817 Ordbok 818 (1894 - 95), för polska af K a r l o w i c z, K r y 11-skiochNiedzwiedzki (1900 ff.). Med betydelsenyanser syssla synonymlexika, t. ex. Smiths "Synonyms discriminated" (1908), Eberhardt (och Riickert), "Synonymisches handwörterbuch der deutschen sprache", 12:e uppl., K r a s i risk i, "Slownik synonymöw polskich" (1885). Ordförrådet hos enstaka författare förtecknas, dels för undervisningssyfte, dels i vetenskapligt syfte (t. ex. Unions "Shakespeare glossary", 1911, Merguets stora ordböcker till Ciceros arbeten). Många ordböcker förteckna äldre språkskedens ordförråd, så Söderwalls "Ordbok öfver svenska medeltidsspråket" (1884 ff.), Kalkars "Ordbog til det seldre danske sprog" (1886 - 1907 i 4 bd), Fritzners "Ordbog över det gamle norske sprog" [d. v. s. isländska] (2:a uppl. 1886 - 96 i 3 bd) och Larsson, "Ordförrådet i de älsta isländska handskrifterna" (1891); "Alt-hochdeutsches wörterbuch" af Schade (2:a uppl. 1882), "Mittelhochdeutsches wörterbuch" af Lexer (1872-78, 3 bd), "Mittelniederdeutsches wörterbuch" af Schiller och Lubben (1875 - 81 i 6 bd), "Middel- en oudnederlandsch woor-denboek" af O u de m ans (1869-80), "Middle-english dictionary " afStratman och B r a d l e y (1891); "Dictionnaire de 1'ancienne langue fran-caise" af Godefroy (1880-1902, i 10 bd), "Lexicon palseoslovenico-grseco-latinum" af M i k-losich (2:a uppl. 1862-65), fornrysk ordbok ("Materialy dlja slovarja drevne-russkago jazyka" 1893 - 1912) af Sreznevsky, forntjechisk af Ge-bauer ("Slovnik staro-cesky", 1903 ff.). Specialordböcker kunna omfatta folkmål, lägre stads-språk och yrkesspråk. Märkligare dialektordböcker för skandinaviska mål äro R i e t z' "Ordbok Öfver svenska allmogespråket" (1867), V e n d e 1 1 s "Ordbok öfver de östsvenska dialekterna" (1904 - 07), A a se n s "Norsk ordbog" (ny uppl. 1873), É o s s' "Norsk ordbog" (tillägg till Äasen, 1895), Feilbergs monumentala "Bidrag til ordbog över jyske almuesmål" (1886 ff.); utanför Skandinavien: Doornkaat K o o 1-m a n, "Wörterbuch der ostfriesischen sprache" 11879-84, 3 bd), W. S t au b och Tobler, "Schweizerische idiotikon" (1881 ff.), W r i g h t, "The english dialect dictionary" (1896-1905, 6 bd 4:o), samt K a r l o w i c z, "Slownik gwar polskich" (1900-11 i 6 bd). Till dialektordböckerna sluta sig sådana arbeten som Palmers "Folketymology" (1882) samt ordböcker öfver slang, argot, tjufspråk o. d., t. ex. Farmer och H en le y, "Slang and its analogues" (2:a uppl. i 7 bd, 1892-94), Villatte, "Pa-risismeii" (7:e uppl. 1910). yrkesordböcker må nämnas kommersiella ordböcker (ett som hör hit, är Kl u ge s 1911 ; ex. på andra specialverk äro ordböcker om växtnamn, t. ex. Jensen-Tusch, Fries o. a.). Etymologiska ordböcker, som ange ordens ur- sprung och släktskapsförhållanden, finnas t. ex. för svenska af T a m m (blott A - karsk, 1890 - 1905), norsk-danska af Falk och Torp ("Norwegisch-dänisches etymologisches wörterbuch", 1910-11), tyska af Kluge (7:e uppl. 1910), holländska af- Fr an k (2:a uppl. 1912), Som exempel på nautiska, militära, betydande arbete, "Seemannssprache", gotiska