Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordnar - Ordensöfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Katarinas ära och till erinran om hennes uppoffrande
trohet under Peters förtviflade belägenhet vid
Pruth 1711; 2 kl. På ordens ovala midtskölds åtsida
afbildas den heliga Katarina hållande ett kors, som
bär bokstäfverna D. S. F. R. (lat. Domine salvum
fac regem, "Herre skydda konungen") och på dess
frånsida ett näste med örnungar på ett torn och
vid tornets fot två örnar jämte inskriften Æquat
munia comparis ("Hon delar sin makes plikter"). –
Sankt Alexander-Nevskij-orden, st. 21 maj 1725 af
kejsarinnan Katarina I; 1 kl. –
Hvita örns orden,
urspr. polsk, uppges ha blifvit stiftad 1326 af
konung Vladislav V, förnyades af August II 1705,
utdelades ånyo 1807 af konungen af Sachsen, i egenskap
af hertig af Warschau, och blef 1815 i polska
författningen af ryske kejsaren, såsom konung af
Polen, förklarad för polska rikets främsta, men genom
organiska statutet 26 febr. 1832 införd bland de ryska
ordnarna, i rang näst efter Alexander-Nevskij-orden;
1 kl. Dess tecken består af ett rödemaljeradt kors,
med kunglig krona och gyllene strålar i vinklarna,
samt en blå midtsköld med den hvita örnen och på
baksidan omskriften: Pro fide, rege et lege
("För tron, konungen och lagen"). Den bäres i ett
bredt ljusblått band öfver högra skuldran, jämte en
gyllene kraschan på bröstet. –
Sankt Annæorden, den femte
i rangen bland de ryska ordnarna, st. 14 febr. 1735
af hertig Karl Fredrik af Holstein-Gottorp till ära
för hans gemål, Anna Petrovna, Peter I:s dotter,
blef 1797 af kejsar Paul I förklarad för rysk
orden. Den är afsedd till belöning åt personer
af förtjänst inom alla stånd; 5 kl. Den femte,
en guldmedalj, utdelas endast till underofficerare
och soldater. Ordenstecknet är ett fyraarmadt rödt
kors med en bild af den heliga Anna i midtskölden
och på frånsidan hennes namnteckning. 1:a klassen
medför ärftligt, de tre därpå följande personligt
adelskap. –
Sankt Stanislaus-orden, st. 7 maj 1765
af Stanislaus II August, konung af Polen, till polska
skyddshelgonet Stanislaus’ ära, förnyades 1 dec. 1815
af kejsar Alexander I af Ryssland och förändrades
29 nov. 1831 till en kejserlig och kunglig orden;
4 kl. Dess tecken består af ett rödemaljeradt kors,
mellan hvars armar märkas fyra gyllene dubbelörnar
och i hvars hvita, af en grön lagerkrans omgifna
midtsköld i rödt läsas bokstäfverna S. S. (Sanctus
Stanislaus). På första klassens ordenstecken
förekommer äfven inskriften Præmiando incitat
("Genom belöning sporrar han"). Ordensbandet är rödt
med hvita kanter. –
Sankt Georgsorden, militärförtjänstorden,
st. 26 nov. (n. st. 7 dec.) 1769 af kejsarinnan
Katarina II; 5 kl. Ordenstecknet är ett hvitt kors
med S:t Görans bild och bäres i svart- och gulrandigt
band. De bägge första klasserna medföra generalmajors,
de två därpå följande öfverstes rang; 5:e klassen
(sedan 1805) ges åt underofficerare och manskap. –
Sankt Vladimirsorden, civil förtjänstorden,
st. 22 sept. (n. st. 4 okt.) 1782 af kejsarinnan
Katarina II; 4 kl. Dekorationen utgöres af ett gyllene,
rödemaljeradt kors, som i midten på framsidan bär ett
ryskt V på en utbredd hermelinsmantel. Ordensbandet
är karmosinrödt, med svarta ränder. De två högre
klasserna bära dessutom en silfverplaque, i hvars
midtsköld synes på ett rödt band ett gyllene kors
med bokstäfverna C. P. K. B. (den helige apostellike
knes Vladimir) i vinklarna och med omskriften Poljza,
tjestj, slava ("Nytta, ära, rykte"). Orden medför
adlig värdighet. –
Röda korsets orden, för kvinnor, st. 23 (n. st.)
