konfiskerade egendomen, både apanagegodsen (som gingo i arf till ättens hufvudman) och hans enskilda förmögenhet. Apanagegodsen hemföllo vid Ludvig Filips tronbestigning (1830) till kronan och lades genom lag af 1832 till civillistan. Efter februarirevolutionen (1848) förklarades de för nationalegendom. Sin enskilda förmögenhet öfverlämnade Ludvig Filip genom gåfvobref af 7 aug. 1830 till sina barn samt ökade den sedermera betydligt genom besparingar på civillistan. Genom dekret af 26 maj 1848 förvisades familjen O. ur Frankrike, och genom dekret af 22 jan. 1852 konfiskerades dess enskilda gods (som skulle säljas för statskassans räkning), och blef det densamma förbjudet att besitta lös eller fast egendom i Frankrike. Under sin landsflykt, i England, afhöllo de orleanske furstarna sig mestadels från politiken. Efter Andra kejsardömets fall och freden mellan Frankrike och Tyskland (1871) återvände de till Frankrike. Utsikterna till en orleansk restauration voro en tid stora. Utom många af prinsarnas anhängare, de s. k. orleanisterna, invaldes hertigen af Aumale och prinsen af Joinville i nationalförsamlingen, där de också, sedan 8 juni 1871 landsförvisningsdekretet af 1848 upphäfts och valen förklarats giltiga, togo plats, i strid med ett äldre löfte. I nov. 1872 upphäfdes konfiskationsdekretet af 1852, och de då ännu icke försålda godsen (till ett värde af 60 mill. frcs) återgåfvos åt familjen. Som orleanisterna saknade en politisk princip att fota sina tronanspråk på, ingingo de efter att ha medverkat vid Thiers' störtande (1873) en "fusion" med legitimisterna (se d. o.) på det villkor att, om de senares kandidat, grefven af Chambord, bestege tronen, orleanska husets hufvudman, grefven af Paris, skulle förklaras för tronföljare. Något konungadöme blef likväl, såsom bekant, icke utaf. Efter grefvens af Chambord död (1883) blef grefven af Paris emellertid hela det rojalistiska partiets pretendent. Samtidigt tilltogo misstankarna mot de orleanske prinsarna och fruktan för, att de skulle använda sin ställning som höga militärer till att bearbeta armén, hvarför hertigarna af Aumale, Chartres och Alençon genom dekret af 23 febr. 1883 aflägsnades från de generalsplatser de beklädde. Och det ostentativa sätt, hvarpå grefven af Paris uppträdde samt lät sig hylla, framkallade en 23 juni 1886 promulgerad lag, som landsförvisade tronpretendenter och deras äldsta söner. I en öppen skrifvelse af 24 s. m. protesterade han mot åtgärden och framställde sig som pretendent, men lämnade Frankrike, följd af sin äldste son, sin broder hertigen af Chartres samt hertigarna af Nemours och Aumale (som 1889 fick återvända). Till öfversikt af ätten Bourbon-Orléans må tjäna följande stamtafla, upptagande väsentligen endast de manlige medlemmarna: Filip I, hertig af O. ("Monsieur"), f. 1640, d. 1701, gift 1661 med Henrietta Anna af England, f. 1644, d. 1670, 1671 med Charlotta Elisabet af Pfalz, f. 1652, d. 1721. Barn i första giftet: <tab>Anna Maria, f. 1669, d. 1728, gift med Viktor Amadeus, hertig af Savojen. Barn i andra giftet: <tab>Filip, hertig af O. ("Regenten"), f. 1674, d. 1723, gift 1692 med mademoiselle de Blois. Barn: <tab>Ludvig, hertig af O., f. 1703, d. 1752, gift 1724 med Augusta Maria af Baden, d. 1726. Barn: <tab>Ludvig Filip, hertig af O., f. 1725, d. 1785, gift första gången, 1743, med Lovisa Henrietta af Bourbon-Conti, d. 1759. Barn: <tab>Ludvig Filip, hertig af O. ("Égalité"), f. 1747, d. 1793, gift 1769 med Lovisa Maria Adelaïde af Bourbon-Penthièvre, f. 1753, d. 1821, skild 1792. Barn: <tab>Ludvig Filip, fransmännens konung, f. 1773, d. 1850, gift 1809 med Maria Amalia af Bourbon, f. 1782, d. 1866. <tab>Barn: <tab>1.