Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oregon (stat) - Oregon (stad) - Oregon-ceder - Oregons apostel - Orehoved - Oreibasios - Oreithyia - Orel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trävaruindustrien (30 mill. doll.), kvarnindustrien
(8,9 mill.), slakterier (5,9 mill.), mejerier
(4,9 mill.) och gjuterier (3 mill.). O. har lätta
vattenvägar i Columbia, Willamette och Snake
river. Stora oceanfartyg kunna gå uppför Columbia
till Portland. Importen till denna stad hade 1911 ett
värde af 2,7 mill. doll. och exporten därifrån 10,5
mill. doll. Andra hamnstäder äro Astoria, Yaquina
och Marshfield vid Coos bay. Järnvägarna hade 1911
en längd af 4,276 km. O:s befolkning steg 1880 till
174,768, 1900 till 413,536 och 1910 till 672,765
(133 män mot 100 kvinnor) pers., hvaraf 1,492 negrer,
5,090 indianer, 7,363 kineser och 3,418 japaner; af
hvita voro 103,001 födda i utlandet, hvaraf 10,099
i Sverige (dessutom 8,099, hvilkas föräldrar,
den ena eller båda, voro födda i Sverige). Den
offentliga undervisningen står under uppsikt af en
folkskoleinspektör och en statens skolstyrelse. För
dess upprätthållande finnes en skolfond af omkr. 6
mill. doll., men grefskapen uppta äfven afgifter till
skolan. Hvarje skoldistrikt måste ha en skola öppen
minst 6 månader af året. Skolgång är obligatorisk
för barn af 9–14 år. Högre undervisning meddelas
vid statsuniversitetet i Eugene (öppnadt 1876),
statens landtbruksskola i Corvallis och normalskolan
i Monmouth. Institutioner utan statsunderstöd
äro Albany coll. (presbyter.), Columbia univ. i
Portland (katolskt), Pacific univ. i Forest Grove
(kongregat.), Dallas coll. (förenade evangeliska),
Mc Minnville coll. (baptist.), Pacific coll. i Newberg
(kväkarnas), Willamette univ. i Salem (metodisternas)
och Philomath coll. (United brethren). – Den
ursprungliga författningen af 1857 är ännu gällande,
med åtskilliga ändringar (senast 1902, 1906, 1908
och 1912). Grundlagsförändringar kunna genomföras
af majoriteten af valmän vid de allmänna valen,
sedan förslaget fått majoritet i hvardera kammaren,
eller genom initiativ af valmännen, hvilket jämte
referendum i andra lagstiftningsfrågor infördes
1902. En följd af rätten till initiativ var, att 19
af statens 34 grefskap förbjudit all försäljning
af spritdrycker. Rösträtt ha alla hvita män och
kvinnor öfver 21 års ålder och äfven inflyttade,
som bott i unionen ett år och i staten 6 månader
omedelbart före ett val och ett år före detsamma
tillkännagifvit sin afsikt att bli medborgare. Den
bestämmelse i författningen, som utesluter negrer
och kineser från rösträtt, har ej upphäfts, ehuru den
nu är ogiltig. Författningen förbjuder kineser, som
inflyttat efter 1857, att besitta fast egendom eller
grufandel eller arbeta i grufva i staten. Guvernören
(governor) väljes för 4 år, senatens (senate)
30 ledamöter likaledes för 4 år (hälften afgår
hvartannat år), men de 60 representanterna för
2 år. Representationen (legislative assembly)
samlas hvartannat år i hufvudstaden, Salem. Till
unionens kongress sänder staten 2 senatorer och 3
representanter. – O. kallades urspr. hela området
mellan Stilla hafvet och Klippbergen n. om 42:a
breddgraden till obestämd gräns norr ut. Spanska
och andra sjöfarande hade efter 1592 undersökt och
kartlagt kusten till 55:e breddgraden. O. ansågs
af unionen vara inneslutet i Louisianaköpet 1803,
men England gjorde sedermera anspråk på det som en
del af Hudson-bay-kompaniets besittningar. Tvisten
bilades 1846, då gränsen
mellan unionens och Englands besittningar bestämdes
till 49:e breddgraden. 1848 organiserades territoriet
O. 1853 frånskildes den n. om Columbiafloden
liggande delen och organiserades som ett särskildt
territorium, Washington. 14 febr. 1859 upptogs O. som
stat i unionen.
