Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbok (Diktionär, Lexikon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Ordbok
316
genom "fraser", d. v. s. uttryck och vändningar,
i hvilka det ingår, antingen citat ur litteraturen,
med uppgifven källa, eller förskrifvande sig från
ordbokens författare. Ordens betydelse kan anges genom
definitioner eller omskrifningar på samma språk,
till hvilket ordet hör: e n s p r å-kig ordbok,
t. ex. A. F. Dalins "Ordbok öfver svenska språket"
(I-II, 1850-53); eller genom öfversättning till
ett annat språk: tvåspråkig ordbok, till tjänst
för den, som är förtrogen med det ena af de använda
språken. Tvåspråkiga ordböcker öfversätta antingen
från det främmande språket till läsarens modersmål
(eller ett språk, med hvilket han är förtrogen)
eller från modersmålet (eller ett kändt språk)
till ett främmande. Ordböcker af det förra slaget
tjäna hufvudsakligen till hjälp för begripandet af
en främmande text, ordböcker af det senare slaget för
talande eller skrifvande af det främmande språket. Man
har äfven p o l y g l o t t-ordböcker, i hvilka ett
språks ord öfversättas till flera främmande språk,
t. ex. öhrlanders och Lefflers "Tetraglottlexikon"
från svenska till tyska, franska och engelska (1852-
55). I jämförande 1. komparativa ordböcker anges
etymologiskt motsvarande ord i besläktade språk. -
För Sveriges ordboksarbeten redogöres hos Noreen,
"Vårt språk" l, s. 183 ff. Det tidigaste arbetet
på detta område är en sakligt ordnad "pärlor"
från 1538: V ariarum rerum vocabula; den första
ordlistan i alfabetisk form är Petrus Helsingius’
Synonymorum libellus (svensk-lat.-grek. glosbok) från
1587; första relativt fullständiga ordinventariet
ger Linköpingsordboken 1640 (af Grubb och Jonas
Petri G o t h u s); den första verkliga ordboken
är S p e-g e l s Glossarium Sveo Gothicum eller
Svensk Ordalook (1712), den andra Sahlstedts ordbok
(1773); ett monumentalt vetenskapligt arbete är I h
re s Glossarium suiogothicum (1769). Af ordböcker
med praktiskt syfte må nämnas svensk-tyska och
tysk-svenska af Lind 1738 (och 1749), Hoppe (3:e
uppl. 1900), svensk-tysk af Auerbach och Blomqvist
(1907 ff.), svensk-engelsk af Sere-nius (1741),
engelsk-svensk af Wenström och Lindgren (2:a
uppl. 1895), svensk-engelsk af Wenström och Harlock
(2:auppl. 1904); svenskfranska af M ö 11 e r 1745,
W e s t e 1807 (af vetenskapligt värde genom sin
accentbeteckning), Schul-thess (1885); rysk-svensk af
Lerche (1896); latinsk-svenska och svensk-latinska af
C a v a 11 i n. - De äldsta lexika äro e n s p r å k
i g a, många af dem afse hufvudsakligen att förklara
mindre vanliga ord, många äro mellanting mellan hvad
vi nu kalla ordbok och realencyklopedi. De äldsta
ordböcker vi känna behandla grekiska, arabiska,
sanskrit och kinesiska. På grekiskt område är
P o 1-lux’ "Onomastikon" (2:a årh.) närmast ett
real-lexikon; en verklig ordbok ha vi af Hesychios
(400-talet). Den äldste kände arabiske lexikografen
var a l - H a l i l på 700-talet, hvars arbete
emellertid ej finnes i behåll; till de mest berömda
höra Djauharis (900-talet; utg. i tryck 1865-
66), IbnManzurs (från 1300-talet; tr. 1882- 91 i
20 bd) och Firuzabadis (från 1400-talet; tr. flera
gånger). Indiens äldsta ordboksarbeten ansluta sig
