skillnaden blir, hvad noggrannheten beträffar, i hög grad beroende af den tid, som resan varat eller under hvilken man nödgats lita på kronometerns gång. Ofta måste man därvid låta sig nöja med ett fel af omkr. 15 bågminuter eller l tidsminut. Jfr Navigation. E. J. (B-d.) Ortega [årte'ga], C. G. Se Ort. Ortegal [år-], Cabo, Spaniens nordvästligaste udde, i prov. Coruna. Ortega y Frias [årte'ga i-], Ramón, spansk romanförfattare, f. 1825 i Granada, d. 1883 i Madrid, var en outtröttlig arbetare, hvars till omkr. 150 volymer uppgående arbeten åtnjöto stor popularitet för behaglig stil och intressant innehåll. O:s debutarbeten voro El caballero Relámpago och Guzmán el Bueno, på hvilka följde El diabio en palacio, La capa del diabio, som utgick i etthundratusen exemplar, Las hijas de Elena, La casa de Tócame-Roque, El anillo de Satanás, Los libertinos, Dos pillos, El padre Ginés, historisk roman från Filip II:s tid, El gran tirano, La cruz de la ermita, Amor de un angel, La loca del Vaticano, Honor de esposa y corazón de madre, Historia de una mujer bonita, El esclavo de su crimen etc. Ad. H-n. Ortega y Munilla [årte'ga i monilja], José, spansk författare och journalist, f. 1856 i Gardenas (Cuba), aflade vid universitetet i Madrid juridisk examen för att egna sig åt advokatyrket, men blef 1876 direktör för "El imparcial", hvars litterära afdelning han öfvertog och under en lång följd af år innehade. O. var skarp observatör och utmärkt stilist. En del af sina litterärkritiska uppsatser i tidningen samlade han och utgaf i bokform under titel Los Lunes de El imparcial. F. ö. har O. i bokform publicerat ett stort antal romaner, noveller m. m., af hvilka må nämnas Inés (1878), Lo cigarra (1879), Sor Lucila, Lucio Trellez, El tren directo (1880), El salterio, cuentos y apuntes (1881), El fondo del tonel (1882), Pruebas de imprenta (1883), Mares y montanas (1887), Idilio lúgubre (1887) etc. 1902 invaldes 0. i Spanska akad. (efter Campoamór). Ad. H-n. Ortelius (Ortels, Wortels), Abraham, nederländsk geograf, f. 1527, d. 1598, var af tysk börd (från Augsburg), lärde kartgravering och var inskrifven i Antwerpens Lukasgille, upptog senare faderns yrke, antikvitetshandlarens, men egnade sig med så starkt intresse åt den geografiska vetenskapen, att han vid sidan af sin vän Mercator förvärfvade benämningen sin tids Ptolemaios och 1575 utnämndes till Filip II: s af Spanien geograf. Under vidsträckta färder i västra Europa samlade han de bästa då befintliga kartor och sammanställde dem i Theatrum orbis terrarum (1570; 53 kartor). De flesta kartorna äro reproduktioner, och O:s källförteckning, som småningom (till år 1595) växte till 183 auktorer, hör till de värdefullaste urkunderna i kartografiens historia. Ojämnheter i teckning och nomenklatur samt många felaktigheter i allmän uppfattning och detaljer förekomma, men O. vinnlade sig oaflåtligt om förbättringar i hvarje ny upplaga (tre latinska samt en flamländsk, en fransk och en tysk utgåfvos före 1572, och 25 inalles före 0:s död), och som helhet är denna atlas med åtföljande text ett jätteverk af lärdom och flit. 1573 utgaf 0. ett tillägg med 17 kartor, Additamentum Theatri etc. 1578 utkom ett slags lexikon öfver den gamla geografien, Synonymia geographica (ny uppl. med titeln Thesaurus geographicus 1596), 1584 Nomenclator Ptolemaicus och Parergon sive Veteris geographiæ aliquot tabulæ (kartor belysande den gamla geografien). Till hans sista arbeten höra en upplaga af Julius Cæsar (1593) och en kommentar till de gamle författarnas uppgifter om Tyskland, Aurei sæculi imago sive germanorum veterum vita, mores, ritus et religio (1596). Deorum, dearum capita e veteribus numismatibus (1573) innehåller ett urval af antika mynt ur hans egna af samtiden beundrade samlingar. Wbg. Ortels, A. Se Ortelius. Ortelsburg [å'r-], kretsstad i preussiska reg.-omr. Allenstein, 45 km. s. ö. om Allenstein, vid Haussee. 5,478 inv. (1910). Lärarseminarium, landtmannaskola. Trävaruindustri. J. F-N. Orternas undervisningar, kam., en samling uppgifter i detalj om hvarje landskaps grundskatteförhållanden, de särskilda persedlarnas beskaffenhet, beräkningssätt och mått samt s. k. kronovärdi. Dessa urkunder ha småningom tillkommit och egde redan på 1680-talet i det mesta sitt nuv. innehåll. De förvaras i Kammarkollegium och landskontoren, hvarjämte de äro af kammarrådet J. Falkman från trycket utgifna 1860. De ega vitsord i skattefrågor och utgöra på samma gång en dyrbar källa för studier i äldre svenska skatteförhållanden. Kbg. Ortes [å'r-], Gammaria, italiensk nationalekonom, f. 1713 i Venezia, d. där 1790, tillhörde en tid den kamaldulensiska munkorden. Han torde ha varit den, som näst efter skotten Ferguson använde benämningen "nationalekonomi" för den vetenskap, inom hvilken han utöfvade en anmärkningsvärd verksamhet, särskildt genom Economia nazionale (1774) och Rifiessioni sulla popolazione (1790), hvilka jämte andra hans arbeten omtryckts i Custodis sammelverk "Scrittori classici italiani di economia politica" (1802-16). 0., som för sin ekonomiska framställning begagnade en matematisk metod, vände sig skarpt mot merkantilismen, men delade ej i allmänhet de fysiokratiska principerna; han föregrep i vissa afseenden Ad. Smith och Malthus, speciellt den senare, i det han ansåg, att befolkningens förökning, om den erbjödes fritt spelrum, skulle försiggå i en geometrisk progression med fördubbling hvart 30:e år. E. H. T. Ortez. Se Orthez. Orth [å'rt], Johann, namn, som 1889 antogs af ärkehertig Johan Nepomuk Salvator af Österrike. Se Johan, bd XIII, sp. 12. Orth [å'rt], Johannes, tysk universitetslärare, f. 1847, med. doktor i Bonn 1870, professor i allmän patologi och patologisk anatomi 1878 i Göttingen och 1902 (efter Virchow) i Berlin, har utgett bl. a. flera läroböcker, såsom Compendium