satyrus), ha nyare undersökningar ådagalagt, att denna art uppträder i flera, från hvarandra väl skilda raser, som bebo Borneo och Sumatra, där den vistas i lågt belägna och sumpiga skogar. Orangutanen bygger i träden ett konstlöst bo, där den öfvernattar; hvarje eller hvarannan natt bygges ett nytt bo, medan det gamla öfverges. Den är vegetarian och förtär endast undantagsvis animaliska födoämnen. Utom under parningstiden lefver den ensam; honan åtföljes ofta af en eller två ungar. Med människan inlåter den sig ej i strid, om icke till själfförsvar. I Europas zoologiska trädgårdar är den ingen sällsynt, men ej heller någon långlifvad gäst. L-e. Orang-utan l. Orang-utang. Se Malajer, sp. 601, och Orangutansläktet. Orangör [åraŋʃör], föreståndare för ett större orangeri (se d. o.). Orania Zipp., bot., ett släkte af höga palmer med pardelade blad. Se Nikobarerna. Oranien. 1. Furstendöme. Se Orange. -- 2. Den ryktbaraste grenen af tyska huset Nassau (se d. o.) En medlem af detta, grefve René, ärfde 1530 efter sin morbroder, Filibert af Châlons, furstendömet Oranien (Orange), och från honom öfvergick 1544 värdigheten prins af O., jämte tillhörande furstendöme och nassauitiska besittningar i Brabant, Luxemburg, Flandern och Holland, till hans kusin grefve Vilhelm d. y. (1544--84), den frejdade hjälten i Nederländernas frihetskrig. Vid Vilhelms död ärfdes värdigheten af hans son i första giftet, Filip Vilhelm (f. 1554, i spansk fångenskap 1567--95, d. 1618), kom från denne till en son i andra giftet, Morits (1618--25), faderns efterträdare i ledningen af den nederländska frihetskampen och redan 1585 kallad "född prins af O.", samt stannade slutligen hos en son af Vilhelms fjärde äktenskap, Fredrik Henrik (1625--47), som efter Morits öfvertog ledningen af kampen mot spanjorerna. Dennes son, Vilhelm II (1647--50), efterträddes af sin postume son, Vilhelm III (1650--1702), hvars egenskap af furste öfver det under Ludvig XIV:s krig af fransmännen besatta O. förbleknade för glansen af hans värdigheter som vald ståthållare i Holland och Zeeland (sedan 1672) samt konung af England, Skottland och Irland (sedan 1689). Då Vilhelm III aflidit utan att efterlämna bröstarfvingar, uppstod tvist om hans fäderneärfda besittningar, det s. k. oraniska arfvet. Detta skulle enligt äldre bestämmelser vara ett fideikommiss och borde som sådant ha tillfallit Vilhelms närmaste frände, konung Fredrik I i Preussen, en son af hans faster Lovisa Henrietta, men Vilhelm hade till sin universalarfvinge utsett en aflägsnare släkting Johan Vilhelm Friso af Nassau-Dietz. Då hvarken konungen i Preussen eller Frankrikes härskare -- den ursprunglige länsherren öfver Orange -- ville finna sig i denna anordning, grep enhvar hvad som låg honom närmast, och utgången blef en bestämmelse i fredsslutet i Utrecht 1713, enligt hvilken Frankrike införlifvade med sig själfva furstendömet, under det att preussiska konungahuset, förutom med arflåtarens furstetitel och vapen, tillgodosågs med några den oraniska landkomplexens områden inom Tyska riket (Lingen och Mörs) samt med Neuchâtel, på hvilket familjen O. haft gamla anspråk. Johan Vilhelm Friso fick dock jämte det oraniska husets nederländska besittningar behålla titeln "prins af O.-Nassau", och inom hans ättlinje, den sedan 1815 med kunglig värdighet regerande dynastien i Nederländerna, tillhörde titeln "prins af O." hufvudmannens äldste son; då denna släktgren 1890 dog ut på manssidan med konung Vilhelm III, öfvergick den oraniska furstetiteln till dennes dotter Vilhelmina. (T. G-l.) Oranienbaum [å-]. 1. Stad i ryska guv. S:t Petersburg, ligger omkr. 40 km. från Petersburg, med hvilket O. är förenadt genom järnväg, på södra stranden af Finska viken, midt emot Kronstadt. Staden har omkr. 6,000 inv. och är bekant företrädesvis genom sitt kejserliga lustslott. Detta byggdes 1714 af furst Mensjikov, konfiskerades 1727

Oranienbaums slott på 1700-talet.

och blef kejserligt residens (se fig.). Det tillhör nu hertig Karl Mikael af Mecklenburg-Strelitz. På O. nödgades kejsar Peter III 1762 afsäga sig kronan. -- Staden är f. ö. en omtyckt sommarvistelseort för invånare från Petersburg. - 2. Stad i tyska hertigdömet Anhalt, 13 km. ö. om staden Dessau, med betydlig tobaksindustri. 2,707 inv. (1910). Slott. Kuranstalt för skrofulösa barn. -- 3. Skans. Se Kobron. 1--2. (J. F. N.) Oranienburg [å-], stad i preussiska reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), vid Havel och Oranienburgkanalen, en fortsättning af Ruppinkanalen, samt vid järnvägen mellan Berlin och Stralsund. 12,949 inv. (1910). Landtbruksskola, kemiska fabriker, mekaniska verkstäder, garfveri o. a. industri. Kungligt slott. Staden har sitt namn efter kurfursten Fredrik Vilhelms första gemål, Lovisa Henrietta af Oranien, som gärna bodde där. (J. F. N.) Oranienquelle [å-]. Se Kreuznach. Oranjefloden [å-], holl. Oranje rivier, hottent. Kai Garib (Stora floden), största floden i Kaplandet och en af de längsta floderna i Afrika, uppstår af två källfloder: en sydlig, Nu Garib (Svarta floden) l. Oranje, hvilken betraktas som hufvudflodens öfre lopp, och en nordlig, Hai Garib l. Vaal rivier, hvilka båda med en mängd källarmar upprinna på västra sidan af de sydafrikanska randbergen, omkr. 240 km. från östra kusten, och förena sig under