till vedastudiet och ingå under titeln nirukta bland
vedänga. Det förnämsta arbetet i
inhemsk sanskritlexikografi, Amarako^a, är
ett synonymlexikon från 5:e eller 6:e årh.,
som till-skrifves en viss Amaradeva eller
Amarasimha. Den äldsta kinesiska ordboken, af H y -
s c h i n,, daterar sig redan från Han-dynastien
(2:a årh. f. Kr.); en af de bästa är Wu-ky af T j
i n S i e n-Sang i 32 bd. Den största ordbok, som
finnes på något språk, är den på kejsar Kcang-His
befallning utgifna i 131 bd (tr. 1711); den i Kina
allmännast använda torde vara en ordbok i 32 bd,
utg. på befallning af en annan kejsar Keang-Hi. Det
första större ordboksarbete på europeisk botten
är Henri Estiennes monumentala "Thesaurus grsecse
lingua?" (1572; senast utg. i 8 foliobd 1831-65). Ett
motsvarande lexikografiskt inventarium för latinet
(med it. öfv.) är Egidio For c e l Ii ni s "Lexicon
totius latinitatis" (1771; senast utg. 1858-75). Ett
nytt storartadt inventarium öfver latinska språkets
ordförråd utges fr. o. m. 1900 under titel "Thesaurus
linguae latinae" af vetenskapsakademierna i Berlin,
Göttingen, Leipzig, Munchen och Wien. Medeltidens
latinska ordskatt är förtecknad af Du C a n g
e, "Glossarium ad scriptores media? et infimse
latinitatis" (1678; senast 1883-87 i 10 bd). Under
1800-talet har en mängd europeiska språks ordförråd
utförligt inventariserats (i kronologisk ordning):
danskans af Videnskabernes sel-skab 1793-1905 (8 bd
4:o), polskans af Linde 1807-14 (ny uppl. 1854-60,
6 bd 4:o); tjechi-skans af Jungmann 1834-39 (5 bd);
tyskans af bröderna G r i m m och deras fortsättare
1852 ff; franskans af L i 11 r é 1863-79 (5 bd
föl.); tjechi-skans ånyo af Kött 1878-93 (7 bd
4:o); serbo-kroatiskans af Sydslaviska akademien i
Agram (genom Danicic, Budmanni, Maretié) 1880 ff.;
holländskans af de V r i e s, te Winkel och deras
efterföljare 1882 ff.; engelskans af M u r r a y
1884 ff.; ryskans af Kyska vetenskapsakademiens
2:a afdelning 1891 ff.; svenskans genom Svenska
akademien 1893 ff.; bulgariskans genom G e r o v
1895-1904 (5 bd 8:0); rumänskans af Tik ti, n 1895
ff. Dessa ordböcker äro i allmänhet historiska och
ange äfven uttal och härledning; många äro ännu
oafslutade. Större ordböcker öfver det nu lefvande
språket, närmast med praktiskt syfte, finnas dessutom
för svenska af Dalin, för danska af Molbech (2:a uppl
1859), för tyska af Sanders (en större i 4 bd 1860-65
och en "Handwörterbuch", 8:e uppl. 1912), H e y n e
(2:a uppl. 1905-06), W e i g a n d (5:e uppl. 1909)
och Paul (2:a uppl. 1908), för engelska bl. a. af
Webster ("International dic-tionary", utg. af Porter
1904), Funk och W a g-nall ("Standard dictionary",
1904), för franska af Franska akademien (1694,
7:e uppl. 1878) och af D arm est e ter och Hatzfeld
("Dictionnaire general", 1890-1900), nyproven-salska
af Mistral (1878-86), för spanska af Spanska akademien
(urspr. 6 bd, 1726 -39, 12:e uppl. 1884) och C u
e r v o (1886-94); för italienska af F a n f a n i
och K i g u t i n i; för ryska af D a l ("Tolkervyj
slovarj", 1861-68; 3:e uppl. utg. af Baudouin de
Courtenay 1903 -09); för ukrainiska af Grincenko
(1907 -09); för serbokroatiska af Ivekovic och Broz
(1901), för slovenska af Pletersnik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
