parkanläggningar. Stadens hufvudnäring är handelssjöfart (export af trävaror, sten, gjutgods, papper och fartyg från mek. verkstaden och dockan). Hamnen, som omfattar hela den utanför liggande viken, är oaktadt de många

Fig. 3. Kyrkan i Oskarshamn.

grunden rymlig och god, med 3,5--6 m. djup vid lastkajen och ända till 11 m. därutanför. Antalet in- och utgående fartyg var 1911 2,668 om 561,754 ton, hvaraf på utrikes ort 647 om 96,727 ton, för hvilka i afgifter för fartyg och varor erlades 62,756

Fig. 4. Smålands enskilda banks hus (med postkontoret) i Oskarshamn.

kr.; stadens egna fartyg voro 40 med ett förmedladt tontal af 28,086, hvaraf 29 segelfartyg om 4,110 ton och 11 ångf. om 7,992 ton. Tulluppbörden uppgick till 301,666 kr., fyr- och båkafgifter samt lastpenningar till 25,090 kr. På sjömanshuset voro inskrifna 1,083 sjömän. De handlandes antal var 100 med 230 betjänte och en uppskattad inkomst af handelsrörelsen af omkr. 276,000 kr. Regelbunden ångbåtsförbindelse eger rum med Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Lybeck, Stettin, Hamburg och London samt mellanliggande platser. Fabrikerna voro 25 med 819 arbetare och ett tillverkningsvärde af 2,5 mill. kr.; de förnämsta anläggningarna äro mekanisk verkstad (tillhörig ett aktiebolag) med två dockor (resp. 108 och 50 m. i längd) och omkr. 400 arbetare, tre tryckerier, stenhuggeri, snickerifabrik, snusfabrik och elektricitetsverk (stadens). Genom Nässjö-O:s normalspåriga och Ruda-O:s smalspåriga järnväg eger staden god förbindelse med svenska järnvägsnätet. Penninganstalter äro afdelningskontor af Smålands enskilda bank och bank-a.-b. Södra Sverige samt O:s sparbank (1894). Af undervisningsanstalter eger O. realskola för gossar och 8-klassigt elementarläroverk för flickor. Folkundervisningen tillgodoses genom stadens folk- och småskolor, inrymda i det ståtliga, 1900 färdiga folkskolehuset i stadens norra del. Den stora samlingssalen användes vid föredragen i stadens med statsmedel understödda föreläsningsförening, som började sin verksamhet 1899. I samband med denna står en läsestuga med lånbibliotek (öppnad 1905). Tidningspressen representeras af "Oskarshamnsposten" och "Oskarshamnstidningen" (resp. 2 och 3 ggr i veckan). Läkarvården bestrides af en stadsläkare, en lasarettsläkare och en enskildt praktiserande läkare samt en distiktsveterinär. För sjukvården finnas i staden ett länslasarett samt ett epidemisjukhus. Staden har ett apotek (sedan 1803). Välgörenhetsinrättningar äro O:s barnhem, sällskapet O:s jultomtar samt sjömanshemmet Betlehemsstjärnan. Elektrisk belysning genom eget elektricitetsverk, till hvilket ström levereras från Finsjö kraftstation vid Emmån i Fliseryds socken, infördes 1900, vattenledning och kloakledning äro under anläggning. I kyrkligt hänseende är staden annex till Döderhult i förutvarande Kalmar, nu Växjö, stift, med egen kyrka och komminister. Vid riksdagsmannaval till Andra kammaren tillhör staden länets södra valkrets (södra landstingsområdet). Platsen, där O. nu ligger, var från uråldriga tider ett fiskeläge, Duderhultevijk, som ej ådrog sig någon uppmärksamhet, förrän Kalmar borgerskap på begäran 28 jan. 1646 fick tillåtelse att där "hålla sin marknadplatz och köping", och den var sedan i mer än 200 år i handelshänseende beroende af Kalmar. 31 aug. 1677 brände danskarna hela köpingen så när som på en stuga. 1719 begärde Kalmar stads köpmän att få upptaga och bruka det en mil nordligare belägna Saltvik till sin köping och lastplats, enär "lasteplatzen vid Döderhultsvijk til handel med almogen eij skal vara nog bequäm, aldenstund där eij skal vara så diupt vatn, ät deras lastade båtar kunna utflyta", och denna begäran bifölls 1736, men någon flyttning blef ej af. Gång på gång under senare delen af 1700- och förra hälften af 1800-talet gjordes till K. M:t framställningar ej allenast från köpingen och kringliggande härad, utan äfven från flera socknar i Kronobergs, Jönköpings och Östergötlands län genom riksdagsfullmäktige, att köpingen måtte få stapelstadsrättigheter. På grund af motstånd från Kalmar och Västerviks borgerskap afslogos de nio gånger (1786, 1798, 1800, 1815, 1818, 1823, 1825, 1830 och 1838). 31 juli 1843 utfärdades af K. M:t reglemente för köpingen, hvarigenom den fick en själfständigare ställning än förut, med särskild styrelse, bestående af ordningsman och 8