km. bred och vidgar sig mellan Punta Barima och ön Nuima till 31 km. Ångbåtstrafiken använder dock en nordligare, Macareoarmen, som faller ut s. om Trinidad, från hvilken ö flodfarten på O. utgår. O:s öfversvämningar börja i april, kulminera i sept. och sluta i febr. Mellan Ciudad Bolivar och Trinidad förekommer ångbåtsförbindelse hvarje månad; under högvattentid gå mindre ångbåtar till S. Fernando (vid Apure). O. är f. ö. segelbar till forsarna vid Atures (1,500 km.) och ofvanför Maipures ytterligare 940 km. till Esmeralda samt ofvan forsarna där 230 km. till fallet vid Guaharibos. -- O:s längd är 2,400 km., dess flodområde 1 mill. kvkm. Vattenmängden är vid högvatten 25,000, vid lågvatten 7,000, i medeltal 14,000 kbm. i sek. Redan Columbus lade 1498 märke till, att vattnet i Pariaviken var sött, men gjorde ingen undersökning. Hufvudmynningen upptäcktes 1499 af Alonso de Hojeda. Den förste, som undersökte någon del af den väldiga floden, var den hänsynslöse äfventyraren Ordaz, som 1531--32 trängde uppför O. till Metas mynning. Från denna tid var O. mål för många upptäcktsfärder, inberäknadt dem, som gjordes för att finna El Dorado. Mera vetenskapliga undersökningar gjordes af bl. a. José Solano och Diaz de la Fuente i Yturriagas och Solanos spanska gränskommission (1757--63), af Humboldt (1800), af R. Schomburgk (1839), Michelena y Royas (1855--57) och Chaffanjon, som 1887 nådde källan. Mycket af vattensystemet återstår dock ännu oundersökt. J. F. N. OrioMidae, zool Se Gy 11 in g ar. Orrolus, zool. Se Gy l lin gar. Orion (grek. 'Ogiwv, lat. Orion). 1. I den grekiska fornsagan en väldig jägare af jättelik kroppsbyggnad och oförliknelig skönhet. Som hans fader uppges dels beotern Hyrieus, dels Poseidon. Denne gaf honom förmågan att vandra öfver hafven, hvilket af Vergilius förklaras genom hans oerhörda längd, som gjorde, att han midt i djupaste hafvet räckte med skuldrorna öfver vattenytan. Han älskades af Eos, morgonrodnadens gudinna, men blef, då denna förbindelse misshagade gudarna, dödad af Artemis' pil. Enligt en annan saga var Artemis själf upptänd af kärlek till den sköne jägaren, hvilken hon på Apollons anstiftan af misstag dödade med sin pil. En kretensisk saga låter 0. dödas af en skor pion, på tillsky ndelse af jordgudinnan Gaia (Ge), emedan han of vemodigt hotat att med sina pilar nedlägga alla djur på jorden. Äfven berättas han ha förföljt Plejaderna, till dess de slutligen förbyttes till stjärnor och han själf fick sin plats på himmelen i deras närhet, förvandlad till den praktfulla stjärnbild, som ännu bär hans namn. - 2. Grekisk grammatiker från Tebe i Egypten, lefde kring midten af 400-talet dels i Alexaudria, dels i Konstantinopel. Han författade en ännu befintlig etymologisk ordbok (utgifven af Sturz, 1820). 1-2. A. M. A. Orion, astron., stjärnbild å ömse sidor om himmelsekvatorn mellan 4J/2 och 6*/2 timmars rekt-ascension, belägen i sydöstlig riktning om (till vänster och nedanför) Plejaderna ("sjustjärnan") och lätt igenkännlig genom sina 7 hufvudstjärnor a, 7, /?, x, d, f och £, af hvilka de 4 förstnämnda bilda en stor oregelbunden fyrsiding och de 3 sista (Orions bälte 1. Jakobsstafven) sitta i en rad genom fyrsidingens midt. 0. innehåller åtskilliga ljusstarka stjärnor (a = Béteigeuze och /? = Rigel äro af l:a, }> = Bellatrix samt d, f och £ äro af 2:a storleken, K af 3:e o. s. v.); antalet för blotta ögat synliga stjärnor uppgår till omkr. 130. I denna stjärnbild finnas många föränderliga och i annat afseende märkvärdiga stjärnor samt nebulosor. Bland de sistnämnda märkes den stora och praktfulla Orionnebulo-s a n (se Nebulösa). Denna trakt af himmelen är därför af största intresse. E. J. (B-d.) Orionnebulosan. Se Nebulösa. Orions bälte. Se Orion, astron. Oripää [å'ripä]. Se Orihpää. Orisberg (fi. Orismala), gods i Storkyro, Österbotten, nära Orismala station å Vasabanan. 1676 grundlades där ett stångjärnsbruk, det äldsta bruket i Österbotten; jämte godset inlöstes det 1783 af brukspatronen B. M. Björkman. Sedan 1875 innehafves 0. af dennes sonson landtbruksrådet E. Björkenheim. På grund af förändrade förhållanden gick bruksdriften småningom tillbaka och upphörde år 1900. Numera är å bruket etablerad en mekanisk verkstad för tillverkning af jordbruksredskap, hvilken jämte en elektrisk kraftstation hämtar kraften från de sammanlagdt 9 m. höga vattenfallen. Under nuv. egarens tid har å godset utvecklats ett intensivt jordbruk, som haft mycket stor inverkan på hela södra Österbottens landthus-hållning. Hufvudgården omfattar inalles 2,780 har, däraf 280 har odlad areal, en väldig kärrodling inbegripen. Samtliga jordbruksmaskiner drif-vas med elektrisk kraft. Å lägenheten inrättades 1882 en sammansatt kreatursskötar- och mejeriskola, 1885 en lägre jordbruksskola med tvååriga kurser samt 1896 en landtmannaskola med 2 vintrars kurs. T. C. Orismala [å'ris-]. Se Orisberg. Orissa. 1. Behar and O. [behā'ə ənd årī'sā], en 1 april 1912 bildad ny provins (lieutenant-governorship) i kejsardömet Indien, sträckande sig från Nepal i n. till Madras i s. samt från den nuv. prov. Bengalen i ö. till United provinces och Centralprovinserna i v. och omfattande de tre divisionerna Behar (se d. o.), Chutia Nagpur (se d. o.) och Orissa, som förut tillhört Bengalen. 215,430 kvkm. med 34,490,084 inv. (1911) i det omedelbart brittiska området och 74,195 kvkm. med 3,945,209 inv. (1911) i dithörande vasallstater. Viceguvernören har ett verkställande råd af 3 medl. och ett lagstiftande råd af 44 medl., af hvilka 21 äro valda. Hufvudstad är Patna. -- 2. Sydligaste divisionen i ofvannämnda provins, på innersta västra kusten af Bengaliska viken. 35,662 kvkm. 5,003,121 inv. (1901). Det består af 5 distrikt: Cuttack, Puiri, Balasor, Sambolpur och Angus. I bergstrakterna, mellan de brittiska distrikten och Centralprovinserna, ligger ett tjugotal vasallstater, af hvilka de viktigaste äro Mayurbhanj, Keonjhar, Dhenkanal, Baud, Nayagarh, de fem 1905 från Centralprovinserna till O. förda Bamra, Rairakhol, Sonpur, Patna och Kalahandi samt två från Chutia Nagpur tagna: Gangpur och Bonai, med en sammanlagd areal af 72,636 kvkm. och 3,173,395 inv. (1901). Hufvudstaden är Cuttack. Den inre och större delen af prov. är ett af en halfciviliserad befolkning