847 Örebygaard-Oregon 848 Orebygaard [-går], dansk herrgård på Falster, nära Saxkjöbing, tillhör baroniet Guldborgland, namnes redan 1317. 0. nybyggdes 1872-74 i Frederiksborgsstil, 3 flyglar med 2 torn, och har vackra samlingar af böcker, målningar och mynt. E- Eljg- OrecWchilus, zool. Se Vattenkretsar e. Oredlighet mot borgenärer, jur., en särskild grupp af konkursförbrytelser (se d. o.), som af handlas i Straffl 23:2. Dit höra dels åtgärder, som kunna sägas innefatta uppsåtlig förskingring af egendom ("att han borgenärerna till förfång sålt, uppsåtligen förstört eller annorledes förskingrat egendom"), sedan han själf begärt sig i konkurs eller fått kännedom om borgenärs ansökan, under förutsättning likvisst, att det icke skett i sviklig afsikt att bereda sig själf fördel, i hvilket fall straff inträder för konkursbedrägeri enligt Straffl. 23: l mom. 1. Dit höra ock alla, äfven tidigare benifika af händelser ("gåfva eller annan åtgärd, som till sin följd därmed lika är"), därest de egt rum med bevislig kännedom om obestånd eller oförmåga-att göra rätt för sig. Likvisst fordras i detta sistnämnda fall för gärningens bedömande som oredlighet, att den innefattar afhändelse af större värden ("så att gäldenärerna däraf märklig skada få kunnat"). Att borgenärerna verkligen lidit förlust, erfordras däremot icke. Äfven om återvinning egt rum, inträder likväl straff för oredlighet. N- S-g. Oreg., förkortning för Oregon (se d. o.). Oregelbunden. 1. Se Irreguljär. - 2. (O l i k b l a d i g) Bot., säges dels om en blomma, som är zygomorf (tvåsidigt symmetrisk, se B l o m-m a, sp. 754), t. ex. hos alla orkidéer, labiater, leguminoser m. fl., dels om en blomma, som är osymmetrisk (se Blomma, sp. 754), t. ex. hos Canna, Valeriana m. fl. G. L-m. Oreglad mekanism. Se Handeldvapen, sp. 1318. Oreglia [årelja] diSantoStefano, Luigi, katolsk prelat, f. 9 juli 1828 i Bene Vagienna (it. prov. Cuneo), d. 6 dec. 1913, titulärärkebiskop i Damiette och nuntie i Bruxelles 1866, sedan nuntie i Lissabon, kardinal 1873 (biskop 1884), camerlengo 1885, kardinaldiakon 1896, ledde under interregnum vid Leo XIILs död (1903) som riksföreståndare kurian och konklaven. Oregon [å'rigån], flod. Se Columbia. Oregon [å'rigån], officiell förkortning Or. l. Oreg., en af Nord-Amerikas förenta stater (se d. o., kartan), hörande till Stillahafs-staterna, ligger mellan 42' och 46° 18' n. br. samt mellan 116° 33' och 124° 32' v. lgd och gränsar i v. till Stilla hafvet, i s. till Kalifornien och Nevada, i ö. till Idaho (en del af gränsen utgöres af Snake l. Shoshone river) samt i n. till Washington (större delen af gränsen följer Columbia- l. Oregonfloden). 250,440 kvkm., hvaraf 2,830 kvkm. vatten. Landet delas i två till sin naturbeskaffenhet mycket olika delar genom Kaskadbergen (se d. o.), hvilkas högsta topp inom O. är M:t Hood (3,725 m.; se bild, bd 13, sp. 1203). Kustregionen v. om dessa berg är rik på skogar, dalarna äro fruktbara och klimatet mildt. Den är dock icke något jämnt område, ty dels utgå armar från Kaskadbergen åt v., dels gå parallellt med kusten de s. k. Kustbergen (Coast ranges), som bestå af flera genom djupa dalar skilda kedjor, bland hvilka må nämnas Umqua mountains, Calapooia mountains m. fl., som följa kusten ända till Columbias mynning. I den s. k. Oregondalen (omkr. 20,000 kvkm.), som omslutes af Kaskad- och Kustbergen, flyter Willamette mot n. till Columbia. I denna västra del af staten råder mildt kustklimat; Portland har i årsmedium 11,3°, i jan. + 4° och i juli 19,1°; nederbördenär där riklig (i Portland 1,145 mm.), dock är sommaren torr, särskildt i O.