Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ovarium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ovariotomier, och de lysande resultat de snart
kunde framlägga - 1872 hade Wells redan opererat
500 patienter, af hvilka 373 hade tillfrisknat -
bragte raskt operationen till erkännande öfver
hela världen. Att resultaten af Wells’ och Keiths
operationer blefvo så för sin tid förvånansvärdt
goda - Listers antiseptiska sårbehandling hade
ännu ej hunnit komma i bruk - berodde utom på
skärpt diagnostik, god teknik och skrupulös
renlighet äfven på, att operationerna skedde på
små speciellt inrättade sjukhus eller i hemmen,
under det att man undvek de stora sjukhusen,
där alla slags infektionssjukdomar och däribland
också ros-och sårfebrar härjade. Läkare från skilda
länder besökte Wells och spridde ovariotomien till
sina resp. hemland. I Frankrike återupptogs den
framgångsrikt af Nélaton och Koeberlé, i Tyskland
af Nussbaum, Billroth o. a. I Sverige utfördes den
första ovariotomien 4 nov. 1866 af S. Sköldberg, som
studerat hos Spencer Wells - med lycklig utgång. 1867
utgaf Sköldberg en afhandling om ovariotomi, särskildt
med afseende på de engelska resultaten. Vid sin död,
1872, hade han utfört 29 operationer (hvaraf 5 med
dödlig utgång). 1869 började den utmärkte svenske
gynekologen V. Netzel (d. 1914) sin framgångsrika
och långa bana som ovariotomist. Netzel bidrog med
stöd af stor erfarenhet, skarp observationsförmåga
och kritik till ovariotomiens utveckling:. Sedan
bukkirurgien tack vare anti- och ännu mer aseptikens
införande nått sin nuv. storartade utveckling, har
ovariotomien upphört att vara den märkvärdiga,
ofta farliga operation den så länge gällde
för. Dödsfallssiffran har numera, när alla, äfven
komplicerade och elakartade svulstfall med-räkna_s,>
gått ned till omkr. 5 proc. Bvn.
Ovarium (lat., af ovum, ägg), anat., äggstock; bot.,
fruktämne.
Ovation [lat. ovatio, en romersk fältherres
mindre triumftåg till fots eller till häst], jublande
hedersbetygelse, ovanligt liflig hyllning, som en
församlad folkmassa af egen drift bringar t. ex. en
politisk person, en scenisk konstnär o. s. v. Jfr
Triumf.
Owatonna, stad i
nordamerikanska prov. Minnesota, vid
Straight river. 5,658 inv. (1910. Pillsbury
academy (baptist.). Maskinfabrikation.
J. F. N.
Ovce polje [å’vtje pålje; "Fårfältet"], högslätt
på Balkanhalfön, mellan Vardar och dess bifloder
Pcinja och (n. om Köprülü) Bregalnica. Där
besegrade bulgarerna serberna i början af juli 1913.
J. F. N.
Owen [], Samuel, mekaniker,
industriidkare, f. 12 maj 1774 i byn Northon i
Shropshire, d. 15 febr. 1854 i Stockholm, åtnjöt så
godt som ingen skolundervisning, tjänade flera år som
vallgosse för gäss, svin och får, var därefter någon
tid pådrifvare af kanalhästar och kom vid 18 års ålder
i snickarlära. Där ådrog han sig snart uppmärksamhet
genom sina mekaniska anlag och sin ifver att äfven
med de största försakelser skaffa sig de kunskaper,
som kunde inhämtas i en närbelägen aftonskola. Ett
par år senare blef han modellsnickare å Boulton &
Watts nyanlagda verkstäder Soho, nära Birmingham, och
gjorde sig där bl. a. förtrogen med teorien för Watts
ångmaskin. Efter en ny anställning på en verkstad i Leeds
besökte han 1804 Stockholm för att uppsätta några
ångmaskiner, som från sistnämnda verkstad inköpts
genom kanslirådet A. N. Edelcrantz. 1806 kallades
han af Edelcrantz åter till Stockholm i liknande
ändamål. Han kvarstannade då och var till en
början i 3 år verkmästare vid Bergsunds gjuteri,
under hvilken tid Klosters bruks valsverk för
valsning af järnplåtar (det första i Sverige) där
tillverkades. 1809 anlade han i en fabriksegendom
på Kungsholmen (nu en af k. myntverkets byggnader)
ett järngjuteri med maskinverkstad. Härifrån utgingo
under loppet af 33 år mer än 1,000 tröskverk och
f. ö. ett betydligt antal arbeten af alla slag, ofta
de första i Sverige tillverkade hvart och ett inom
sin art. Denna verksamhet blef af största betydelse
för utvecklingen af den svenska maskinfabrikationen
äfven i det hänseendet, att de under O:s öfverlägsna
ledning utbildade arbetarna fingo anställningar
vid andra uppväxande etablissemang. Sin ärofullaste
ryktbarhet har O. som den svenska ångbåtsindustriens
fader, och märkligt nog hade han vid byggandet af sin
första fartygsmaskin (anbragt i en roslagsskuta,
som erhöll namnet "The witch of Stockholm",
d. v. s. Stockholmshäxan) propellerns idé för
ögonen. Det var 1816, 27 år innan John Ericsson
med fullständig framgång bragte samma idé ut i
världen. Ett andra försök (1819), med ett för Karl
XIV Johans räkning byggdt fartyg, utföll emellertid
så pass illa, att O. för framtiden föredrog att bygga
vanliga hjulfartyg. O:s första ångbåt af sistnämnda
konstruktion, "Amfitrite", blef färdig redan 1817,
och 1818 gjorde detta "eldfartyg" uppseendeväckande
resor till höstmarknaderna i Västerås och
Uppsala. Därefter fortsattes ångbåtsbyggandet raskt
nog i Sverige, som sålunda, tack vare O., blef det
land i Europa, hvilket tidigast, näst England, egde
ångbåtsindustri och ångbåtsfart. O. själf tillverkade
30 ångfartygs-maskiner. För sina förtjänster invaldes
han i Vet. akad. (1831) och i Landtbruksakad. samt
fick, då hans affärsställning till följd af konkurrens
och stora förluster började visa sig betänklig,
pensioner af statsverket och Brukssocieteten. 1843
måste han stänga sin verkstad och afträda sin egendom
till sina fordringsegare. Han sysselsatte sig därefter
med att medelst ångmaskin urtappa mossar i Småland
och var några år (1847-51) verkmästare vid Åkers
styckebruk i Södermanland. 1851 besökte han den första
världsexpositionen i London och bosatte sig därefter i
Södertälje, men återflyttade 1853 till Stockholm. Hans
namn lefver i aktadt minne äfven med anledning af
hans varma ifver för nykterhetens främjande (se
Nykterhetsrörelsen, sp. 225), och af de svenske
metodisterna ihågkommes han som en af de personer,
genom hvilkas nitälskan metodismen först infördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
