inplantera ostron i särskilda bassänger, ostronparker, för att göda dem och göra dem mera välsmakande. På vissa ställen användas bägge dessa metoder, så att både uppsamling af yngel och gödning af detta sker vid samma odlingsanstalt, andra anstalter använda endast endera af dem. Uppsamling af ostronynglet sker på något olika sätt vid olika anstalter. De vanligaste äro att uthänga risknippen i bassänger, där moderostronen och svärmynglet befinna sig, eller utlägga med kalk bestrukna tegelstenar på bottnen af desamma. På dessa föremål fäster svärmynglet sig. Omedelbart efter fastsättandet börjar afsöndringen af kalkskalet, som i början ej är större än ett litet knappnålshufvud. Ynglet får nu en tid -- vanligen varierande mellan 1/2 och högst 1 år - kvarsitta på samlarna, tills det har nått en sådan storlek, att det kan lossas utan fara för att sönderbrytas. Den unga ostran insattes nu i särskilda gödningsparker eller andra områden, lämpliga för dess tillväxt. I Lacus lucrinus vid Neapel fanns redan för 2,000 år sedan ostronodling. För 150 år sedan påbörjades ostronodling i den närbelägna Fusarosjön, som fortfarande användes för samma ändamål. Också Mare piccolo vid Tarent är redan från gamla tiden bekant för sin ostronodling. I Nord-Italien drifves ostronkultur vid Spezia. Nyare tiders ostronodling har emellertid utgått från Frankrike, hvarest professor Coste, som lärt konsten uti Italien, tog initiativ till storartade anläggningar för ostronodling. I viken vid S:t Brieuc i Bretagne gjorde han 1858 försök i stor skala, och dessa syntes till en början lyckas öfver all förväntan. På de utsatta yngelsamlarna afsatte ostronyngel sig i oerhörd mängd, och Coste trodde sig ha funnit ett lätt sätt att skapa ostronparker längs hela kusten, hvaraf en storartad industri skulle uppstå. Utgången visade dock, att man förhastat sig i dessa slutsatser. Trots all omsorg gingo, på grund af öfverslamning m. fl. ogynnsamma förhållanden, de där och på andra ställen gjorda anläggningarna sin undergång till mötes. Man kom underfund med, att ostronodling kan försiggå endast på särskilda, för ändamålet gynnsamma lokaler samt att dess utgång är beroende äfven af gynnsamma klimatiska förhållanden, hvarförutom dylika anläggningar visade sig vara förenade med mycket arbete och mer eller mindre betydliga kostnader. Mycket penningar förlorades på misslyckade odlingsföretag, och intresset för saken svalnade. Emellertid har ostronodlingen i Frankrike under de senare åren gått högst betydligt framåt. De största ostronparkerna finnas vid den sedan gammalt bekanta bassängen vid Arcachon. Bassängens hela yta utgör omkr. 15,000 har, hvilka numera, så godt som i sin helhet, användas till ostronkultur. Bassängen är indelad i omkr. 200 lotter, parker, af växlande storlek, några å 8--10 har, de flesta dock endast å 1 har, hvilka äro utarrenderade åt bolag eller enskilda personer. Endast från Arcachonbassängen utfördes 1907 nära 450 mill. ostron. Där såväl som på flera andra ställen vid Frankrikes kust drifves fullständig ostronkultur, både uppsamling af ynglet och gödning af det i särskilda gödningsparker, s. k. claires, eller i särskilda ostronkorgar (caisses ostréophiles). På andra ställen har man blott gödningsdammar, "claires". Berömda sådana finnas vid Tremblade midt emot Marennes, hvarest man producerar de berömda gröna "Marennes-ostronen". Den gröna färgen härleder sig från en liten alg (Navicula ostrearia), som i stort antal finnes i de där befintliga gödningsparkerna. Vill man åstadkomma den gröna färgen, måste ostronen hållas i dessa parker någon tid, förrän de upptagas och användas. I England synes den enda formen för ostronodling vara, att man på de naturliga bankarna utströr tomma ostronskal, på hvilka ynglet kan fästa sig och sedan utvecklas vidare. Gödning af ostron synes dock vara hufvudsaken vid de engelska liksom vid de amerikanska ostronplatserna. Så vid den bekanta ostronplatsen Whitstable vid södra sidan af Thames' utloppsvik. Där finnas de berömda natives, ett slags små ostron med starkare hvälfdt underskal, och där nedläggas för gödning ostron från flera trakter af Nordsjön och Kanalen. I Nederländerna odlar man i Scheldes mynning med framgång ostron. Ynglet kommer från dynerna, invid hvilka skrapning efter ostron är förbjuden. Äfven i Norge har man med framgång drifvit ostronodling. Härtill användes ett slags saltvattenstjärnar, som endast med en smal kanal stå i förbindelse med hafvet utanför eller t. o. m. under flera månader kunna vara alldeles afspärrade, s. k. poller. Vattnet är på ytan sött af i tjärnet nedflytände sötvatten, men ett par m. under ytan är det salt och mycket varmt. Där insamlas ostronynglet på risknippor, upphängda på öfver tjärnet spända linor af zinktråd, här och där uppehållna med bojar af tomma fotogenfat. Ostronen kvarsitta på risknippena 3/4--1 år, hvarefter de aftagas och utläggas i korgar, som, upphängda på linor, anbringas i särskilda gödnings-"poller", som till skillnad från yngel-"pollerna" stå i mera öppen förbindelse med hafvet. Af "poller" finnes ett stort antal längs norska kusten. I Sverige finnas enstaka sådana afstängda bukter, af hvilka en, Klefkilen i Örnfjorden mellan Smögen och Lysekil, sedan några år tillbaka användes till ostronodling. Yngel kan dock ej produceras här, men unga ostron inköpas från utlandet och utläggas för att gödas. I Nord-Amerikas förenta stater är uppfödande (planting) af ostron från de naturliga bankarna i parker allmänt brukligt i de nordliga staterna ned till Virginia. Också i Japan odlas den där inhemska ostronarten. R. L. (A-f.) Ostronpark. Se Ostronodling, sp. 1073. Ostronskifling, bot. Se Pleurotus. Ostronskrapa. Se Ostronfiske, sp. 1071. Ostrontång. Se Ostronfiske, sp. 1071. Ostronört, bot. Se Mertensia. Ostrov [å'stråv; ry., ö]. 1. Kretsstad i ryska guv. Pskov, vid Velikaja och järnvägen mellan Petersburg och Warschau. 6,459 inv. (1900). Betydlig handel med hampa. På en ö i floden ligga ruiner af den gamla fästningen med den 1582 byggda Nikolaikyrkan. -- 2. Kretsstad i rysk-polska guv. Lomza. 11,264 inv. (1897). 1--2. (J. F. N.) Ostrowo [åstråvå]. 1. Kretsstad i preussiska reg.-omr. Posen, vid järnvägen mellan Posen och Kreuzburg. 14,770 inv. (1910). Gymnasium. Ångkvarn, tegelbruk. -- 2. Se Filehne. 1. (J. F. N.) Ostrovosjön, sjö i södra Macedonien, uppkallad