- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
949-950

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orren - Orrery - Orrfåglar - Orrsläktet - Orsa - Orsa—Härjedalen järnväg (O. H. J.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

949 Orrery-Orsa-Härjedalens järnväg 950 börjar orren sin lek, som före soluppgången hålles på marken (t. ex. på mossar, frusna kärr eller sjöar); i soluppgången slå tupparna upp i träden och spela äfven där. Under spelet blåsa och kuttra de, springa omkring och hoppa om hvarandra, låta vingarna hänga ned samt resa upp och breda ut stjärten. Häftiga strider utkämpas ofta härunder mellan tupparna. Äfven hönorna infinna sig på lekplatsen, ehuru de mera hålla sig i skymundan, och uppsökas af de segrande tupparna. Hönan lägger i ett enkelt rede på marken vanligen 6-8, undantagsvis ända till 16, ägg, som till färgen äro gulaktiga, med små bruna fläckar och punkter. Efter omkr. 3 veckors rufning kläckas kycklingarna, som redan från början äro tämligen försigkomna, kunna följa modern och under hennes ledning söka föda. Liksom fallet är hos alla djur, som lefva i typisk polygami, tar hannen ingen del i vården af ungarna. På grund af sitt välsmakande kött räknas orren som ett af våra värdefullaste villebråd. - Med närstående arter inom orrfåglarnas underfamilj alstrar orren bastarder. Af sådana ha följande blifvit anträffade i Sverige. Rackelhanen, Lyrurus tetrix × Tetrao urogallus, har orrtupp till far och tjäderhöna till mor. Hannen har hufvud, hals, bröst och rygg svartaktiga med purpurfärgad metallglans, som är starkast på bröstet. Vingarna äro mörkt brunaktiga, skulderfjädrar och öfre vingtäckare med rostbrun vattring. Stjärten är svart, något klufven. Längden omkr. 70 mm. Honan är spräcklig af svart, rostgult och grått; i storlek och allmänt utseende ett mellanting mellan tjäder- och orrhöna, men igenkännes på sin tvära stjärt samt därpå, att de undre, hvita stjärttäckarna ej, som hos orren, räcka till de mellersta stjärtpennornas spets, men nå mycket längre än hos tjäderhönan. Fågelns hela längd är omkr. 52 cm. Rackelhanen är sällsynt, men har anträffats i olika delar af vårt land. -- Dalriporren, Lagopus albus × Lyrurus tetrix, ansågs förr som bastard af orrtupp och dalriphöna, men enligt senare forskares åsikt är den resultatet af dalriptuppens parning med orrhöna. Hannen är svart- och hvitspräcklig, under mera hvit, vingpennor brunaktiga med ljusare kanter. Stjärten svart, starkt klufven. Längd omkr. 50 cm. Honan är mera brunspräcklig med kortare och mindre klufven stjärt. Längd 42 cm. Tårna hos bägge könen äro till större delen fjäderklädda. Sällsyntare än föregående, anträffas dalriporren i sådana trakter af vårt land, där dalripa och orre förekomma. -- Moriporren, Lagopus scoticus × Lyrurus tetrix. En hanne af denna hybrid anträffades i dec. 1877 bland torgförd fågel i Göteborg, med säkerhet härstammande från närliggande trakt af Västergötland, där inplantering af skotska moripor tidigare gjorts. Ett annat exemplar är beskrifvet från Skottland. Moriporren är svartbrun med lindrigt klufven stjärt, tarsernas och tårnas fjäderbeklädnad gråhvit. -- Järporren, Tetrastes bonasia × Lyrurus tetrix, har en gång (1896) anträffats i Sverige, Västergötland; äfven några utländska exemplar äro kända. Den är järpliknande, gråbrunspräcklig, med antydan till nacktofs hos hannen. Stjärten är klufven i 2,5 cm. af sin längd, men med raka sidopennor. -- Jakten på orre. Orre skjutes för stående hund (hönshund) och "tror" väl på eftersommaren och början af hösten. Senare på hösten och under förvintern skjutes den för "bulvan" (se d. o.) eller med kulgevär "i topp", då orrtupparna ofta uppehålla sig i björktopparna. I fjälltrakterna äro orrarna föremål för fångst med snaror, ett fångstsätt, som fordom var allmänt i hela landet, men numera är tillåtet endast i Jämtlands län ofvan skyddskogsgränsen samt i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. Spelskytte på våren är hos oss ej tillåtet på grund af orrens fridlysning denna årstid, men idkas i rätt stor utsträckning af tjufskyttar; som orren spelar äfven på hösten, kan ett rätt roande spelskytte under fullt lagliga former då bedrifvas. F. n. (1914) är orren i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län fridlyst under tiden 1 mars--30 aug.; i öfriga delar af landet är orrtuppen fridlyst under tiden 1 jan.--20 aug., orrhönan 16 okt.--20 aug. C. R. S. G. G. Orrery [å'r9ri], earl af, adelstitel inom den på Irland mäktiga släkten B o y l e (se d. o. 3 och 5). Orrfåglar, Tetraonince, zool., bilda en underfamilj inom familjen fasaner, Phasianidce, och ordn. hönsfåglar, Galliformes. De ha tjock, klumpig kropp med kort hals och litet hufvud, med en naken röd fläck öfver ögat; näbben är kort, stark och hvälfd; vingarna äro korta, rundade och kupiga, benen starka, försedda med baktå, men sakna sporrar. Till denna underfamilj höra omkr. 25 arter, utbredda i Europa, norra och mellersta Asien samt Nord-Amerika. G. G. Orrsläktet, Tetrao, zool., ett till underfam. Tetraoninæ och fam. Phasianidæ hörande släkte, som sedan gammalt omfattat de välbekanta arterna tjädern och orren. Numera räknas vanligen orren till ett särskildt släkte, Lyrurus, hvarför släktet Tetrao bör benämnas tjädersläktet och underfam. Tetraoninæ rätteligen borde kallas tjäderfåglar; här har dock den i vår faunistiska litteratur vanliga nomenklaturen användts. Se vidare Orrfåglar, Orren och Tjädern. Beträffande hänvisning hit från Dalriporren och Moriporren se Orren. G. G. Orsa [&#969;&#772;r-], socken och tingslag i Kopparbergs län, ingår i Ofvansiljans domsaga och fögderi. 1,783 kvkm. 8,005 inv. (1912), hvaraf 824 i Orsa kyrkobys municipalsamhälle och 1,338 i Skattunge kapell, som i kommunalt och jordebokshänseende tillhör socknen. O. kyrkosocken bildar med nämnda kapell ett pastorat i Västerås stift, Rättviks kontrakt. -- Tack vare socknens väldiga s. k. besparingsskog (innefattande 53,301 har skogsmark) och den genom dennas afkastning bildade stora skogsmedelsfonden (med ett kapital år 1905 af 9,666,160 kr.) äro kommunens finanser, trots en skuldsumma af öfver 2 mill. kr., i så glänsande skick, att kommunalskatt icke behöft utdebiteras sedan 1886. Se Allmänning och Skogsmedelsfonder. Vid reparation af O. kyrka 1912 blottades åtskilliga gamla målningar. Jfr Orsa kyrkoby; se ock Landsmålsalfabet, sp. 1047--48, Läsare och Ormgran, Orsa--Härjedalens järnväg och Orsa skans. Orsa--Härjedalens järnväg (sign. O. H. J.), normalspårig (1,435 m.), med en längd af 123 km., hvaraf 50,5 km. inom Kopparbergs, 44,3 inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 11 16:36:18 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free