<tab>Ferdinand, hertig af O., f. 1810, d. 1842, gift 1837 med Helena af Mecklenburg-Schwerin, f. 1814, d. 1858. <tab><tab>Barn: <tab><tab>a)<tab>Ludvig Filip, grefve af Paris, f. 1838, d. 1894, gift 1864 med Maria Isabella af O., f. 1848. <tab><tab><tab>Barn: <tab><tab><tab>α)<tab>Ludvig Filip Robert, hertig af O., f. 1869, gift 1896 med ärkehertiginnan Maria af Österrike, f. 1867. <tab><tab><tab>β)<tab>Ferdinand Frans, hertig af Montpensier, f. 1884. <tab><tab>b)<tab>Robert, hertig af Chartres, f. 1840, d. 1910, gift 1863 med Franciska af O., f. 1844. <tab><tab><tab>Barn: <tab><tab><tab>α)<tab>Maria Amalia Franciska Helena, f. 1865, d. 1909, gift 1885 med Valdemar, prins af Danmark. <tab><tab><tab>β)<tab>Henrik, prins af O., f. 1867, d. 1901. <tab><tab><tab>γ)<tab>Johan, hertig af Guise, f. 1874, gift 1899 med Isabella af Frankrike, f. 1878. <tab><tab><tab><tab>Barn: <tab><tab><tab><tab>Henrik, f. 1908. <tab>2.<tab>Ludvig, hertig af Nemours, f. 1814, d. 1896, gift 1840 med Viktoria af Sachsen-Koburg-Gotha, f. 1822, d. 1857. <tab><tab>Barn: <tab><tab>a)<tab>Gaston, grefve af Eu, f. 1842, gift 1864 med Isabella af Bragança, f. 1846. <tab><tab><tab>Barn: <tab><tab><tab>α)<tab>Peter af Alcantara, f. 1875, gift 1908 med Maria Elisabet Adelaïde Dobržensky de Dobrženicz, f. 1875. <tab><tab><tab><tab>Barn: <tab><tab><tab><tab>Isabella, f. 1911. <tab><tab><tab><tab>Peter af Alcantara, f. 1913. <tab><tab><tab>β)<tab>Ludvig, f. 1878, gift 1908 med Maria Pia af Bourbon, f. 1878. <tab><tab><tab><tab>Barn: <tab><tab><tab><tab>α)<tab>Peter, f. 1909. <tab><tab><tab><tab>β)<tab>Ludvig, f. 1911. <tab><tab><tab>γ)<tab>Anton, f. 1881. <tab><tab>b)<tab>Ferdinand, hertig af Alençon, f. 1844, d. 1910, gift 1868 med Sofia af Bajern, f. 1847, d. 1897. <tab><tab><tab>Barn: <tab><tab><tab>Emanuel, hertig af Vendôme och Alençon, f. 1872, gift 1896 med Henrietta af Belgien, f. 1870. <tab><tab><tab><tab>Barn: <tab><tab><tab><tab>Karl Filip, hertig af Nemours, f. 1905. <tab>3.<tab>Frans, prins af Joinville, f. 1818, d. 1900, gift 1843 med Franciska af Bragança, f. 1824, d. 1898. <tab><tab>Barn: <tab><tab><tab>Peter, hertig af Penthièvre, f. 1845. <tab>4.<tab>Henrik, hertig af Aumale, f. 1822, d. 1897, gift 1844 med Maria Karolina Augusta af Bourbon, f. 1822, d. 1869. <tab>5.<tab>Anton, hertig af Montpensier, f. 1824, d. 1890, gift 1846 med Lovisa af Spanien, f. 1832, d. 1897. <tab><tab>Barn: <tab><tab>Anton, hertig af Galliera, f. 1866, gift 1886 med Eulalia af Spanien, f. 1864. <tab><tab><tab>Barn: <tab><tab><tab>α)<tab>Alfons, f. 1886. <tab><tab><tab>β)<tab>Ludvig Ferdinand, f. 1888. (^{E. A--t.}) Orleanska jungfrun. Se Jeanne d'Arc. Orléansville [årleãvi'l], stad i Algeriet, dep. Alger, vid Chelif och järnvägen Alger--Oran. 3,282 inv. (1901). Staden anlades 1842 af dåv.