-dalen, där man på sina ställen måste använda konstgjord bevattning. Ett helt annat utseende har landet ö. om Kaskadbergen. Det är ett taffelland, som i södra delen har en medelhöjd af 1,500 m., men sänker sig mot n. till 300 m. vid Columbia och i regel består af svartbrun basaltlava täckt med gles vegetation af "sage brush" (Artemisia tridentata), gräs och örter. I nordöstra delen, där utlöpare från Klippbergen (såsom Blue mountain) tränga in, bestå dock ofta de lösa jordlagren af bergens förvittringsprodukter, som ge upphof till riklig skog- och gräsväxt samt kunna med tillhjälp af konstgjord bevattning göras lämpliga för åkerbruk. Många mindre bergstoppar och kedjor uppstiga öfver högslätten, alla sannolikt af vulkaniskt ursprung och några bestående nästan uteslutande af obsidian. I dess södra del finnas flera stora sjöar, såsom på gränsen till Nevada Tule- och Goose-sjöarna, vidare Klamath-, Summer-, Albert-, Christmas-, Malheur- och Harney-sjöarna, af hvilka några äro afloppslösa saltsjöar. Inlandets floder antingen utfalla i sjöar eller höra till Columbias flodområde, såsom Snake l. Shoshone, John Day och Deschutes. Många af dem flyta i djupa cañons. Klimatet är i taffellandet mycket torrt (i Umatilla, vid Columbia, är årliga nederbörden 125 mm.) samt har starkt kontinental prägel (Umatilla har i årsmedium 12,5°, i jan. 0°, i juli 22,2°, med iakttagna ytterligheter af -26° och +48°). En omfattande plan till konstgjord bevattning för en kostnad af 20 mill. doll. är uppgjord, och redan äro 62,800 har på detta sätt bevattnade. Emellertid är åkerbrukslandet ännu egentligen att söka v. om Kaskadbergen, särskildt i Oregondalen, där mer än hälften af befolkningen är bosatt. Där odlas den tempererade zonens alla produkter. 1910 funnos 45,502 farmer med en areal af 4,7 mill. har, däraf 49,8 proc. odlad (improved) jord. Deras värde upptogs till 528,24 mill. doll., hvaraf 411,7 mill. af själfva marken. Viktigaste spannmålsslaget är hvete (7,4 mill. hl. 1912). Af frukt odlas särskildt plommon, äpplen, päron, jordgubbar och körsbär till ett sammanlagdt värde af 6,7 mill. doll. 1910. Husdjursstocken omfattade 1910 308,000 hästar, 872,000 nötkreatur, 2,6 mill. får och 207,000 svin. Ullproduktionen steg 1912 till 8,3 mill. kg. Fisket är af mycken betydelse, i synnerhet laxfisket (hufvudsakligen i Columbia), som 1910 gaf en fångst af 15,875 ton. Staten har vidsträckta skogar (en sjättedel af hela unionens) och tillgång på malmer. 1911 erhöllos 954 kg. guld, 1,393 kg. silfver, 42,320 ton stenkol och något koppar; därjämte brytas granit och annan byggnadssten. Hela afkastningen af bergsbruket värderades 1911 till 3,2 mill. doll. Industrien sysselsatte 1909 på 2,246 arbetsställen 34,722 pers. och hade ett tillverkningsvärde af 93 mill. doll. Viktigast äro