äldste af köpingens borgerskap; handlande i köpingen skulle dock vara borgare i Kalmar och ställa borgen för utskylder, men berättigades att själfva eller genom kompetenta kommissionärer drifva inrikes handel i köpingen och där utöfva handtverk och andra näringar. Först 2 aug. 1854 fann K. M:t godt att åt köpingen bevilja de fri- och rättigheter, som rikets städer i allmänhet tillkomma, dock med vissa villkor, såsom skyldighet att på egen bekostnad uppföra eller annorledes anskaffa rådstuga, fängelse, våg- och mätarhus, tullkammarlokal m. m., och först sedan dessa villkor uppfyllts, förklarades köpingen genom k. kung. 15 jan. 1856 vara stapelstad fr. o. m. 1 maj s. å. och i judiciellt hänseende skild från Stranda härad, med egen rådhusrätt och magistrat, samt fick på vederbörandes enhälliga önskan namnet O. Litt.: C. F. Bergström, "Oskarshamns historia 1856--1906" (1906). E. Schl. Oskars hamn. SeKungOskarshamn. Oskars kyrka. Se Oskars församling. Oskars land. 1. Kung Oskars lan d. Se Frans Josefs land och Kung Oskars land. - 2. Prins Oskars land, en del af norra kusten på Nordöstlandet i Spetsbergs-ögruppen, l o. 2. J- F- N. Oskarslinjen, benämning på ett i Oskarsvärn (se d. o.) ingående försvarsverk. L- W:son M. Oskarsminne. Se Konung Oskar I:s minne. Oskars och Sofias guldbröllopshem. För att hugfästa minnet af femtioårsdagen (6 juni 1907) af konung Oskar II:s och drottning Sofias förmälning beslöto l juni 1907 Stockholms stadsfullmäktige, på beredningsutskottets initiativ och förslag, att för fattiga åldriga makar upprätta ett hem, där de, utan att behöfva dela bostad med andra, kunna få lefva tillsammans, till dess äktenskapet genom endera makens frånfälle upplöses. Till förverkligandet af detta beslut anslogs samtidigt ett belopp af 200,000 kr. Den nya anstalten skulle benämnas Oscars och Sofias guldbröllopshem för åldriga makar. Sedan vederbörande myndigheter granskat förslag till byggnadsföretaget, förelades åter 20 febr. 1911 frågan för stadsfullmäktige, som beslöto, att guldbröllopshemmet, som är afsedt att mottaga 80 par, skulle uppföras på Söder, vid sidan af Rosenlunds ålderdomshem, och ställas under styrelsen för denna inrättning, hvarjämte, då totalkostnaden för byggnaden beräk- nats till 410,500 kr., beviljades ett erforderligt fyllnadsbelopp till den förut anslagna summan. Byggnadsarbetet utfördes de följande åren, och hemmet (se fig.) invigdes 25 okt. 1913. J. M-r. Oskarssalen. SeFrimurarhuset. Oskarsstad. Se Arvika. Oskarsteatern. Se Stockholms teatrar. Oskarström, municipalsamhälle (enl. k. br. 27 jan. 1905 och 20 sept. 1907) i Slättåkra och Enslöfs socknar, Hallands län, på ömse sidor om Nissan och där belägna fall samt vid O. station å Halmstad-Nässjö järnväg. 363,324 har, hvaraf 79,748 har i Slättåkra socken. 2,426 inv. (1912), hvaraf 1,124 inom Slättåkra s:n och 1,302 inom Enslöfs. Tax.-v. å fastigheter 3,618,400 kr. (1912), hvaraf 178,300 kr. å jordbruksfastighet. Platsen, som för sin tillkomst och utveckling har att tacka det stora juteväfveriet och den senare anlagda sulfitfabriken, ligger på egor, som afsöndrats från hemmanen Mared och Espered, samt har extra prov.-läkare, apotek, sparbank (0:s sparbank, 1908) samt många handlande och handtverkare. En kyrka för samhället kommer i den närmaste framtiden att byggas. Skandinaviska jutespinneri- och väfveri-a.-b. (aktiekapital l,s mill. kr.) eger inom 0. fastigheter med ett tax.-v. af 1,652,000 kr. (1912) samt landtegendomar inom Enslöfs socken. Jutefabriken grundlades 1889, och 1895 tillkom linneafdelningen. Den förra har omkr. 3,000 finspindlar och 200 väfstolar samt färgeri, appreteringsverk, säcksömnadsverkstäder och rep-slageri, den senare har närmare 2,000 spindlar och 128 väfstolar. Arbetarnas antal är omkr. 900 och årliga tillverkningsvärdet omkr. 3 mill. kr. 0:s sulfit-a.-b., som bildades 1905 (aktiekapital l,5 mill. kr.), eger inom 0. fastigheter tax. till 1,354,000 kr. samt skogsegendomar inom Sex-dräga, Redslareds, öxabäck och Holsljunga socknar. Dess årliga tillverkning är omkr. 13,000 ton torr sulfitmassa. Oskarsvärn, benämning på Karlskronas å Yämmö liggande befästningar mot landsidan. Sedan lämningarna efter den gamla Hvita Krogs befästning (se d. o.) 1880-82 iståndsatts och utvidgats, fingo de nya försvarsverken namnet Oskarsvärnglinjerna, hvilken benämning 1904 ändrades till 0. 1907-08 utfördes där en del förstärkningsarbeten. L- W:son M. Oskarsvärnslinjerna. Se Oskarsvärn. Osker (lat. osci, opsci, grek. o'pikes} opiköi'). Se Italiens fornspråk, sp. 1066. Oskift bo, jur. Om de, som ega att skifta boet efter en afliden, underlåta detta och upprätthålla gemenskapen, sägas de "lefva samman i bo oskifto" (Ärfdab. kap. 11). Ett dylikt rättsförhållande tankes böra ordnas genom formlig öfverenskom-melse. Den, som ej vill lefva i oskift bo, har rätt att till erhållande af sin andel fordra skiftets verkställande. A. W. Oskift fiskevatten, jur. Se F i s k e r i l a g-s t i f t n i n g, sp. 432. Oskiska språket. Se Italiens fornspråk. Oskopner, nord. myt., kallas platsen, där åsarna skola hålla sin sista strid med Surt. Jfr Vi gr i d. Th.W.» Oskorei (sannolikt "den fasansfulla ridten", "skräckridten", af fno. genit. pskur, fasa), enligt