1013 Öskar-Öskar Éredriksborg 1014 chefsfartyget "Drott" vid västkusten, företrädesvis i Marstrand, där hans af E. Brambeck modellerade byst uppsattes 1897. 0. var framstående som historisk skriftställare, skald och talare. Tidigast publicerades Striden vid Eckernförde . . . den 5 april 18å9 (i Krigs-vet. akad:s tidskr., 1849). Viktigast af hans forskningsarbeten är Några bidrag till Sveriges krigshistoria åren 1711, 1712 och 1713 (3 dlr, i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., bd 22, 24 och 25, 1861- 67), resultatet af ett omfattande studium af ett rikt källmaterial (hvaraf en stor del meddelats i form af bilagor) och därför ett arbete, som är af varaktigt värde. Af mindre betydelse var det minnestal Carl den tolfte (1868), som han höll på 150 :e årsdagen af dennes död i Militärsällskapet i Stockholm. Äfven vid utgifningen af några krigshistoriska arbeten deltog han. De två sista delarna af den för Trettioåriga krigets historia viktiga källpublikationen "Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnas historia" (1860-61) utgåfvos af J. Mankell under hans ledning, och han samverkade med H. 0. Prytz vid utgifningen af "Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jemte flottorna" (1867-70). I likhet med sin broder Karl fann äfven 0. inom dikten uttryck för sitt konstnärliga temperament. Af Svenska akad. prisbelöntes 1857 diktcykeln Ur svenska flottans minnen, som inledes med den bekanta sången till Östersjön ("Du blånande haf, som mångtu-sende år" etc.). Då diktcykeln 1858 utgafs (nya uppl. 1861 och 1885; öfv. på fr. 1858, eng. s. å., och ty. 1861 och 1867), lades till densamma det "dramatiska utkastet" Några timmar på Kronoborgs slott den 29 oct. 1658, som äfvenledes behandlar en episod ur svenska flottans häfder. Vidare utgaf han diktsamlingen Nytt och gammalt (5 hftn, 1859, 61, 64, 68, 72), öfv. af Herders "Cid" (1859), Goethes "Torquato Tasso" (1861) och dikter af Horatius, idyllen Blommornas undran (1860) och balladen Herr Hjalmar och skön Ingrid (1865), bägge med musik af I. Hallström, m. m., Dikter (1887, 1897, 1904 och 1907). Han författade Reseminnen från skilda tider (1888). Som talare vann han stort rykte; den verkan han framkallade som talare berodde på det imponerande i hans personlighet, hans utmärkta föredragningssätt och det praktfulla språket. 1885 utkommo Högtidstal i K. Musikaliska akademien under ett nioårigt presidium, och samlade Tal utgåfvos 1890 (omfattande åren 1853-72), 1895 (omf. åren 1872-94) och 1902 (omf. åren 1895-1901), hvarjämte trontalen utgåfvos särskildt (1891). Hans Samlade skrifter publicerades i 2 bd 1875-76 och i 7 bd 1885- 1902 (bägge editionerna flera gånger omtryckta). Dikterna och en rad af de öfriga skrifterna äro delvis öfversatta på da., no., it., ung., ty., fr., eng., ry. och höll. En uttömmande bibliografi har utgifvits af J. A. Almquist, "Hans Majestät konung Oscar II:s genom trycket utgifna skrifter 1849-1907" (1908). Konung 0. efterlämnade religionsfilosofiska skrifter samt för tidens historia viktiga memoarer, som skola vara förseglade fyrtio år efter hans död. Hans författarnamn var Oscar Fredrik; någon gång signerade han O**** och 0. F. Konung 0:s namnteckning meddelas å pl. III till art. Autograf. Konung 0. ligger begrafven i Riddarholmskyrkan. I sitt äktenskap hade 0. fyra söner, Gustaf (f. 1858), hertig af Värmland, som efterträdde honom på tronen, Oskar (f. 1859), hertig af Gottland, som 1888 afstod från sin ställning som arfsberättigad medlem af konungahuset och erhöll titeln prins Bernadotte, Karl, hertig af Västergötland (f. 1861), och Eugen, hertig af Närke (f. 1865). Litt.: öfversikter öfver 0. II:s regering ge A. Rydfors i "Sveriges historia intill tjugonde seklet" (10:e afd., 1909) och L. Stavenow i "The Cambridge modern history" (bd 10, 1910). Värdefulla upplysningar om riksdagspolitiken till 1880 lämna L. De Geers "Minnen" (2:a uppl. 1906). Populära lefnadsteckningar äro A. Rydfors, "Konung Oskar II och Sveriges folk" (1897), J. Linck, "Konung Oskar II" (s. å.), A. Hasselgren, "Oskar II. En lefnadsteckning" (1908), det af A. Hallgren redigerade arbetet "Oscar II, Sveriges konung 1872-1907. En minnesskrift" (19C8; redogörelsen för åren 1829-96 är bearbetad efter J. Linck, för åren 1897-1907 författad af H. A. Ring). H. W. E. N-nn. Oskar Karl August, f. d. hertig af Gottland. Se Bernadotte. Oskar I:s minne. Se Konung Oskar I:s minne. Oskar II :s docka. Se K a r l s k r o n a, sp. 1087. Oskar II :s fort, benämning på hufvudverket i Älfsborgs fästning (se d. o.). Oskar II:s jubileumsfond. Se Konung Oskar I I:s jubileumsfond. Oskar II :s jubileumsminnestecken, ett (efter utkast af prins Eugen utfördt) ordenstecken, utdeladt i 2 klasser af konung Oskar II med anledning af hans 25-års regeringsjubileum 18 sept. 1897. Första klassens tecken (se fig. å färgplanschen till art. Ordnar) utgöres af en emaljoval, som, omgifven af en gyllene lagerkrans med årtalen 1872, 1897 och under gyllene kunglig krona, bär konungens bild, för svenskar på turkosblå, för norrmän på röd grund. Andra klassens tecken, som utdelades åt hofbetjäningen ("livrét"), har, så vidt det gäller Sverige, mökblå emalj samt krans och krona af silfver. Det bäres (till höger om alla andra ordnar) af svenskar i Serafimerordens blå band (af "livrét" i högblått band), af norrmän i rödt, vattradt band med blå och hvita strimmor. Oskar II:s land, Konung. Se Graham land, sp. 96. Oskar II :s professur kallas en vid svensk-amerikanska läroverket Augustana college 1905 upprättad professur i naturvetenskap, för hvilken aflö-niugen utgår ur en för ändamålet på grund af ett 1901 af personer i Sverige undertecknadt upprop bildad fond af 100,000 kr. Till fonden skänkte konung Oskar II 10,000 kr. och konsul 0. Ekman 50,000 kr.; det öfriga åstadkoms genom insamling. Förste innehafvaren af professuren var geologen J. A. Udden (se d. o.). Den är sedan 1911 vakant. O. A. L-r. Oskar II:s vandringsbibliotek, Konung. Se Vandringsbibliotek. Oskar Fredriksborg, kustbefästning utanför Stockholm, på Rindöns östra udde. Se Vaxholms och O s k a r - F r e d r i k s b o r gs fästning.