911 Orley-Orlov 912 generalguvernören Bugeaud och befästes 1843-44 af Cavaignac. Omkr. 37 km. nordligare ligger hamnstaden Tenes, vid Medelhafvet. (J- F- N.) Orley [å'rlä], Bernard d'0. 1. v a n 0., nederländsk historie- och porträttmålare, tecknare för tapeter och glasmålningar, f. omkr. 1485 (eller kort dessförinnan), d. 6 jan. 1542, var antagligen son till en konstnär. Troligen före 1514 företog han en studieresa till Italien och umgicks enligt legenden i Rom förtroligt med Rafael, liksom han senare (1521) gjorde personlig bekantskap med Diirer under dennes vistelse i Bruxelles och åtnjöt äran att, efter ett gästabud, som han gett till mästarens ära, porträtteras af denne. Från 1515 arbetade 0. för ståthål-B. van Orley. Efter en mål- finnan Margaretas af ning af A. Durer. Österrike räkning, ut- förande en mängd fursteporträtt, blef 1518 hennes hofmålare på stat och fortfor att bekläda denna eftersökta och afun-dade befattning, äfven sedan det ådagalagts, att han var en kättare, som jämte åtskilliga andra artister, tapetväfvare m. fl. i hemlighet åhört den reformerte predikanten Jacques van der Elsts utläggningar. Han måste dock för sin och sin familjs räkning betala dryga böter. Efter Margaretas död fortfor han att som hofmålare arbeta för efterträ-derskan, Maria af Ungern, liksom han också var flitigt verksam i att utföra tapetutkast för fabrikerna i Bruxelles. - Han tyckes ha lämnat hundratals teckningar för sådana, ehuru flertalet af de från honom härrörande tapeterna, magasinerade i palats och slott eller ännu ej nog nöjaktigt undersökta, hittills icke identifierats. Det är icke lätt att fullt rättvist värdesätta 0:s verksamhet som målare, enär ganska få autentiska arbeten af hans hand kunna uppvisas, under det att en mängd taflor af ringa värde sedan gammalt tillerkänts honom och förvanskat det anseende, som den utmärkte konstnären förtjänar. Till 0:s fullt säkra målningar höra Dr G. Zelles förträffliga porträtt i Bruxelles' museum, sign. och dat. 1519 (det enda signerade porträttet af 0:s hand, som finnes), en praktfull, af Michelangelo påverkad triptyk från 1521, behandlande Jobs historia, likaledes i Bruxelles' museum, där äfven ses flyglarna till en af mästarens yppersta altarmålningar, samt Legenden om aposteln Tomas, i kejs. hofmuseet i Wien. Dessa målningar, liksom några ännu bevarade efter hans kartonger utförda glasmålningar i kyrkan S:te Gudule i Bruxelles, ådagalägga, att 0. - helt naturligt för den, som hufvudsakligen arbetade för tapetfabrikerna - företrädesvis älskade det stort anlagda dekorativa måleriet, men att han äfven som stafflimålare i mindre mått var fullt jämbördig med de mest firade bland de samtida nederländske mästarna. (En med 0:s namn signerad och 1526 daterad "Helig familj" i Nationalmuseum är ej af hans hand.) Bland utsökt vackra, ännu bevarade tapeter, till hvilka 0. med full visshet kan anses vara upphofsman, märkas en svit af 7 tapeter i Neapels museum, framställande Slaget vid Pavia, och en annan svit af 12 tapeter i Louvre: Kejsar Maximilians jakter, sannolikt urspr, beställda af Maria af Ungern. 0. efterlämnade flera söner, hvilka liksom fadern delade sin tid mellan målarkonsten och teckningar för tapeter. O. G-g. 0'rlik, Filip, lillrysk hetman, f. 1672, d. 1742, var sekreterare hos Mazepa, följde denne på flykten från Poltava till Bender och blef efter hans död vald till hetman (5 april 1710) samt stadfäst i sin värdighet af Karl XII. Han medföljde 1714 den från Turkiet hemtågande svenska skaran, vistades med sin talrika familj och många kosackofficerare i Sverige 1715-20 och dog förmodligen i J assy efter ett kringflackande, bekymmersamt lif. Hans 1720 påbörjade dagbok (800 sid. på polska, latin och franska) förvaras i Kra-kaus Czartoryskibibliotek. Hans i svenska Riksarkivet befintliga bref till svenska regeringen 1711 -20 ha publicerats af A. Jensen i "Mémoires de la société scientifique ukrainienne Sevcénko" (bd XCII, 1910) jämte en studie "Orlik u Svecii" ("0. i Sverige"). 0:s bref från Turkiet till za-porogerna äro tryckta i "Tjtenija moskovskago ob-stjestva istorii i drevnostej rossijskich" 1859 och i "Kievskaja starina" 1882. Hans son G r i g o r i j studerade ett par år vid Lunds universitet, och en af döttrarna, Nastasia, blef gift med general J. Stenflycht. Svenska riksdagen anslog 1747 en årlig pension af 400 dal. smt åt 0:s änka och lika mycket åt hvar och en af hans bägge döttrar. A-d J. 0'rlik, Emil, tysk konstnär, f. 1870 i Prag, studerade i München och på resor, vistades ett och ett halft år i Japan och blef 1905 professor vid Kunstgewerbemuseum i Berlin. Han är först och sist grafiker, har utfört kopparstick, raderingar, färglitografier, konstnärliga affischer, vinjetter, boktyper och träsnitt, äfven i färger. På sistnämnda område är han starkt påverkad af japanska förebilder. Han är en af de individuelle och skapar-kraftige biand samtida representanter för "små-konst". Som målare har han - hufvudsakligen i pastell och akvarell - rört sig både inom genre och landskap, utfört pikanta bilder ur småborgerligt lif och karaktärsfulla studier af gamla städer med deras gränder, gårdar och interiörer. Bland hans målningar märkas Byggnadsplats i snö (pastell, galleriet i Wiesbaden), Höstsång och Modellen (båda i olja, i Prags moderna galleri), Barbe-rare i Singapore (Wiens moderna galleri) samt japanska motiv. Bland 0:s raderingar märkas flera konstnärsporträtt. G-g N. Orlin, tyg. Se Orleans, sp. 901. Orlofssedel (af isl. o. fsv. orlof, ty. urlaul), tillåtelse, näml. att flytta ur tjänst, afsked ur enskild tjänst). Se Betyg, sp. 178, och L e g o-h j o n, sp. 56-57. Orlopdäck, skpsb. Se Däck, sp. 1196. Orlov [arlå'ff], stad i ryska guv. Vjatka, vid Vjatka. 3,256- inv. (1897). Orlov [arlå^ff], benämning på en stor och ryktbar diamant i ryska kejsarspiran. Se Ädelstenar. Orlov [arlå7ff], rysk adelssläkt, härstammande från Vladimir Lukjanovitj 0., som 1613 var brott-