af Uhlenbeck (2:a uppl. 1900) och Fe is t (1909), för engelska af Möller (1878 -79) och S k e a t (1901), för franska af S c h e l e r (ny uppl. 1873) och Meyer-Liibke (under utgif-ning), för rumänska af Puscariu (1905), för de romanska språken öfver hufvud af Diez ("Etymologisches wörterbuch der romanischen sprachen", 5:e uppl. 1887) och Kör ting ("Lateinisch-romanisches wörterbuch", 3:e uppl. 1907), för latin af W a l d e (1906), för grekiska af Prellwitz (2:a uppl. 1905) och Boisacq (1907 ff.), för de slaviska språken af Miklosich (1886) och B e r n e-ker (sedan 1913). Historia och etymologi tjäna äfven jämförande ordböcker, sådana som Ficks "Vergleichendes wörterbuch der indogermanischen sprachen" I-IV (4:e uppl. 1890 ff.). Lånord och främmande ord behandlas i praktiskt syfte af t. ex. Dalin och H e y s e ("Fremdwörter-buch"), i historiskt syfte af t. ex. T h omse n ("Den gotiske sprogklasses indflydelse på den finske" 1869, "Beröringer mellem de finske og baltiske sprog", 1905), Matzenauer ("Cizi slowa v fecech slovanskych", 1870), Miklosich ("Die tiirkischen elemente in den siidost-und osteuropäischen sprachen", 1884-85). Historisk-etymologiska syften ha äfven namnstudier, t. ex. förteckningar öfver medeltidens svenska personnamn af Lundgren och Bråte, danska personnamn af 0. Nielsen, Hellqvists "Svenska sjönamn", de norska och svenska ortnamnsverken, Förstemanns "Altdeutsches namenbuch" (bd I, 2:a uppl. 1900-01), och Fick, "Griechische personennamen". Om uttalsordböcker se Ortoepi. - Af ordböcker för icke-indoeuropeiska språk i Europa äro de viktigaste: för lapska Lindahl och ö h r l i n g, "Lexicon lapponicum" (1780), F r i i s, "Ordbog över det lappiske sprog" (1887), för finska Lönnrot, "Finskt-svenskt lexikon" (1874-80), för ungerska Ungerska akademiens historiska ordbok ("Magyar nyelvtörténeti szötår", 1889-93) af Szarvas och S i m o n y i och en dialektordbok af Szinnyei (1893-1901). Mera betydande ordböcker för med vårt besläktade språk i Asien äro mechitaristernas stora armeniska ordbok (Venezia 1836-37, 2 bd i föl.), Bartholomse, "Altiranisches wörterbuch" (1904), samt den stora sanskritordboken af Böhtlingk och Roth i 7 kvartbd (1855- 75). Af specialordböcker kunna nämnas Grass-m a n n s ordbok till Rigveda (1873) och U h l e n-becks "Etymologisches wörterbuch der altindi-schen sprache" (1898-99). En stor ordbok öfver det medelindiska palispråket är under tryckning (redigeras af dansken D. Andersen). Hufvudarbetena i arabisk lexikograf! äro Fre y-t a g, "Lexicon arabico-latinum" (1830-37, i 4 foliobd), och La n e, "An arabic-english lexicon" (1863-93). F. ö. märkas Smith, "Thesaurus syriacus" (2 bd föl. 1869-1901), hvari äfven svensken C. M. Agrells storartade samlingar ingå, Dillman, "Lexicon linguae sethiopicse" (1865), samt de stora assyriska ordböckerna af Norris (1868-72) och De Ii t zs c h (1887-90), båda tyvärr blott begynnelser. En mycket bekant och använd ordbok är Gesenius, "Hebräisches und aramäisches wörterbuch zum alten testament" (15:e uppl. 1910). Ett väldigt grundläggande arbete för