Farvatten. 1. (J. Å.) 2. (I. F.) 3. C. O. N. / H. W--l. Operationsfästning. Se Fästning, sp. 311. Operationskalkyl, mat., kallas den kalkyl, där operationstecknen (se Matematiska tecken) behandlas som storheter, hvilka, med den inskränkning, som hvarje tecken speciellt fordrar, följa de allmänna räknelagarna. Genom att på detta sätt handtera tecknen kan man stundom på ett enkelt sätt lösa till utseendet ganska invecklade frågor. De tecken, som med största framgång inom operationskalkylen behandlats, äro derivationstecknen, och kalkylen har därför användts i synnerhet vid integration af differentialekvationer. Emellertid visar det sig ofta ytterst svårt att framställa resultaten under sådan form, att de kunna omedelbart användas. Därför har operationskalkylen, som vid midten af 1800-talet flitigt behandlades af flera engelska matematiker, ej under den sista tiden gjort några väsentliga framsteg, utan tvärt om börjat komma ur bruk. Operativ. Se Operera. Operatör. Se Operera. Opere pie [å'p-], it., fromma stiftelser. Se Italien, sp. 1038. Operera (lat. operari), sysselsätta sig med, verka, gå till väga, förrätta en operation (se d. o.). - Operativ, verksam; som har afseende på kirurgiska operationer (t. ex. operativ läkekonst, kirurgi; operativt ingrepp, verkställande af en operation). - Operatör, en, som utför kirurgiska operationer. Operett (fr. opérette, eg. liten opera), en af art af den komiska operan l. sångspelet, utbildad sedan midten af 1800-talet och kännetecknad af genomgående lätt och muntert kynne så i text som i musik, försedd med kupletter, smärre ensemblenummer och körer, balett samt ofta delvis talad dialog. Sitt estetiska och mänskliga berättigande har operetten som uttryck för graciös och kvick godlynthet, lössläppt skämtlust, glädtigt och fantasirikt förflyktigande af lifvets tunga allvar. Af denna beskaffenhet äro t. ex. Offenbachs tidigare operetter samt Planquettes, Audrans och i viss mån Lecocqs. Emellertid hade Hervé och Offenbach börjat odla den lättfärdiga och parodiska operettart, hvars mest rafflande utöfvare Offenbach blef. Föredömet har inverkat på följande operettkompositörer (och deras librettister), äfven på den österrikiska tonsättargruppen Suppé, J. Strauss d. y. och Millöcker, hvilkas operetter dock äro mindre frivola än Offenbachs, snarare burna af wienarnas älskvärda lättsinne och lefnadsglädje. Musikaliskt finast var Strauss, men hans inströdda valser ha gett uppslag till den i senare österrikiska och tyska operetter grasserande öfversvämningen af dansmelodier, som står i samband med dessa alsters varieté-artade upptågsmakeri och dramatiska meningslöshet. Hvad det musikaliska arbetet beträffar, har Lehár visat sig framgångsrikast bland de yngre. Harmlösa och behagliga, men utan dramatisk kärna äro engelsmännen Sullivans och S. Jones operetter. I Sverige ha bl. a. Foroni, A. Söderman och v. Heland försökt sig på operetter. E. F--t. Operett-teatern (f. d. Östermalmsteatern). Se Stockholms teatrar. Operiodisk variation, meteor., kallas, i motsats till periodisk variation, hvarje förändring i temperaturen, lufttrycket eller annat meteorologiskt element, när densamma icke är bunden vid någon bestämd tidslängd (dygnet eller året). Tager man medeltalen af t. ex. temperaturen för dygnets särskilda timmar under en hel månad, så bilda dessa medeltal en serie af 24 värden, hvilka tillsammans representera temperaturens periodiska dagliga variation för ifrågavarande månad. Bland dessa medeltal är i allmänhet det störst, som svarar mot observationerna kl. 2 e. m., och det lägst, som är medeltalet för den timme på dygnet, hvilken faller närmast tiden för solens uppgång under sagda månad. Skillnaden mellan dessa två medeltal utgör den periodiska dagliga variationens storlek. Undersöker man åter en särskild dag under månaden, visar det sig, att den högsta