Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ortbestämningar, geografiska - Ortega, C. G. - Ortegal, Cabo - Ortega y Frias, Ramón - Ortega y Munilla, José - Ortelius (Ortels, Wortels), Abraham - Ortels, A. - Ortelsburg - Orternas undervisningar - Ortes, Gammaria - Ortez - Orth, Johann - Orth, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skillnaden blir, hvad noggrannheten beträffar,
i hög grad beroende af den tid, som resan
varat eller under hvilken man nödgats lita på
kronometerns gång. Ofta måste man därvid låta
sig nöja med ett fel af omkr. 15 bågminuter
eller l tidsminut. Jfr Navigation.
E. J. (B-d.)
Ortega [årte’ga], C. G. Se Ort.
Ortegal [år-], Cabo, Spaniens
nordvästligaste udde, i prov. Coruna.
Ortega y Frias [årte’ga i-], Ramón, spansk
romanförfattare, f. 1825 i Granada, d. 1883 i
Madrid, var en outtröttlig arbetare, hvars till
omkr. 150 volymer uppgående arbeten åtnjöto stor
popularitet för behaglig stil och intressant
innehåll. O:s debutarbeten voro El caballero
Relámpago och Guzmán el Bueno, på hvilka följde El
diabio en palacio, La capa del diabio, som utgick
i etthundratusen exemplar, Las hijas de Elena,
La casa de Tócame-Roque, El anillo de Satanás, Los
libertinos, Dos pillos, El padre Ginés, historisk
roman från Filip II:s tid, El gran tirano, La cruz de
la ermita, Amor de un angel, La loca del Vaticano,
Honor de esposa y corazón de madre, Historia de
una mujer bonita, El esclavo de su crimen etc.
Ad. H-n.
Ortega y Munilla [årte’ga i monilja], José, spansk
författare och journalist, f. 1856 i Gardenas
(Cuba), aflade vid universitetet i Madrid juridisk
examen för att egna sig åt advokatyrket, men blef
1876 direktör för "El imparcial", hvars litterära
afdelning han öfvertog och under en lång följd af
år innehade. O. var skarp observatör och utmärkt
stilist. En del af sina litterärkritiska uppsatser i
tidningen samlade han och utgaf i bokform under titel
Los Lunes de El imparcial. F. ö. har O. i bokform
publicerat ett stort antal romaner, noveller m. m.,
af hvilka må nämnas Inés (1878), Lo cigarra (1879),
Sor Lucila, Lucio Trellez, El tren directo (1880),
El salterio, cuentos y apuntes (1881), El fondo del
tonel (1882), Pruebas de imprenta (1883), Mares y
montanas (1887), Idilio lúgubre (1887) etc. 1902
invaldes 0. i Spanska akad. (efter Campoamór).
Ad. H-n.
Ortelius (Ortels, Wortels), Abraham, nederländsk
geograf, f. 1527, d. 1598, var af tysk börd (från
Augsburg), lärde kartgravering och var inskrifven i
Antwerpens Lukasgille, upptog senare faderns yrke,
antikvitetshandlarens, men egnade sig med så starkt
intresse åt den geografiska vetenskapen, att han vid
sidan af sin vän Mercator förvärfvade benämningen sin
tids Ptolemaios och 1575 utnämndes till Filip II: s
af Spanien geograf. Under vidsträckta färder i västra
Europa samlade han de bästa då befintliga kartor och
sammanställde dem i Theatrum orbis terrarum (1570;
53 kartor). De flesta kartorna äro reproduktioner,
och O:s källförteckning, som småningom (till år 1595)
växte till 183 auktorer, hör till de
värdefullaste urkunderna i kartografiens
historia. Ojämnheter i teckning och nomenklatur
samt många felaktigheter i allmän uppfattning och
detaljer förekomma, men O. vinnlade sig oaflåtligt
om förbättringar i hvarje ny upplaga (tre latinska
samt en flamländsk, en fransk och en tysk utgåfvos
före 1572, och 25 inalles före 0:s död), och som
helhet är denna atlas med åtföljande text ett
jätteverk af lärdom och flit. 1573 utgaf 0. ett
tillägg med 17 kartor, Additamentum Theatri etc. 1578
utkom ett slags lexikon öfver den gamla geografien,
Synonymia geographica (ny uppl. med titeln Thesaurus
geographicus 1596), 1584 Nomenclator Ptolemaicus och
Parergon sive Veteris geographiæ aliquot tabulæ
(kartor belysande den gamla geografien). Till
hans sista arbeten höra en upplaga af Julius
Cæsar (1593) och en kommentar till de gamle
författarnas uppgifter om Tyskland, Aurei sæculi
imago sive germanorum veterum vita, mores, ritus et
religio (1596). Deorum, dearum capita e veteribus
numismatibus (1573) innehåller ett urval af antika
mynt ur hans egna af samtiden beundrade samlingar.
Wbg.
Ortels, A. Se Ortelius.
Ortelsburg [å’r-], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Allenstein, 45 km. s. ö. om Allenstein,
vid Haussee. 5,478 inv. (1910). Lärarseminarium,
landtmannaskola. Trävaruindustri. J. F-N.
Orternas undervisningar, kam., en samling uppgifter
i detalj om hvarje landskaps grundskatteförhållanden,
de särskilda persedlarnas beskaffenhet, beräkningssätt
och mått samt s. k. kronovärdi. Dessa urkunder ha
småningom tillkommit och egde redan på 1680-talet
i det mesta sitt nuv. innehåll. De förvaras i
Kammarkollegium och landskontoren, hvarjämte de
äro af kammarrådet J. Falkman från trycket utgifna
1860. De ega vitsord i skattefrågor och utgöra på
samma gång en dyrbar källa för studier i äldre svenska
skatteförhållanden. Kbg.
Ortes [å’r-], Gammaria, italiensk nationalekonom,
f. 1713 i Venezia, d. där 1790, tillhörde en tid den
kamaldulensiska munkorden. Han torde ha varit den,
som näst efter skotten Ferguson använde benämningen
"nationalekonomi" för den vetenskap, inom hvilken
han utöfvade en anmärkningsvärd verksamhet,
särskildt genom Economia nazionale (1774) och
Rifiessioni sulla popolazione (1790), hvilka jämte
andra hans arbeten omtryckts i Custodis sammelverk
"Scrittori classici italiani di economia politica"
(1802-16). 0., som för sin ekonomiska framställning
begagnade en matematisk metod, vände sig skarpt
mot merkantilismen, men delade ej i allmänhet de
fysiokratiska principerna; han föregrep i vissa
afseenden Ad. Smith och Malthus, speciellt den
senare, i det han ansåg, att befolkningens förökning,
om den erbjödes fritt spelrum, skulle försiggå i en
geometrisk progression med fördubbling hvart 30:e år.
E. H. T.
Ortez. Se Orthez.
Orth [å’rt], Johann, namn, som 1889 antogs af
ärkehertig Johan Nepomuk Salvator af Österrike. Se
Johan, bd XIII, sp. 12.
Orth [å’rt], Johannes, tysk universitetslärare,
f. 1847, med. doktor i Bonn 1870, professor i allmän
patologi och patologisk anatomi 1878 i Göttingen
och 1902 (efter Virchow) i Berlin, har utgett
bl. a. flera läroböcker, såsom Compendium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
