Gäfleborgs och 28,2 inom Jämtlands län, eges och trafikeras af Orsa-Härjeådalens järnvägsaktiebolag. Järnvägen sträcker sig från Orsa station vid linjen Falun-Moranoret-Orsa af Gäfle-Dala järnväg åt n. n. ö., passerande Ore älf, till fäbodstället Tallheden, hvarefter den, vikande af i mera östlig riktning, öfvergår Emmån vid Storstupet, omkr. 15 km. från Orsa, och därefter fortsätter åt n. n. v. i dennas dalgång och utmed Granvasslan fram till Vallsjön samt vidare utefter Brynbergsbäcken, hvarpå den med en stark sväng åt ö. kommer fram till Ore älf, som vid Oreho för andra gången passeras. Härefter återtar banan nordlig riktning följande Vassjöåns dalgång, går förbi östra stranden af Stora Vassjön och fram till östra

Utsikt af Orsa kyrkoby.

stranden af Tandsjön samt vidare till och ö. om Fågelsjön, fortsätter efter öfvergång af Björnån med sväng åt v. mellan sjöarna Tyckeln och Tryggtyckeln, där gränsen till Härjedalen passeras. Därefter fortsattes åt n. v. förbi och ö. om Hundsjön och Bodarsjön samt v. om Vallsjön på en större bro till Svegs kyrkoby, sedan strax förut Ljusne älf öfvergåtts. Järnvägen genomlöper Orsa sockens stora besparingsskog och Hamra 37,293 har omfattande kronopark och har stor betydelse för dessa skogsområdens ekonomiska utnyttjande. 0., som öppnades för trafik 1 jan. 1909, har i Orsa anslutning jämväl till Dala-Hälsinglands järnväg, och genom den under byggnad varande, i Inlandsbanan ingående statsbanelinjen Sveg-Brunflo kommer den i direkt förbindelse med Statens järnvägar, och det har ifrågasatts, att den skulle, sedan den öfvertagits af staten, ingå som led i Inlandsbanan. Vid 1912 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden 6,789,774 kr., hvaraf för rullande materiel 41,842 kr., och aktiekapitalet 1,903,300 kr. 1901 beviljades järnvägsbolaget statslån å 1,850,000 kr. till järnvägens anläggning och 1905 till densammas fullbordande ytterligare 2,200,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Orsa. A. d'A. Orsak, filos., en i tiden föregående verklighet, som är grund till, att något annat förverkligas, eller en förändring, hvarpå en annan förändring måste följa. Förhållandet mellan orsak och verkan är kausalitet. I något annan bemärkelse har Aristoteles talat om ändamålsorsaker, ändamålet som grund till sitt förverkligande genom en immanent teleologi. S-c Orsaksindikation, med. Se Indikation. Orsa kyrkoby, municipalsamhälle (enl. k. br. 13 juni 1902) vid Orsasjöns nordöstra strand, vid Oreälfvens utlopp och vid Orsa station å Dala- Hälsinglands, Orsa-Härjedalens och Falun-Orsa järnväg. 80 har. 824 inv. (1912). Taxeringsvärde å fastigheter 459,800 kr. (s. å.). Platsen, som är välbyggd och köpingslik, ligger lågt och flackt, har gästgifvargård, järnvägshotell, postkontor, extra prov.-läkare, veterinär och apotek, afdelningskontor af Kopparbergs enskilda bank och expeditionskontor af A.-b. Norrlandsbanken samt flera handlande och handtverkare, ståtligt tingshus för Orsa tingslag (i Ofvan-Siljans domsaga). I gammelstugan vid ån är hemslöjdsutställning tillhörig Orsa hemslöjdsförening. Ångbåtsförbindelse med Mora, Rättvik och Leksand samt Insjön upprätthålles af Österdalarnas ångbåts-a.-b. Jfr Orsa och se fig. Orsaläsare. Se Läsare, sp. 231. Orsanette [årsanä't], fr. Se Onosma echioides. Orsara di Puglia [år- polja], stad i italienska prov. Avellino (Kampanien), i de neapolitanska Apenninerna, vid järnvägen Neapel-Foggia. 6,114 inv. (1911). Olivodling. J. F. N. Orsasjön. Se Ore älf. Orsa skans, i Orsa socken, Dalarna, byggdes troligen 1644 till skydd mot befaradt infall från Norge, men efter krigets slut fick den förfalla. 0. iståndsattes hjälpligt 1675, men lämnades därefter åt sitt öde. L. W:son M. Orsa-Svegs järnväg, ofta bruklig benämning på Orsa - Härjedalens järnväg (se d. o.). Orsats apparat, analysapparat för undersökning af sammansättningen hos skorstensgaser från eldstäder. Jfr Analys, sp. 901, Eldning, sp. 172, och Rökgasanalys. Orsel [årsä'l], Victor, fransk målare, f. 1795 i Lyon, d. 1850, var lärjunge till Guérin i Paris, vistades sedan länge i Rom, målade religiösa och bibliska ämnen, bl. a. i kyrkan Notre-Dame de Lorette i Paris. G-g N. Orselj, Cudbear, Persio, Fransk purpur, kem., ett naturligt färgämne, hvars hufvudbeståndsdel är orcein, oxidationsprodukten af orcin, en dioxytoluol. Orselj vinnes ur lafvar af arterna Roccella och Lecanora, genom inverkan af