993 Oscella-Osculatorium 994 artad gäspning med djup, hörbar inspiration och vanligen öppen mun. F. B.* Oscella, fordom namn på Domodossola (se d. o.). Oschatz [å'J äts], stad i konungariket Sachsen, reg.-omr. Leipzig, vid järnvägslinjen Leipzig- Eiesa-Dresden. 10,818 inv. (1910). Realskola med progymnasium, lärarseminarium. Tillverkning af filtar och andra yllevaror, vågar. Elektoral-stamschäferi. (J. F. N.) Oscheocéle (af grek. ofscheon, testikelpung, och kéle, bråck), med,, skrotalbråck. Oschersleben [å'jers-], stad i preuss. reg.-omr. Magdeburg (prov. Sachsen), vid Bode. 12,931 inv. (1910). Realskola, sockerbruk, järngjuteri och maskinverkstäder, sprit-, cigarrtillverkning o. a. industri. (J. F. N.) 0. Schm., vid latinska djurnamn förkortning för tyske zoologen E. Oskar Schmidt (se d. o.). Oschur, bot. Se Sodomsäpple. O'sci, lat., osker. Se Italiska folk. Oscillation (lat. oscillätio, svängning), mek., fys. När en kropp eger en periodisk rörelse å ömse sidor om ett bestämdt jämviktsläge, säges den vara försatt i oscillation eller göra oscillationer. Dessa benämnas jämväl vibrationer 1. dallringar, när banan, som de särskilda partiklarna beskrifva, är helt liten. Exempel på oscillations-rörelse lämna en svängande pendel äfvensom en kompassnål, som aflägsnats ur sitt jämviktsläge i magnetiska meridianen och svänger under jord-magnetismens inflytande. Ljudets och ljusets fortplantning sker genom oscillationer, som för det förstnämnda ega rum i luften eller något annat gasformigt, fast eller flytande ämne och för det sistnämnda i etern (se V å g r ö r e l s e). G. R. D.* Oscillator. Se Elektriska svängningar. Oscillatörla, bot., ett släkte bland de blågröna algerna. Växten består af ogrenade trådar, som visa en egendomlig, själfständig, hittills ej fullt förklarad rörelse; cilier saknas. Under det algtrådarna vrida sig kring sin längdaxel, glida de långsamt fram och tillbaka, i det att ändarna svänga likt pendlar från sida till sida. Denna svängande, oscillerande, rörelse har gett anledning till släktets namn. På fuktig jord, i diken, rännstenar eller vattenpölar bilda dessa växter ofta ett hinnaktigt, svartgrönt öfverdrag, som har en egendomlig lukt. O. T. S. (G. L-m.) Oscillatoriäceae, bot. Se M y x o p h y c e ae. Oscillatorisk urladdning, fys. Se Elektriska svängningar. Oscilléra (lat. oscilläre), svänga, göra svängningar. Se Oscillation. Oscillogräf. 1. Instrument, hvarigenom vid ett fartygs rörelser i sjögång såväl dess lutning som svängningsperioder automatiskt registreras. - 2. Fys., ett instrument, hvarmed man kan iakttaga formen hos elektriska strömmar, vanligen växelströmmar, antingen direkt eller på fotografisk väg. Om en liten lättrörlig slinga af den elektriska ledningen upphänges i ett magnetfält och förses med en spegel, som kastar en ljusstrimma på ett fotografiskt papper, som hastigt löper förbi, så erhål-les en fotografi af den elektriska strömmens förlopp. Den första oscillografen konstruerades af Blondel 1893. Sedan ha oscillografer konstruerats af Dud- Tryckt den 27/a 14 del och Siemens & Halske m. fl. Siemens & Halskes oscillograf är en modifikation af Blondels. Fig. l visar de viktigaste delarna af Duddels oscillograf. Fig. 1. I det trånga luftgapet mellan polerna N och S hos en stark magnet finnas två parallella ledare s s (utgående från polskrufvarna vid K). Ledarna utgöras af en enda tunn remsa af fosforbrons, som är böjd rundt en liten trissa. Genom en vid trissan fäst fjäder kan spänningen i fosforbronsremsan varieras. M är spegeln. Som exempel på oscillogra-fens användning kan anföras, att man med densamma kan erhålla kunskap om formen på de strömmar, som erhållas vid olika vokalers och kon- Fig. 2. sonanters insjungande i en telefon. Fig. 2 visar dylika fotografier af vokalljuden Ä, A, E och Å. 1. C. K. S. 2. D. S-t. Oscm (S k o p o l i n), farm. Se Skopolamin. 0'scines, zool. Se Sångfåglar och Tättingar. 0'scinis frit, zool. Se Fritflugan. 0'scius, forntida namn på Isker (se d. o.). Osculatörium (af lat. o'sculum, kyss), Kyssta f l a, liten tafla af marmor, elfenben eller ädel metall (se N i e 11 o), prydd med graverade eller 20 b. 32