1129 Overbeck-Överton 1130 und kunstwerken (1856; 4:e uppl. 1884), Die antiken schriftquellen zur geschichte der bilden-den kilnste bei den griechen (1868) samt Griechi-sene kunstmythologie (1872). Arkeologiska museet vid Leipzigs universitet är hufvudsakligen hans verk. 2 o. 3. G-g N. Overbeck [åfer-], Fritz, tysk målare, f. 1869 i Bremen, d. 1909, studerade i Düsseldorf från 1889, lärde där 1891 känna de unge målarna Machenson och Modersohn, som gästade staden för kort tid, och blef af dem intresserad för byn Worpswede, belägen helt nära hans födelsestad. 0. besökte stället, blef bofast där 1894 och blef en af Worpswedeskolans hufvudmän. Han målade hufvudsakligen landskap, burna af kraft och lugn, af stark helstämning och skarp naturiakttagelse. Stormig dag (1900) eges af Kunsthalle i Bremen, Im moor (1903) af nya pinakoteket i München, andra målningar af gallerierna i Breslau, Solothurn o. a. 0. utförde äfven förtjänstfulla raderingar. Jfr Kilke, "Worpswede" (3:e uppl., 1910), och Bethge, ^Worpswede" (2:a uppl., 1907). G-g N. Overbjerget, detacheradt verk vid Fredriksten (se d. o.). 0., som anlagts 1682, spelade en viktig roll vid Fredrikstens försvar såväl 1718 som 1814. L. W:sonM. Över Darwen [åu'v9 dä^en], detsamma som D a r w e n (se d. o.). Överdragen, halfbastion. Se Dragen. Overflakkee [åferflakke], södra delen af holländska ön Goeree-en-Overflakkee (se d. o.). Overhallen, härad i Nordre Trondhjems amt, Norge, ligger vid Namsen elf, ö. om Namsos, är 709 kvkm. och har 2,497 inv. (1910). Mycket skog och stora jaktmarker, särskildt för skogsfågel och älg. K. V. H. Overhofretten för Norge kallades en genom k. reskript af 14 mars 1666 i Kristiania upprättad domstol, som trädde i stället för de forna norska herredagarna som mellaninstans mellan lagtingen och den för Danmark och Norge gemensamma Höjesteret i Köpenhamn. O. upphäfdes genom inrättandet af "stiftsoverretterne" likmätigt k. förordn, af 11 aug. 1797. K. V. H. Overijssel [åfere'jsel], ty. Oberyssel, provins i Nederländerna, begränsas i v. af Zuiderzee, i n. af Friesland och Drente, i ö. af Hannover och Westfalen, i s. af Gelderland. 3,347 kvkm. 391,741 inv. (1911). Provinsen har sitt namn efter floden Ijssel, som bildar sydvästra gränsen mot Gelderland, och är hufvudsakligen ett slättland, som endast i midten afbrytes af några sandkullar. I östra delen består prov. af hedar, i v. af bördigt marskland. Hufvudnäringar äro jordbruk och ladugårdsskötsel. I landskapet Twenthe (östra delen) finnes en mängd bomullsspinnerier och väfverier, och vid Ijssel tillverkas lergods och tegel. De viktigaste kanalerna äro Willemsvaart, Dedemsvaart, Overijsselkanalen och Vecht--Emskanalen. Hufvudstad är Zwolle. (J. F. N.) Overlandvaesenskommission, da. Se L and v ae-senskommission. Overlaerer, da. och no., lektor. Overordentligt storting. Se Norge, sp. 1405. Overpraesident (O ver president). Se Köpenhamn, sp. 660. Overret, norsk of ver domstol, hvartill underrät- ternas utslag i vissa civil- (förr äfven brott-) mål kunna hänskjutas, består af minst tre medlemmar ("dommere"), en "justitiarius" och 2 ä 3 assessorer. Sådan domstol finns blott i Kristiania, Bergen och Trondhjem. Vid förestående omorganisation af den civila lagskipningen är man betänkt på att slopa ofvannämnda instans. "Overretssak-förer" är en examinerad jurist, som enligt offentlig fullmakt har rätt att plädera inför overret (se A d-vokat, sp. 202-203). K. V. H. Overretsdistrikt. Se Norge, sp. 1408. Overskou [å'verskov], Thomas, dansk författare, f. 11 okt. 1798, d. 7 nov. 1873, var 1821- 42 skådespelare vid k. teatern och 1849-58 sceninstruktör. Han skapade sig ett namn som författare. Påverkad af Heibergs vådeviller, började han skrifva lustspel på dansk grund, af hvilka flera gjorde stor lycka, såsom Tre maaneder efter bryl-lupet (1828; "Tre månader efter bröllopet", 1832), Östergade og Vestergade (s. å.), Sy-jomfruerne i Gharlot-tenlund (1836; "Sy-mamsellerna i gröngräset", 1859), En bryllupsdags fataliteter (1840; "Herr Kläm eller Bröllopsdagen", 1845), Pak! (1845; "Bättre folk och pack", s. å.), väl hans bästa arbete, och En valgdag (1853; "Ett riksdags-mannaval ", 1854). Dessutom skref han folkkomedierna Capriciosa (1836; tills, med A. L. Arnesen; "Urdur eller Neckens dotter", 1851) och F andens overmand (1854; "Den ondes besegrare", 1855) samt öfversatte omkr. 80, mest franska, skådespel. En samling af 0:s komedier utgafs 1850-53 i 6 bd, ett urval 1877-78. Äfven utarbetade han en historisk öfversikt af Den danske skueplads fra de förste spor af danske skuespil indtil vore dage (5 bd, till 1848, utg. 1854-66; forts, till 1874 afslutadt och utgifvet af E. Collin, 2 bd, 1876). Denna öfversikt vittnar om stort samlarnit, men lider af en viss tyngd och brist på kritisk blick. 1868 utgaf 0. ett stycke s j älf biografi, Af mit liv og min tid, 1798-1830. E. Ebg. Oversö (ty. Oeversee), by i Slesvig, 8,5 km. från Flensburg. Där egde dagen efter slaget vid Slesvig en för danska härens eftertrupp, en jägarkår, olycklig träffning rum 24 apr. 1848. O. ligger 800 m. från Sankelmark, där 6 febr. 1864, likaledes efter danska härens återtåg från Dannevirke, arriärgardet hade att utstå en allvarlig dust med fienden. E. Ebg. Överton [å'vertån; eng. utt. £u'v9tn], Charles E mest, biolog, farmakolog, f. 25 febr. 1865 i Stretton, England, student i Zürich 1884, studerade botanik i Bonn 1886-87 och senare i Zürich, som assistent vid botaniska institutet, blef filos, doktor där 1889 och docent i biologi 1890 samt assistent vid fysiologiska institutet i Wiirzburg 1901. Efter att genom sina arbeten (se nedan) ha skaffat sig namn som en särdeles framstående forskare, kallades 0. utan ansökan 1907 till e. o. professor