1127 Owensboro-Overbeck 1128 nu förvaras på Frederiksbergs slott. Hans sista betydande målning, en Kristi grafläggning i van Dycks stil, hänger i Friedrichstadts lutherska kyrka. 0. efterlämnade bl. a. en tafvelsamling, bland hvars 47 af honom själf utförda målningar funnos porträtt af Drottning Kristina, Karl X Gustaf och Hedvig Eleonora. Förutom ofvan nämnda 0:s målningar i Sverige må för fullständighetens skull nämnas tio porträtt af Hedvig Eleonora och hennes syskon på Gripsholm, det utsökt vackra porträttet af Johan Rosenhane i Wachtmeisterska samlingen på Tistad, porträttet af en Okänd ung man i Rudbeckska samlingen på Edsberg, ett porträtt af Axel Rosenhane hos kapten M. R. Stålhammar i Stockholm och bilden af Göran Rosenhane i Jenningsska samlingen på Skånelaholm. Ehuru knappast verksam i Sverige, hade 0. sålunda icke ringa betydelse för vårt land. - Jfr 0. Granberg, "Trésors d'art en Suéde", I (1911), och H. Schmidt, "Jiirgen Ovens" (i "Schleswig-holsteinischer kunstkalender", 1913). O.G-g. Owensboro [åirtnsbere], stad i nordamerikanska staten Kentucky, vid Ohio. 16,011 inv. (1910). Flera colleges, stora tobaksfabriker och visky-brännerier; tobakshandel och sjöfart. J. F. N. Owenson [åirtnsan], Sydney, irländsk författarinna. Se Morgan, lady Charles (sp. 1097). Owen sound [åu'in saVnd], stad i prov. Ontario, Canada, vid Georgian bay af Huronsjön, vid bibanor till Kanadensiska pacific- och Grand Trunk-banoma. 8,776 inv. (1901). Utmärkt hamn, handel med trävaror och spannmål. J- F. N. Owen Stanley [åu'in stä'nli], bergskedja i brittiska Nya Guinea, uppkallad efter kapten Owen Stanley, som upptäckte den 1848. Dess högsta topp, Victoria, når 4,370 m. J. F. N. Över (af lat. övum, ägg), bygnk. Se E c h i-n u s. Overbeck [åfer-]. 1. Christian Adolf 0., tysk lyriker, f. 1755 i Lybeck, d. 1821 som borgmästare där, skref under intryck från Hölty idylliskt näpna, sångbara smådikter (samlade 1794 och 1800), af hvilka åtminstone tre omdiktats på svenska af J. D. Valerius ("Gossarne på ängen"; "Jag hälsar dig, fredliga flagga" ; "Kom, sköna Maj, och blicka"). - 2. Friedrich Johan n 0., den föregåendes son, tysk målare, f. 3 juli 1789 i Lybeck, d. 12 nov. 1869 i Rom, studerade vid akademien i Wien från 1806, var där en af opponenterna mot den härskande smakriktningen och det förlegade undervisningssättet och blef 1810 jämte fyra kamrater förvisad från akademien. De begafvo sig till Rom, där deras krets snart ökades af flera unga tyska målare. De fleste af dem bodde i ett öfvergifvet kloster, S. Isidoro, och blefvo kallade nasarener (se d. o.). De voro fredligt, ideellt och svärmiskt anlagda unga män, och i sina verk sökte de först och sist lägga in from känsla, in- nerlig och oskuldsfull harmoni. De ogillade det sinnliga och ögonsmekande i konsten och valde som sina förebilder italienska målare från 1400-talet, Fra Angelico, Perugino, Francia och Rafael under dennes första skede, före hans flyttning till Rom. Prerafaeliter var ett af de namn, som gafs af 0. och hans krets. Några af dem öfvergingo till den katolska läran, 0. 1813. Den kärlek till tysk medeltidskonst, som flera af dem visat under studietiden hemma, dunstade bort i den italienska luften. Mer än någon af de andre blef 0. half romare från att ha varit helt tysk. Studiet af hans förebilder blef kärleksfullt och förstående, hans sträfvan var alltid ren och upphöjd, men naturstudiet var svagt. Jämte Cornelius, Veit och W. Schadow dekorerade 0. en sal i preussiske konsuln Bartholdys hus med freskomålningar ur Josefs historia - de utfördes 1815-19 och flyttades 1888 till nationalgalledet i Berlin. O. målade i denna serie Josef säljes af sina bröder och De sju hårda åren. Detta arbete - som fick sin betydelse i det tyska måleriets utveckling genom upplifvandet af den snart sagdt okända fresktekniken - följdes efter några år af uppgiften att dekorera tre rum i Villa Massimis casino med kompositioner ur Dante, Tasso och Ariosto. 0. målade Tassorummet, som sedan fullbordades af Fiih-rich. Till hans ungdomsalster hör äfven Kristi intåg i Jerusalem (1820, Mariakyrkan i Lybeök), Läsarns' uppväckande (1822, Kunsthalle i Karls-ruhe), Madonna (1825, nya pinakoteket i München) och Underverket med rosorna (fresk i S. Maria degli Angeli vid Assisi, 1829). Han målade dessutom Elias1 himmelsfärd, Marias trolofning, Josefs död (i Basel), Mose hittas i korgen (Bremen) och Grafläggningen(Ly\)Qck). Som det samlade uttrycket för sin konstnärliga världsåskådning betecknade han Magnificat 1. Religionens triumf i konsten (1840, Frankfurts galleri), en figurrik komposition efter mönster af Rafaels "Disputä", alltigenom af didaktiskt och symboliskt innehåll, rebusartadt för den oinvigde. 0:s konstnärskap visar sig från sin bästa sida i ett par serier konturteckningar Kristi historia (40 blad, utg. i kopparstick) och De sju sakramenten (fullbordade 1861, smärre reproduktioner i Berlins nationalgalleri). Han målade äfven porträtt (själfporträtt, 1844, i Uffizigalleriet, Florens, andra porträtt i nationalgalleriet i Berlin, i Lybeck, Bremen m. fl. st.). 1819 hade 0. flyttat från Isidoroklostret, men han stannade i Rom, en blid och älskvärd svärmare, fri från fåfänga och ärelystnad. Han blef direktör för S. Lucasakademien, men hade aldrig något inflytande på den romerska konsten och fick så godt som inga uppdrag från kyrkan - han dekorerade likväl ett litet kabinett i Vatikanen. Jfr monografi af M. Howitt, tysk uppl., 2 bd, 1886. - 3. Johannes Adolf 0., den föregåendes brorson, tysk konsthistoriker och arkeolog, f. 1826 i Antwerpen, d. 1895 i Leipzig, kallades 1853 till Leipzig som direktör för det arkeologiska museet samt blef 1858 ord. professor. Af hans vetenskapliga arbeten, delvis kända och studerade äfven i Sverige, må nämnas Die bildwerke zum thebischen und troischen heldenkreise (1851-53), Geschichte der griechi-schen plastik (2 bd, 1857-58; 4:e uppl. 1892 -94), Pompeji in seinen gebäuden, alterthumern