april 1878 af kejsar Alexander II; 2 kl., utdelas till
belöning för vård om sårade och sjuka krigare.
Sachsen. Konungariket: Rutkroneorden
(ty. Rautenkrone), st. 20 juli 1807 af konung
Fredrik August I; 1 kl. Ordenstecknet är ett åttauddigt
klargrönt kors med hvitemaljerad infattning, hvars
midtsköld, af silfver, på bägge sidor är omgifven af
en grön sextonbladig rutkrans (se d. o.). På åtsidan står
F. A. under kunglig krona, på frånsidan Providentiæ
memor ("Med tanke på försynen"). Ordensbandet är
gräsgrönt, vattradt. –
Albrektsorden, för medborgerlig dygd,
vetenskap och konst, st. 31 dec. 1850 af konung
Fredrik August II; 6 kl. Ordenstecknet är ett gyllene
aflångt, hvitemaljeradt kors, med emaljerad midtsköld,
innehållande hertig Albrekts bild, omgifven af en
blå emaljrand med orden Albertus Animosus
("Albrekt den djärfve"). Genom korsets fyra vinklar går
en eklöfskrans. Ordensbandet är mörkgrönt med hvita
kantränder. –
Sidoniaorden, för kvinnor, st. 31 dec. 1870
af konung Johan och uppkallad efter den
albertinska regentlinjens stammoder; 1 kl. –
Maria-Anna-orden, för kvinnor,
st. 15 maj 1906 af konung Fredrik August III
till minne af hans moder Maria Anna; 3 kl. –
Storhertigdömet Sachsen-Weimar: Hvita falkens
l. Vaksamhetens orden, st. 2 aug. 1732 af
hertig Ernst August; 5 kl. Ordenstecknet, som bäres
i högrödt band, utgöres af en åttauddig grön stjärna
med röd stjärna mellan armarna, framför hvilka en
hvitemaljerad falk med utbredda vingar sväfvar. Devisen
är Vigilando ascendimus ("Genom vaksamhet stiga vi uppåt"). –
Sachsiska hertigdömena: Ernestinska husorden, st. 25
dec. 1833 af hertigarna Fredrik af Altenburg, Ernst
I af Koburg-Gotha och Bernhard af Meiningen; 5 kl.
San Marino. San Marinos orden, st. 22 mars 1860
af republikens stora råd; 5 kl.
Sansibar. Strålande stjärnans orden, st. 22 dec. 1875
af sultan Bargasch ben Said; 2 kl. i 5 grader.
Schaumburg-Lippe. Se Lippe.
Schwarzburg-Rudolstadt och S.-Sondershausen.
Schwarzburgska hederskorset, st. 20 maj 1853 för
Schwarzburg-R, genom konvention af 28 maj och 9
juni 1857 förändradt till gemensamt hederskors för
bägge furstendömena; 4 kl.
Serbien. [Takovoorden, st. 22 maj 1865
af furst Mikael Obrenovitj III; 5 kl.] –
Hvita örns orden, st. 23 jan. (g st.) 1883
af konung Milan I; 5 kl. Ordenstecknet utgöres af
serbiska riksvapnet. –
Sankt Sava-orden, för upplysning, vetenskap,
litteratur och konst, st. 23 jan. (g. st.) 1883
af konung Milan I, uppkallad efter biskop Sava
(d. 1237), den serbiska kyrkans organisatör; 5 kl. –
Karageorgevitjs stjärna, st. 1 jan. (g. st.)
