1115 Ouessant-Ourouparia 1116 elegans. Därjämte hann han att med stor natursanning och talang måla en mängd landskap samt djur-och stillebensstycken. 0. är rikt representerad i Frankrike och utlandet. En af hans vänner och beundrare var K. G. Tessin, och flera af 0:s arbeten finnas i Sveriges nationalmuseum. (Ett af dem är afbildadt å pl. till art. D j ur m å ler i.) - Äfven 0:s son Jacques Charles 0., f. 1720, d. 1778, var djurmålare, företog resor i utlandet och vistades länge vid hofvet i Bruxelles. C. B. N.* Ouessant [oesã'], eng. Ushant, en till franska dep. Finistère hörande ö i Atlantiska hafvet, 22 km. utanför Bretagnes västligaste udde. 15,6 kvkm. 2,761 inv. (1906). Ön har brant, endast på några punkter tillgänglig kust. Hufvudort är Portzpol l. Lampaul. I närheten af O. utkämpade 27 juli 1778 (icke 1779) franska flottan under d'Orvilliers en strid med den engelska under Keppel, som drog sig tillbaka efter striden, hvarför fransmännen betraktade sig som segrare. 12 dec. 1781 tog engelske amiralen Kempenfelt nära O. en fransk konvoj på 15 fartyg. I en sjöstrid vid O. med engelsmännen 1 juni 1794 förlorade fransmännen 7 skepp, 5,000 fångar samt 2,000 döda och sårade. (J. F. N.) Où est la femme? [o ä la fa'm], fr., "hvar är kvinnan?" Detta under senare årtionden gängse "bevingade ord", som är grundadt på ett spanskt ordspråk, utsäger, att ett brott, som en man begått, eller en fejd mellan två män i regel kan ledas tillbaka till en kvinnas eggelser eller passionen för en kvinna. Jfr Cherchez la femme! Oughtred [å'tred], William, engelsk matematiker, f. 1574, d. 1660, var pastor i Albury (Surrey) sedan 1610. Hans förnämsta matematiska arbete är Clavis mathematica (1631; flera uppl., bl. a. äfven en på eng., The key of mathematics, 1647), som behandlar algebrans tillämpning på geometrien och länge nyttjades såsom lärobok i England. 0. är äfven uppfinnare af en särskild proportionalcirkel (ett instrument för grafisk lösning af vissa enklare problem). Hans Opuscula mathematica utgåfvos 1677. Ougrée [ogre], kommun i belgiska prov. Liége, vid Haas och järnvägen Liége-Namur. 14,789 inv. (1905). Masugnar, valsverk och maskinfabriker. J. F. N. Ouida [öJiMe], pseudonym för engelska författarinnan Louisa de la Ramée. Oulais [å;olais], fi. Ofulainen, konsistoriellt pastorat af l:a kl., i Salo domsaga och härad, Uleå-borgs län, Finland, Kalajoki kontrakt, Kuopio stift. Areal 579 kvkm. 5,820 inv. (1910), finsktalande. A. G. F. Oulankajoki [å'ola-]. Se Koudaälf. Ouless [öle's 1. aVlis], Walter William, engelsk målare, f. 1848 på Jersey, var lärjunge af Millais från 1865 samt studerade på akademien, där han första gången utställde 1869. Till en början genremålare, öfvergick han snart till porträttfacket och blef en af de främste samtida engelske målarna på detta område. Hans porträtt ha en energisk, bred och schvungfull hållning. Flera gånger har han framställt personer vid sitt arbete eller i sin ämbetsutöfning, på en gång individualiserade och typer för sin samhällsklass. Bland dylika representationsporträtt äro domaren Russel Gurney och kemisten Pochin. Till hans bästa porträtt höra äfven bilderna af kardinal Manning, Gladstone och Darwin. 0. är sedan 1881 medlem af Royal academy. G-g N. Oulibicheff. Se U l i b i s j e v. Oullins [olä7], by i franska dep. Rhöne (Lyon-nais), vid Lyonbanan, 5 km. s. om Lyon, hvarmed det är förenadt genom spårväg. 9,343 inv. (1901). Tillverkning af vaselin, likör och kristall. Prästseminarium. J- F. N. Oulu [å'olo]. Se Uleåborg. Oulujärvi [å'olo-]. Se U le träsk. Oulunjoki [å'olonjåki]. Se U le älf. Oulunsalo [å'olon-]. Se U le å sa lo. Ounasjoki [å'onas-jåki], tillflöde till Kemi älf. Se Kemi 1. Ounasjärvi [å'onas-], sjö. Se Maanselkä. Ounasselkä [å'onasselkä]. Se Maanselkä. Ounastunturi [å'onastontori], finskt fjällparti. Se Maanselkä. Ounce [aVns], eng., uns (se d. o.). Oundle [a'ndl 1. äu'ndl], stad i engelska grefsk. Northampton, vid Nene, 21 km. s. v. om Peter-borough. 2,749 inv. (1911). Gotisk kyrka, latinskola (från 1556). I närheten järnkällor och ståtliga herresäten. J. F. N. Ou peut-on étre mieux qirau sein de sa famille [o pöt å natr m jo ka sä da sa fami;j], fr., hvar kan man ha det bättre än i skötet af sin familj (citat ur operan "Lucile" med text af Marmontel och musik af Grétry). Ouppsägbar kredit. Se Kredit. Ourcq [ork], biflod till Marne i norra Frankrike, upprinner i dep. Aisne, flyter igenom dep. Oise och Seine-et-Marne samt faller ut i Marne nedanför Lizy. Längd 80 km. - C a n a l d e 1'0. börjar vid Port-aux-Perches vid 0., följer högra stranden af denna flod samt Marne till 10 km. nedanför Meaux, vänder sig där i västlig riktning mot Paris, i hvars nordöstra del kanalen mynnar ut i Bassin de la Villette. Kanalen, som är 108 km. lång, anlades 1802-05 af Napoleon och förser hufvudstaden med dricksvatten. Omkr. 750 m. från Bassin de la Villette utgår mot n. v. CanalS:tDenis, som v. om S:t Denis förenar sig med Seine. (J. F. N.) Ourique [ori'ke], stad i portugisiska distriktet Beja (prov. Alemtejo), 50 km. s. v. om Beja. 3,771 inv. (1900). 0. är historiskt bekant genom den seger Alfons I af Portugal på Campo de 0. 25 juli 1139 vann öfver morerna. (J- F. N.) Our lady [äu9 léVdi], eng. Se Madonna. Our lord [aue lå'd], eng. Se Lord. Ouro Preto [å'ro-], stad i brasilianska staten Minas geraes, ligger i Serra do Espinhaço, vid foten af Itacolumi (1,040 m. ö. h.). O. var före 1894 hufvudstad i Minas geraes och en af de förnämsta städerna i Brasilien, men är nu tämligen obetydligt. Omkr. 10,000 inv. Lyceum. O. grundlades 1701 af guldsökare, blef 1711 stad under namnet Villa Rica och fortfor i 60--70 år att göra skäl för detta namn ("rika staden"). Befolkningen uppgick till 35,000 pers., och 12,000 slafvar sysselsattes i guldgrufvorna. 1823 återfick den namnet O. P. ("svart guld"). (J. F. N.) Ourouparia, bot. Se Un c ar i a.