J. F. N.
Oregon [å’rigån], stad i nordamerikanska
staten Oregon, vid Willamette. 4,287
inv. (1910). Kvarnar och fabriker, som få
kraft från de 12 m. höga fallen i floden.
J. F. N.
Oregon-ceder [å’rigån-], bot. Se Cupressus.
Oregons apostel [å’rigåns-], benämning på
F. N. Blanchet (se denne).
Orehoved, skogbevuxen udde på norra sidan af danska ön
Falster, är utgångspunkt för järnvägen till Nykjöbing
(öppnad 1872) och Gjedser (1886) samt öfver Masnedö
med ångfärja satt i förbindelse med Själland (sedan
1884). E. Ebg
Oréiba’sios (grek. ’Ogeifidoios, lat. Oribasius),
berömd forngrekisk läkare och medicinsk skriftställare
under 300-talet, var lifmedikus hos kejsar Julianus
och tillika kvestor i Konstantinopel. Han författade
eller åtminstone ombesörjde en vidlyftig medicinsk
encyklopedi (Synagogdi’ iatrikäi’), bestående af
utdrag ur den äldre medicinska litteraturen. Arbetet
omfattade från början 70 (eller 72) böcker,
men utgafs sedan af honom själf i ett sammandrag
af 9 böcker. Äfven tillskrifves honom ett ännu
kortare sammandrag i blott 4 böcker. Dessa båda
sistnämnda finnas i latinsk öfv. från 400- eller
500-talet. Af det stora hufvudarbetet finnas i behåll
ung. 22 böcker dels på grekiska, dels i latinsk
öfv. Fullständigaste upplaga (med fransk öfv.) är
utg. af Bussemaker, Daremberg och Molinier (1851-76).
A. M. A.
Orélthyia (grek. ’Ogeiftvia, lat. Orithyia],
grek. myt., en dotter af den attiske sagokonungen
Erech-theus, förmäld med nordanvinden, Boreas, som,
då hans frieri afslogs, med våld bortförde sin älskade
till sitt hemvist bland Traciens berg, där hon födde
honom två söner, Kalais och Zethos, samt två döttrar,
Kleopatra och Chione. 0. synes urspr, vara en af den
attiska sagan skapad natursym-bolisk beteckning för
den lätta bergsdimman, hvilken bortföres af vinden.
A. M. A.
Orel [arjå’l]. 1. Guvernement i mellersta Ryssland,
mellan Kaluga och Tula i n. samt Kursk i s. 46,727
kvkm. 2,629,000 inv. (1910), nästan uteslutande
storryssar, tillhörande grekiska kyrkan. Landet,
en slätt, i hvilken floderna gräft djupa fåror, har
en höjd af omkr. 280 m. ö. h. Det tillhör i ö. och
n. det devoniska samt i s. och v. kritsystemet. Såväl
i ekonomiskt som i fysiskt hänseende sönderfaller
det i tre delar. Den östra, till Dons flodområde
hörande, delen är den tätast befolkade, har fet
humusjord (den s. k. svarta jorden) och företrädesvis
åkerbruksidkande befolkning. Den mellersta, omkring
Oka, har humus och lera blandade och är öfvervägande
industriidkande; den västra delen, omkring Dnjeprs
biflod Desna, har till större delen sandjord och är
skogbevuxen, hvarför åkerbruket där är af underordnad
betydelse. Af hela arealen äro 62 proc. åker, 12,5
proc. ängsmark och 20 proc. skog. Jämte spannmål
(företrädesvis råg och hafre) exporteras mycket
hampa (i hampodling står O. främst bland alla
guvernementen). Kreatursafveln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
