och omhägnades i Sverige. O:s själfbiografiska anteckningar förvaras i Göteborgs stadsbibliotek. Owen [latiniseradt Audoënus, Ovenus], John, engelsk epigramdiktare på latin, f. 1560 i Wales, d. 1622 i London, till yrket skollärare, var för sina muntra och bitande kvicka epigram känd i hela Europa under vedernamnet "den brittiske Martialis". Han angrep gärna påfvedömet, hvadan hans epigram 1654 sattes på "Index librorum prohibitorum". Den bästa uppl. af O:s Epigrammata utgafs i 2 bd 1795 af A. Renouard. (E. B-n.) Owen [], John, engelsk teolog, f. 1616, d. 1683, värderades högt af Cromwell och var 1652-57 vice kansler för Oxfords universitet. Sin teologiska lärdom nedlade han i mer än 80 särskilda arbeten, som ställa honom som den mest produktive, om också ej den talangfullaste, bland nonkonformisternas skriftställare. Hans verk utgåfvos 1850-55. Jfr H. W. Clark, "History of english nonconformity", I (1911). (Hj. H-t.) Owen [], Robert, engelsk socialreformator, filantrop och socialist, f. 14 maj 1771 i Newtown, Wales, d. där 17 nov. 1858, arbetade sig redan som yngling energiskt upp från ringa villkor och skötte från 19 års ålder med stor framgång ett bomullsspinneri i Manchester, tills han 1800 blef disponent för en stor dylik fabriksanläggning i New Lanark, södra Skottland. Där bildade han 1813 en ny firma (med J. Bentham och kväkaren W. Allen som delegare). O. hade då bland en förut i uselhet nedsjunken arbetarbefolkning åstadkommit utomordentligt förbättrade lefnadsförhållanden, genom högre aflöning, förkortning af arbetstiden, inskränkning af barnarbetet, bättre bostäder, renlighetsvanor, konsumtionsinrättningar, sjukvård och ålderdomsförsörjning, bekämpande af dryckenskap och osedlighet samt framför allt omsorg om barnens uppfostran (bl. a. inrättade han den första barnasylen i riket). Också blef New Lanark under de följande åren en vallfärdsort för vänner af arbetarklassens sociala förkofran. Emellertid utsträckte O. snart sina reformplaner till hela samhällsbyggnaden. Han behärskades därvid af sin ensidiga deterministiska åskådning, att människornas karaktär h. o. h. är en produkt af de yttre omständigheterna; genom att skapa gynnsamma fysiska, moraliska och sociala villkor för enhvar alltifrån den tidiga barndomen borde de därför kunna försättas i ett tillstånd af lycka och förnöjsamhet. Uppfostran skall enligt honom verka genom godhet, mildhet, föredömets makt samt hänsyn till de ungas behof af lifsglädje. Dessa grundsatser utlade han 1813 i skriften A new view of society, or essays on the principle of the formation of the human character. 1817 beträdde han den socialistiska stråten, i det han meddelade underhusets kommitté för fattiglagens behandling ett förslag att inrätta kommunitet af omkr. 1,200 personer, hvart och ett med ett jordområde af 1,000-1,500 acres samt med gemensamhet i bostad, arbete och arbetsförtjänst för befolkningen, hvars förnödenheter borde så vidt möjligt frambringas inom kommuniteten. Med tiden borde grupper af sådana "townships" federativt sammanslutas, tills de skulle omfatta hela jorden. 1825 gjordes två praktiska försök med bildande af kommunitet, det ena vid Orbiston, nära Glasgow, af O:s lärjunge Abram Combe, det andra af O. själf i New Harmony i nordamerikanska staten Indiana, men båda experimenten misslyckades, och O. drog sig 1827 tillbaka efter att ha satt till större delen af sin förmögenhet. Liknande öde drabbade senare försök med dylika kommunitet. Genom religionsfientliga yttranden sårade O. vid denna tid det engelska nationallynnet. Från 1828, då han afbröt all förbindelse med New Lanark, vistades han en längre tid i London, upptagen af ytterst flitiga agitationer i tal och skrift. 1830-32 gjorde han ett reformförsök med en "arbetarbörs" i förening med en varubank, som skulle öfvertaga eller inväxla arbetsalster mot ett slags värdebevis eller sedlar, för hvilka man sedan kunde tillbyta sig andra varor ur bankens lager. Projektet visade sig i praktiken omöjligt att genomföra, och O. förlorade därpå ett ansenligt belopp. 1835 stiftade han en internationell förening, Association of all classes of all nations, vid hvars diskussioner ordet "socialism" först kom i omlopp. 0:s viktigaste skrift, The book of the new moral world (1820), lutar afgjordt åt kommunismen. Som nationalekonom dref han den satsen, att varors försäljning till ett högre eller lägre pris, än produktionskostnaderna betinga, är att anse som roten och upphofvet till alla sociala missförhållanden. På 1840-talet hade han framgång med agitation för fabrikslagstiftningen, obligatorisk skolgång, kortare arbetstid, fackföreningars bildande och framför allt den kooperativa rörelsen (se Kooperation, sp. 953). På ålderdomen blef 0. eget nog spiritist. - Jfr O:s ofullbordade själfbiografi (i 2 bd, 1857-58), sonen Rob. Dale O:s själf biografi (se nedan) samt biografier öfver O. af Sargant (1860), Packard (1866), Booth (1869), Lloyd Jones (1889) och Podmore (1906). - O:s fyra söner blefvo alla medborgare i Förenta staterna. Den äldste, Robert Dale O., f. 1801, d. 1877, medlem af kongressen 1843-47 och sändebud i Neapel 1853-58, gjorde sig till tolk för faderns läror och genomdref i staten Indiana reformer i äktenskapslagstiftningen samt skolväsendet. Han författade spiritistiska skrifter och själfbiografien Threading my way (1874), Owen [], William Fitzwilliam, engelsk viceamiral, f. 1774, d. 1857 i S:t John's i New Brunswick, ingick i flottan 1788, kommenderades 1803 till de ostindiska farvattnen, hvarefter han kartlade Maldiverna, deltog i amiral Pellews krigsföretag mot holländarna, tillfångatogs af fransmännen 1808 och kvarhölls på Mauritius till 1810. 1815-16 kartlade han Canadiska sjöarna, 1821-26 Madagaskars och stora sträckor af Afrikas kust samt 1847 en del af Nord-Amerikas. Han befordrades 1854 till viceamiral. Skr.: Narrative of voyages to explore the shores of Africa, Arabia and Madagascar (2 bd, 1833). Owen [], sir Richard, engelsk anatom,