O. är näst Lissabon hufvudsätet för Portugals industri. Mest framstående äro bomulls- och sidenindustrien, vaxduks-, pappers-, socker-, handsk- och hattfabrikationen, metallindustrien samt tillverkningen af guld- och juvelerararbeten, lergods, tobak och korkproppar. Inloppet till hamnen försvåras genom sandbankar och undervattensklippor, men en storartad konstgjord hamn har anlagts 2 km. n. om den naturliga, vid Leixões. Flodfarten, försvårad genom forsar, har betydelse endast för vintransporten. Sedan gammalt är O. förnämsta utskeppningsorten för vin ("portvin"), som intar en mycket framstående plats i landets export samt går mest till England, där det förskäres och lämpas efter engelsmännens m. fl. nationers smak, och Brasilien. De största nederlagen ligga i Villa Nova. Utom vin exporterar O. nötkreatur, kork, frukt, råsilke och ull. Importen består hufvudsakligen af kabeljo (bacalhão), järn och stål samt stenkol, bomullsväfnader och garn. Störst är varuomsättningen med England. Järnvägar gå från O. söder ut till Lissabon, norr ut längs kusten till Galicien samt utmed Douro. -- I forntiden låg på södra stranden af Douro v. om Villa Nova de Gaia ett kastell, Portus Cale, vid hvilket under 300- eller 400-talen en stad uppstod med samma namn (Porto Cale), hvaraf namnet Portugal har bildats. O. blef i början af 1800-talet märkligt genom Wellesleys (Wellingtons) öfvergång öfver Douro strax invid staden, hvarigenom han öfverraskade och slog Soults armé samt intog staden 12 maj 1809, genom utbrottet af revolutionen 24 aug. 1820, vidare, under dom Miguels usurpation, genom blodsdomarna mot drottning Marias anhängare, då O. genom utvandring förlorade öfver 10,000 inv., samt 1832--33 genom sitt försvar mot dom Miguel och som stödjepunkt för dom Pedros operationer mot denne. (J. F. N.) Oporto [ωpå'rtω], hertig af. Se Ludvig I, konung af Portugal, sp. 1258. Oposjnja, ort i Ukrajna på Vorsklas högra strand. Vid O. slog Karl XII 28 jan. 1709 en rysk kavalleristyrka under Schaumburg, som förlorade omkr. 700 man. Därefter var svenska högkvarteret ett par veckor förlagdt till O. Opo'ssum, zool. Se Pungråttorna. OpoterapI (af grek. opo's, saft, och therapélfa, behandling), med., en af fysiologen Brown-Séquard först införd användning af väfnadssaft, resp. or-ganextrakt som terapeutiskt medel mot vissa konstitutionella rubbningar inom människoorganismen, hvilka framkallats genom nedsatt eller bristande sekretion från vissa för organismens normala funktion viktiga organ. Jfr f. ö. O r g a n o t e r a p i, som är en term för samma sak, men af större omfattning. L H. Opotjka [apå'tjka], kretsstad i ryska guv. Pskov, vid Velikaja. 6,872 inv. (1900). Handel med lin. Opp., förkortning för lat. oppo'situm, motsatt. Oppa [å7-], biflod fr. v. till Öder i Schlesien. 118 km. Oppavia, astron., en af småplaneterna. Oppboga, landtegendom i Fellingsbro socken, Örebro län, vid Oppboga ström (Arboga å), har varit stångjärnsbruk, som anlades 1641 af borgaren i Arboga Olof Larsson, och kom sedan under gemensam egare med Frötuna. Landtegendomen, 1 mtl, tax. till 125,000 kr. (1912), tillhör nu O. träsliperi a.-b., som där har en trämassefabrik jämte arbetarbostäder tax. till 156,000 kr. Oppboga å. Se Arboga å. Oppeby, socken i Östergötlands län, Kinda härad. 13,065 har. 1,403 inv. (1912). Annex till Hägerstad, Linköpings stift, Kinds kontrakt. Kyrkan bär namnet Karls kyrka. Oppeln [å'-], po. Oppolie. 1. Regeringsområde, omfattande södra l. Öfre Schlesien (hertigdömet Ratibor, furstendömena O. och Neisse samt herrskapet Pless), har en areal af 13,230 kvkm. med 2,207,981 inv. (1910), 90,5 proc. katoliker. Det är deladt i 26 kretsar. -- 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde, vid högra stranden af Oder och flera järnvägslinjer (till Breslau, Beuthen, Ratibor). 33,907 inv. (1910), däraf omkr. fyra femtedelar katoliker, af hvilka de lägre klasserna tala polska, de högre tyska och medelklassen båda språken. Staden har 2 katolska kyrkor och 1 evangelisk, synagoga, katolskt gymnasium, som uppstått af det forna jesuitkollegiet, skollärarseminarium, landtmannaskola m. m. Industrien omfattar hufvudsakligen tillverkning af cigarrer, cement, kalk, öl, brännvin och mjöl. -- O. var fordom hufvudstad i det omedelbara furstendömet O. (7,550 kvkm.) och 1163--1532 residens för hertigarna af O.-Ratibor (af piasternas stam), som till 1327 voro oberoende, sedermera länsfurstar under Böhmens krona. Efter 1532 erhöll markgrefven Georg af Brandenburg båda områdena, men kejsar Ferdinand I beröfvade honom dem 1556 och förenade dem med Böhmen; Fredrik den store återeröfrade dem 1742. 1 o. 2. (J. F. N.) Oppenheim [å'ppenhajm], kretsstad i hessiska prov. Rhen-Hessen, på vänstra Rhenstranden, vid järnvägen mellan Mainz och Worms. 3,736 inv. (1910), Realskola, vin- och fruktodling, flodhamn. O. ligger i närheten af det romerska kastellet Bauconica. Det var under medeltiden en af de förnämsta fria riksstäderna vid Rhen, men förpantades 1375 till kurfursten af Pfalz och återlöstes icke. 1620 intogs staden af spanjorerna under Spinola, 8 dec. 1631 af svenskarna under Gustaf Adolf, sedan denne dagen förut vid Erfelden gått öfver Rhen, och 1634 af de kejserlige samt förstördes nästan fullständigt af fransmännen under Mélac 1689. Ofvanför staden ligga ruinerna af den i 11:e årh. uppförda borgen Landskron. Snedt emot O., på andra sidan Rhen, står "Die schwedensäule'' (se Erfelden). (J. F. N. L. W:son M.) Oppenheim [å'ppenhajm], Moritz, tysk målare, f. 1800 i Hanau, d. 1882, studerade i Mimenen, Paris och Rom, hvarefter han slog sig ned i Frankfurt a. M. Själf jude, valde han ämnen ur det israelitiska folkets historia. Utförandet var något kallt och hårdt. Bland hans arbeten må nämnas Tobias, Susanna och Noak, en cykel af bilder ur det gammaljudiska familjelifvet, Lavater och Lessing hos Moses Mendelssohn, dessutom En bildhuggarateljé (museet i Frankfurt). Han målade äfven porträtt, bl. a. skalden Börne (i Biirgerverein i Frankfurt). (G-g N.) Oppenheim [å^penhajm], Heinrich Bernhard, tysk nationalekonom och politiker, f. 20 juli 1819 i Frankfurt a. M., d. 29 mars 1880 i Berlin, deltog ifrigt i 1848 års reformrörelse och