Storbritannien och Irland. *Strumpebandsorden (eng. Order of the garter) l. Den lysande Sankt Georgsorden, et. 1350. Se Strumpebandsorden. -- Bathorden (eng. Order of the bath), st. 1399. Se Bathorden. -- Tistelorden (eng. Order of the thistle) l. Sankt Andreasorden, st. 1687 för Skottlands adel. Se Tistelorden. -- Sankt Patriksorden (eng. Order of St. Patrick), st. 1783 för Irlands adel. Se Patriksorden. -- Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden (eng. Order of St Michael and St George), förk. C. M. G., st. 27 april 1818 (statut 12 aug. s. å.) af prinsen-regenten, sedermera konung Georg IV för de infödde på Joniska öarna och Malta och brittiska undersåtar i kronans tjänst i Medelhafvet, efter förlusten af Joniska öarna utvidgad (1868 och 1877) till att gälla Det förenade konungarikets undersåtar, som gjort kronan utmärkt tjänst i kolonierna och i utrikesärenden. Ordenstecknet är ett hvitemaljeradt sjuarmadt kors med krona, i midtskölden ärkeängeln Mikael och i blå ring däromkring devisen Auspicium melioris ævi ("Löfte om bättre tid"). -- Indiens stjärna (eng. Order of the star of India), st. 23 febr. 1861 af drottning Viktoria; 3 kl. Dekorationen är en kedja af lotus, palmgrenar samt röda och hvita rosor med kejserlig krona i midten; vid kedjan hänger ordenstecknet, en kaméartad i onyx skuren profllbröstbild af drottning Viktoria i en genombruten oval med devisen Heaven's light our guide ("Himmelens ljus vår vägvisare") och därofvanför en stjärna af diamanter. Ordensstjärnan består af en midtsköld med en diamantstjärna, hvarifrån utgå gyllene strålar, och hvilande på ett hvitkantadt blått band, som innehåller den ofvannämnda devisen. Stormästare är vicekonungen af Indien. -- Kejsardömet Indiens orden (eng. Order of the Indian empire), st. 1 jan. 1878 af drottning Viktoria; 5 kl. -- Kungliga Viktoriaorden (eng. Royal Victorian order), st. 23 april 1896 af drottning Viktoria för tjänster åt drottningens och hennes efterträdares personer; 5 kl. -- Förtjänstorden (eng. Order of merit), st. 8 aug. 1902 af konung Edvard VII vid hans kröning efter mönstret af den ofvannämnda preussiska "Pour le mérite", för utmärkta civila eller militära tjänster, för storverk inom vetenskap, konst och litteratur; de brittiske ledamöternas antal är inskränkt till 24. -- The Distinguished service order ("Orden för utmärkt förtjänst"), st. 6 sept. 1886 af drottning Viktoria för arméns och flottans officerare; 1 kl. -- The Imperial service order, st. 26 juni 1902 för civila tjänstemän; 1 kl. Ledamöterna ha rätt att sätta ordens initialer (I. S. O.) efter sitt namn. -- Kvinnoordnar äro: Kungliga Viktoria- och Albertsorden (eng. The Royal order of Victoria and Albert), st. 10 febr. 1862; 4 kl., och Kejserliga indiska kronorden (eng. The Imperial order of the crown of India), st. 31 dec. 1877; 1 kl. Sverige. Se sp. 829--830. Tunisien. Husseinitorden, st. 1839 af bejen Sadi Ahmed, uppkallad efter den i Tunisien regerande Husseindynastien; l1kl. -- Nischān-i-iftichār ("Berömmelseorden"), st. 1850 af bejen Sadi Ahmed; 5 kl. Turkiet. *Nischān-i-Medjidije (Medjidijeorden), st. 20 sept. 1851 af sultan Abd-ul-medjid; 5 kl. Dekorationen, af silfver, framställer en sol med sju strålgrupper, hvilkas mellanrum utfyllas af halfmånar med en femuddig stjärna inuti. Den i guld och purpur emaljerade midtskölden visar stiftarens namn och en turkisk inskrift, som i öfv. lyder: "Nit och uppoffrande trohet". Det hela krönes af en större, röd månskära, som omsluter en stjärna och utgör fäste för det purpurröda, grönkantade ordensbandet. -- Nischān-i-Osmanié (Osmaniéorden), st. 4 jan. 1869 af sultan Abd-ul-asis; 4 kl. Dekorationen utgöres af en gyllene, grönemaljerad stjärna med sju uddar och i dessas mellanrum briljanterade silfverstrålar samt en rödemaljerad midtsköld med inskrift, det hela krönt af en halfmåne, som omsluter en stjärna. Ordenstecknet bäres i grönt band med röda kanter. -- Nischān-i-iftichār, st. 1831. Se Nischān. -- Nischān-i-imtijāz, st. 1879. Se Nischān. -- Nischān-i-schefkat, kvinnoorden, st. 1878. Se Nischān. -- Kejserliga husordnar äro Hanedan (Khanedan)-i-Ali-Osman (1895) och Ertogrul (1903). Ungern. Se Österrike-Ungern. Waldeck. Civilförtjänstorden, st. 3 juli 1857 af furst Georg Viktor; 5 kl. -- Militärförtjänstkorset, st. 14 juni 1854 af densamme. Venezuela. Bolivars bysts orden (Bolivarorden), st. 12 febr. 1825 af Perus kongress, antagen 11 mars 1854 af J. G. Monagas, president i Venezuelas förenta staters kongress; 5 kl. Württemberg. Württembergska kronorden, st. 23 sept. 1818 af konung Vilhelm I genom sammanslagning af Gyllene Örns orden med Civilförtjänstorden; 5 kl. -- Fredriksorden, för civila och militära förtjänster, st. 1 jan. 1830 af konung Vilhelm I till minne af hans fader konung Fredrik; 5 kl. Ordenstecknet, som bäres i blått band, utgöres af ett hvitemaljeradt kors med guldstrålar mellan armarna; i midtfältet konung Fredriks bröstbild omgifven af en blåemaljerad rand med inskriften: Friedrich könig von Württemberg; på baksidan, på hvit botten, står Dem verdienst ("Åt förtjänsten") och på den blå randen Fredriks valspråk: Gott und mein recht ("Gud och min rätt"); för de lägre graderna ett krönt F; riddarkorset af 2:a kl. är af silfver och utan strålar. -- Olgaorden, för män och kvinnor, st. 27 juni 1871 af konung Karl I och uppkallad efter konungens gemål, Olga; 1 kl. Österrike-Ungern. *Gyllene skinnet (se d. o. och ordensplanschen), st. 1429. -- Maria-Teresiaorden, militärförtjänstorden, st. af kejsarinnan Maria Teresia 18 juni 1757, till åminnelse af det s. d. utkämpade slaget vid Kolin; 3 kl. Innehafvarna kunna göra anspråk på friherrediplom. Ett stort antal årliga pensioner finnes för deras räkning, och efter deras död få änkorna uppbära halfva pensionen. Ordenstecknet är ett guldkantadt hvitemaljeradt fyraarmadt kors, med en rund midtsköld, på hvilken synes ärkehertigliga österrikiska vapnet med omskriften Fortitudini ("Åt tapperheten"), medan sköldens frånsida bär inom en lagerkrans bokstäfverna M. T. F. (Maria Teresia Franciscus). Ordensbandet är vallmorödt med en hvit rand midterst. -- Ungerska Sankt Stefansorden, st. 5 maj 1764 af kejsarinnan Maria Teresia till minne af Ungerns förste kristne konung Stefan, näst Gyllene skinnet monarkiens förnämsta orden; 3 kl. Ordenstecknet är ett grönemaljeradt kors med röd midtsköld; i denna står på en på ett grönt berg hvilande gyllene krona ett patriarkalkors, i silfver, omgifvet af M. och T. och med omskriften Publicum meritorum præmium ("Förtjänstens offentliga belöning"); på frånsidan står, inom en eklöfskrans, STO . ST . RI . AP . (Sancto Stephano Regi Apostolico). Bandet är rödt med gröna kanter. Innehafvarna af storkorset bära titeln "konungens kusin". -- Leopoldsorden, civil- och militärförtjänstorden, st. 8 jan. 1808 af kejsar Frans I till åminnelse af hans fader, kejsar Leopold H; 3 kl. Tecknet, ett krönt, åttauddigt, rödemaljeradt kors med hvit infattning och, mellan uddarna, eklöf med ollon, visar på midtsköldens framsida bokstäfverna F. I. A. (Franciscus Imperator Austriæ; "Frans, kejsare af Österrike"), omgifna af orden Integritati et merito ("Åt rättskaffenshet och förtjänst"), och på dess baksida, inom en eklöfskrans, Leopolds valspråk Opes regum corda subditorum ("Regenternas rikedom undersåtarnas hjärtan"). Bandet är rödt, med hvit kant. -- Järnkroneorden, st. 5 juni 1805 af kejsar Napoleon I efter hans kröning till konung af Italien, fick sitt namn (it. Ordine della corona di ferro) efter Järnkronan (se d. o.). Den upphäfdes 1814, efter Napoleons fall, men återupplifvades 12 febr. 1816 af kejsar Frans I af Österrike; 3 kl. Ordenstecknet framställer en bild af järnkronan och öfver denna den kejserliga dubbelörnen; på örnens bröst är en mörkblå emaljerad sköld med ett gyllene F.; på frånsidan står årtalet 1815. Tecknet bäres i guldgult band med mörkblå kanter. -- Frans Josefsorden, för civila förtjänster, st. 2 dec. 1849 af kejsar Frans Josef; 4 kl. Tecknet, som bäres i rödt band, utgöres af ett rödt kors, på hvars runda hvita midtfält stå bokstäfverna F. J. (Frans Josef); mellan korsets fyra armar synes den gyllene, delvis svartemaljerade, krönta dubbelörnen, som i båda näbbarna håller en kedja, mellan hvars länkar på nedre delen af korset står devisen Viribus unitis ("Med förenade krafter"). -- Elisabetsorden, militärorden, st. 1750 af kejsarinnan Elisabet Kristina (Karl VI:s änka), förnyad af hennes dotter, Maria Teresia, 1770 under namnet Elisabet-Teresianska militärstiftelsen; 1 kl. Riddarnas antal är endast 21. -- Elisabetsorden, för kvinnor, st. 17 sept. 1898 af kejsar Frans Josef I till minne af hans aflidna gemål och till ära för hennes skyddspatronessa Elisabet den heliga; 4 kl.