Ourthe [ōrt], biflod till Meuse (fr. h.) i Belgien, uppstår i närheten af byn Ortho i prov. Luxemburg af två i Ardennerna upprinnande källfloder, strömmar i nordlig hufvudriktning i en djup, skogbeklädd dal samt förenar sig vid Liège med Meuse. Längd 166 km., hvaraf 50 km. äro segelbara. (J. F. N.) Ousby. Se Osby. Ouse [ō's], namn för flera floder i England. 1. Flod i grefskapet York, uppstår i närheten af Aldborough genom förening af Swale och Ure, upptar fr. h. Nidd, Wharfe och Aire, fr. v. Derwent, blir vid York farbar för större fartyg samt förenar sig nedanför Goole med Trent till Humber. 72 km. lång. O. skiljer West riding från North riding och East riding. -- 2. Great Ouse [grei't ō's] upprinner i södra delen af grefsk. Northampton, 10 km. n. n. v. om staden Buckingham, flyter igenom grefsk. Buckingham, Bedford, Huntingdon, Cambridge och Norfolk, blir segelbar vid Bedford samt faller nedanför Kings Lynn ut i Wash. -- 3. Kustflod i Sussex, faller ut i Engelska kanalen vid Newhaven. 45 km. 1--3. (J. F. N.) Outamaro, Kitagawa, japansk tecknare. Se Utamaro. Outdoor relief [au'tdåe rilī'f], eng. Se Arbetshus. Outer ring [au'tə ri'ŋ], eng. Se London, sp. 1046 o. 1047. Outlaw [au'tlå], eng. Se Frid. Out of place [au't əv plei's], eng., icke på sin plats, olämpligt, obehörigt. -- Out of sight, out of mind [-sai't- -mai'nd], eng., "ur ögat, ur minnet", borta ur åsyn, borta ur hågen l. hjärtat (jfr ty. Aus den augen, aus dem sinn). Outokumpu [å'otåkompo], kopparmalmfält i Kuusjärvi socken, Finland, omkr. 52 km. n. v. från Joensuu stad, har nyligen upptäckts och bearbetas för finska statsverkets och vederbörande jordegares räkning. Koppartillgången är jämförelsevis riklig; malmbrytningen anslås till omkr. 70,000 kg. om året, sedan brytningen väl kommit i gång. A. G. F. Outram [ō'trəm], sir James, engelsk krigare, f. 29 nov. 1803 i Derbyshire, d. 11 mars 1863 i Pau, blef 1819 kadett i Ostasiatiska kompaniets krigstjänst och utmärkte sig redan tidigt för tapperhet, energi, ridderlighet och oöfverträffad förmåga att disciplinera de infödde. Bl. a. uppsatte han 1825 bland bhilerna i Khandesh en lätt infanterikår, hvarvid han på kort tid genom inflytandet af sin personliga prestige förvandlade dessa vilda röfvarstammar till goda soldater och ordningens upprätthållare. O. blef 1839 major och var 1839--42 politisk agent i Sind; han ogillade den 1843 af hans efterträdare, sir Ch. Napier, verkställda annekteringen af Sind och polemiserade skarpt med denne därom. 1845 blef O. resident i Satára och 1847 i Baroda, entledigades till följd af oenighet med öfverordnade från sistnämnda syssla 1852, men återfick den 1854 samt utsågs s. å. till resident i Lucknow med särskildt uppdrag att afge betänkande om lämpliga åtgärder mot den usla inhemska styrelsen i konungariket Oudh. På O:s tillstyrkan företogs därefter (febr. 1856) den så mycket omstridda annekteringen af Oudh. O. blef den nya provinsens förste brittiske styresman, men utsågs s. å. till högste befälhafvare i kriget mot Persien och ledde detta till snar och betydande seger. Vid O:s återkomst (juni 1857) var seapoysupproret i full gång. O. ställde sig, ehuru högre i rang, som frivillig militär rådgifvare under den tappre general Havelocks befäl på dennes undsättningsexpedition från Cawnpur till Lucknow, öfvertog vid framkomsten dit befälet (25 sept.) och försvarade staden mot de upproriske till Lucknows andra undsättning (genom general Colin Campbell) och utrymmande (23 nov.). O. deltog äfven i Lucknows slutliga återtagande (mars 1858) samt belönades med baronetvärdighet och utnämning till generallöjtnant, hvarjämte parlamentet betygade honom sin tacksamhet och gaf honom en årlig hederspension å 1,000 pd st. Med bruten hälsa återvände O. till hemlandet 1860. Han utmärkte sig som administrativ ämbetsman genom ovanlig humanitet och betraktades af de infödde som deras beskyddare. Hedersnamnet "Indiens Bayard" gafs honom 1842 af Napier och vann öfverallt anklang. En annan beundrare yttrade om honom, att "en räf är dum och ett lejon fegt i jämförelse med sir James O.". Han begrofs i Westminster abbey, och statyer öfver honom ha rests i Calcutta och på Victoria embankment i London. Jfr F. J. Goldsmid, "James O., a biography" (2 bd, 1880), och L. J. Trotter, "The Bayard of India" (1903). V. S-g. Outrera (fr. outrer, af lat. ultra, utöfver, ytterligare), drifva någonting för långt, drifva till ytterlighet, öfverdrifva. (Af detta ord har på folketymologisk väg blifvit sv. "ytterera".) Outrigger [au't-rigə], eng. Se Utriggare. Outsider [au't-sai'də], eng. (eg. en utomstående), en oinvigd, "lekman", en blott åskådare; sportt., kapplöpningshäst, som ej anses ha utsikter att segra (motsats: favorit); polit., valkandidat, som man ej väntat sig; i fondbörsväsendet en fri eller icke edsvuren mäklare (se Kuliss 3); i kartellväsendet en producent eller fabrikant, som ej vill vara med om organisationen vid kartell- eller trustbildning inom hans näringsgren. Outzen [o'vtsen], Nikolaj, dansk vetenskapsman, f. 1752, d. 1826, blef 1782 prost i Burg på Femern och 1787 i Breklum i västra Slesvig. 1819 framträdde han med en tysk prisskrift om danska språkets historia i Slesvig, utg. tills. med Werlauffs danska skrift i samma ämne. Han skref dessutom en del lärda afhandlingar om nordfrisernas historia och om ditmarschernas förmodade frisiska ursprung. Ett efterlämnadt frisiskt glossarium utgafs 1837. E. Ebg. Ouwater [aVv-], Albert van, nederländsk, enligt Karel van Mander i nordvästra Holland född figurmålare, hvars lefnadsomständigheter äro h. o. h. okända och som tros antingen ha varit samtida med Jan van Eyck, d. v. s. ha varit verksam i början af 1400-talet, eller med Dirk Bouts, d. v. s. ha arbetat i midten af 1400-talet. Endast ett arbete