glest bebodt bergland; kustlandet är ett bördigt alluvialdelta, bildadt af Mahanadis, Brahmanis och Baitaranis aflagringar. Ris utgör förnämsta sädesslaget, men därjämte odlas hvete, många slags balj- och oljeväxter, hampa, tobak, bomull och sockerrör m. m. Oaktadt den i vissa trakter ymniga nederbörden (omkr. 1,600 mm.) har landet sedan urminnes tider till följd af den bristfälliga regleringen varit utsatt lika mycket för torka som för öfversvämningar. Så följde på den förskräckliga hungersnöden 1865--66, som kostade prov. 1/4 af dess befolkning, 1866 en öfversvämning, som förorsakade en förlust på skörden af 3 mill. pd. Sedan dess har regeringen genom anläggning af ett vidt utgrenadt kanalsystem, som kostat nära 2 mill. pd, sökt reglera vattenförrådet. Äfven cykloner och stormflodsvågor vid kusten anställa svåra förödelser. Större delen af befolkningen är hinduer (oriya, hvilka tala oriya-språket); muhammedanerna och aboriginstammarna, som behållit sina ursprungliga religionsformer, utgöra tillsammans omkr. 100,000. O. är hinduernas heliga land. Längs södra stranden af Baitarani ligger en rad helgedomar, uppförda åt Çiva, och Jaipur ("offerstaden") är medelpunkten för Parvatis, Çivas gemåls, dyrkan. F. ö. är hvarje stad uppfylld med tempel, och hvarje by har sin helgedom. Men hinduernas nationella vördnad för heliga ställen har i århundraden varit koncentrerad på staden Puri, som är helgad åt Viṣṇu under benämningen Jagannath (se d. o.). O. utgjorde förr ett eget konungarike, hvars dynasti utgick omkr. 1532, hvarefter O. efter ett halft århundrades krig 1578 blef en provins i Mogulriket. Nominellt blef det brittiskt 1765, men faktiskt först 1803 efter maratternas besegrande. 1 o. 2. Wbg. Oristano [åristänåj, kretsstad i italienska prov. Cagliari, nära västra kusten af Sardinien och floden Tirsos utlopp i Oristanoviken samt vid järnvägen mellan Cagliari och Sassari. 7,199 inv. (1901). Ärkebiskopssäte, gymnasium, hamn (Gran Torre). Tonfiskfångst, saltsjuderi, vinodling (Vernacciavin). På det 20 km. v. om staden belägna Capo di San Marco utmärker klosterkyrkan S. Giovanni de Sinis platsen för den gamla af fenicierna anlagda staden Tharrus, hvars invånare anlade 0. omkr. 1070 och hvars grafvar äro den rikaste fyndgrufvan för fornsaker på Sardinien. På 0:s plats låg ett litet romerskt samhälle, Othoca. (J- F- N.) Orites, zool. Se Stjärtmessläktet. Oritkyia, lat. Se Oreithyia. Orivesi [å'ri-]. Se Orihvesi. Orivirta [å'ri-]. Se Orihvesi. Oriyā (uriya, oṛiya, oḍiya), det härskande språket i divisionen Orissa i Brittiska Indien, talas af omkr. 9,7 (1901) mill. människor, af hvilka öfver 6 mill. tillhöra Bengalen och den därur numera utbrutna prov. Behar and Orissa, 1,3 mill. Madras och 1,5 mill. Centralprovinserna, samt är närmast släkt med bengaliskan och de östhindiska dialekterna. I afseende på utvecklingen från moderspråket, sanskrit, återfinner man i oriyā hufvudsakligen samma drag som i de öfriga nyindiska språken. De viktigaste af dessa äro bortfall af slutvokalen (a, i, u) i nominala stammar, hvarigenom dessa alltid äro konsonantiska; nya, af postpositioner uppkomna kasusändelser (ack. -ku, gen. -ar, abl. -ru, lokat. -re) och pluraländelser (-manan); bortfall af alla äldre tempora utom ett (aorist-pres.) samt bildandet af nya från particip. F. ö. har oriyā i stor utsträckning liksom bengali upptagit sanskritiska lånord i oförändrad form. Oriyā eger en särskild skrift, härstammande från nāgarī, men mera liknande de dravidiska än de nyindiska språkens. En föga betydande inhemsk litteratur finnes, men dess tidigaste minnesmärken gå tre hundra år tillbaka och äro således betydligt äldre än de äldsta bengaliska. Bibeln har öfversatts på oriyā af Carey (1844--54). Man har dikter fr. o. m. 1500-talet. Jfr Sutton, "Grammar of the oriya language" (1831), samt Beames, "Comparative grammar of the modern Aryan languages" (1873--79), och Hörnle, "A comparative grammar of the gaudian languages" (1880). H. A. (K. F. J.) Orizaba [åritha'-], stad i mexikanska staten Vera Cruz, ligger 1,227 m. ö. h. i en skogbevuxen dal vid järnvägen mellan Mexico och Vera Cruz. 32,393 inv. (1910). Högre skola. Bomulls-, socker-, pappers- och cigarrfabriker, järnvägsverkstäder o. a. industri. Det är en af de äldsta städerna i Mexico och hette urspr. Ahuaializapan. Vid den spanska eröfringen tillhörde O. aztekiska riket. Omkr. 38 km. n. v. om staden ligger vulkanen Pico de O. (aztek. Citlalteptl, "stjärnberget"), genom sin höjd (5,500 m. eller 5,700 m.), form och omgifning ett af de mest imposanta berg på jorden, första gången bestiget 1848 af två amerikanska officerare. Den hade sitt sista utbrott 1613. (J. F. N.) Orizzo'nte. Se B l o e m e n 2. Orjechov [arjē-], stad i ryska guv. Taurien, vid Konskaja, en biflod till Dnjepr. 6,131 inv. (1900). Spannmålshandel. J. F. N. Orjechovets [årje-]. Se No te b or g. Orkaderna, Orkadiska öarna. Se Ork-ney-öarna. Orkan (holl. orkaan, ty. orkan, eng. hurricane, fr. ouragan, af det karibiska huracan, hvirfvelstorm), våldsam storm, som medför ödeläggande verkningar, rycker upp träd, bortför hustak, störtar ned tornspiror, omöjliggör all segelförning på fartyg och utsätter dessa för den största fara. I de meteorologiska journalerna och loggböckerna betecknas orkanen med det högsta gradtalet för vindstyrkan, således, när den sexgradiga landskalan begagnas, med gradtalet 6, och där Beauforts vindskala (se d. o.) är i bruk, såsom förhållandet är på alla segelfartyg, som föra meteorologisk loggbok, med gradtalet 12. Enligt den vindhastighetsskala, som f. n. användes i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, Spanien och Portugal, motsvarar orkan = 12 Beaufort en vindhastighet af mer än 30 m. i sekunden, men enligt den brittiska skalan mer än 32,6 m. i sek. ("Bericht über die versammlung des Internationalen meteorologischen komitees", Rom 1913, Berlin s. å., s. 38). Jfr Cyklon och Mauritiusorkaner. R. R.* Orkedalen, härad och pastorat kring älf ven Orklas nedre lopp, S. Trondhjems amt, Norge. 470,33 kvkm. 6,520 inv. (1910). Häradet omfattar nordligaste delen af Orklas dalgång med angränsande skogsåsar i ö. och v. Vid Orklas mynning ligga