1904 af konung Peter I; 4 kl. –
Kronorden (i st. för Takovoorden), st. 1911.
Siam. Maha chakri (Storkronans orden),
st. 21 sept. 1884, 2 kl., förlänas endast suveräner,
furstar och furstinnor. –
Siamesiska Hvita elefantorden
(siam. Moha vahra bohru), st. 1861
af konung Somdetsch Phra Baht; 5 kl. –
Siamesiska kronorden (siam. Mongkut-Siam),
st. 29 dec. 1869 af konung Chulalongkorn; 5 kl.
Spanien. *Gyllene skinnet (se d. o.). –
Sankt Ferdinands (sp. San Fernando)
orden, militärorden, st. 31 aug. 1811
af riksdagen (cortes); nya statut 18 maj 1862; 5 kl.
Ordenstecknet är ett åttauddigt guldkors med den
helige Ferdinands bröstbild, omgifven af en blå rand
med devisen Al merito militar ("Åt militärisk
förtjänst"). Ordensbandet är rödt med gula ränder. –
Sankt Hermenegilds orden, för militära
förtjänster, st. 28 nov. 1814 af konung Ferdinand VII,
uppkallad efter den helige Hermenegild (d. 585, son
af västgotiske konungen Leovigild); 3 kl. –
Konung Karl III:s orden, st. 19 sept. 1771
af konung Karl III till Heliga jungfruns ära; 4 kl.
Kommendörerna med stora korset bära titeln excellens.
Ordenstecknet består af ett åttauddigt gyllene kors
med kulor och gyllene liljor mellan de blåemaljerade,
hvitkantade armarna. I korsets midt finnes en i blått
infattad, oval, gul sköld, som på framsidan bär Heliga
jungfruns bild, på baksidan siffran III med sig om
hvarandra slingrande C. Bägge sidorna ha devisen
Virtuti et merito ("Åt dygden och förtjänsten").
Korset hänger i en gyllene lagerkrans och bäres i
blått band. –
Isabella den katolskas orden (sp. Orden de Isabel
la catolica), den tredje i rang bland de spanska
riddarordnarna, uppkallad efter drottning Isabella I,
under hvilkens regering Spanien förvärfvade sina
amerikanska provinser, st. 24 mars 1815 af konung
Ferdinand VII till belöning för bl. a. dem, som inlagt
förtjänster vid undertryckande af upproret i dessa
provinser; 4 kl. Med orden följer personligt adelskap,
med storkors titeln excellens. Ordenstecknet utgöres
af ett rödemaljeradt kors, med från vinklarna utgående
strålar; midtskölden föreställer de två Herkules’
stoder och två krönta jordklot, det hela försedt
med devisen A la lealtad acrisolada ("För bepröfvad
trohet"). Tecknet hänger vid en lagerkrans och bäres
i vattradt hvitt band, med orangefärgade kanter. –
Militärförtjänstorden, st. 3 aug. 1864 af
drottning Isabella II; 4 kl. –
Sjöförtjänstorden
(sp. El merito naval), st. 3 aug. 1866
af drottning Isabella II; 4 kl. –
Alfons XII:s orden, för vetenskap, litteratur
och konst, st. 23 maj 1902 af konung Alfons XIII; 4 kl. –
Maria-Lovisaorden, för kvinnor, st. 21 april 1792,
af konung Karl IV (hans gemål var Maria Lovisa af Parma),
förlänas af drottningen åt högadliga damer mot förpliktelse
att egna sig åt fromma verk; 1 kl. –
[Maria-Viktoriaorden, st. 7 juli 1871
af konung Amadeus för utmärkta förtjänster inom
vetenskap, litteratur och industri, upphörde att
utdelas, sedan konungen 1873 lämnat landet.] –
Om Alcantara-, Calatrava- och
Montesaordnarna se dessa ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
