Cherwell går High street åt v. under flera olika namn genom stadens gamla, södra del, vid Carfax (af lat. quadrifurcus, fr. carrefour) korsad af Cornmarket street (norr ut) och S:t Aldates (söder ut). High street är elegant och bred, men de flesta andra gator äro smala. Af det gamla slottet, byggdt på 1000-talet, återstår endast tornet (innehållande S:t Georgskyrkan), och af stadsmuren finnas blott några rester. Katedralen, Christ Church, hörde urspr, till det forna nunneklostret, som låg i dess omedelbara närhet, och är i sin nuv. form (normandisk-gotisk öfvergångsstil) från senare hälften af 1100-talet.

Fig. 1. Universitetskyrkan S:t Mary the Virgin och i förgrunden All souls college.

Universitetskyrkan S:t Mary the Virgin (fig. 1) härstammar från 1300- och 1400-talen, den södra förhallen tillkom 1637. Nära kyrkan S:t Mary Magdalen står det 1841 resta Martyrs' memorial, till minne af martyrerna Cranmer, Latimer och Ridley (brända 1555 och 1556). -- De äldsta spåren af en lärdomsskola i O. omtalas 1133, men först 1249 stiftades det äldsta college, University college, på hvilket under samma årh. följde Balliol (1263) och Merton coll. (1264--74) och därefter öfriga ända till 1870-talet, allesammans genom dotationer. Universitetet består f. n. af 21 colleges (se College och dithörande bilder) samt 4 s. k. halls. De förra bilda själfständiga korporationer, ha egna statut och äro icke underkastade universitetets lagar, hvaremot halls icke äro korporationer (deras förmögenhet förvaltas af universitetet). Universitetets förvaltning utöfvas af tre korporationer: 1. convocation, som består af alla masters of arts, medicine, juris och teologie doktorer, äfven utom O. boende, som genom att erlägga årsafgift vilja upprätthålla sin förbindelse med universitetet; 2. congregation, bestående af de medlemmar af convocation, som bekläda en lärarsyssla eller ha annan befattning vid universitetet eller som minst 140 dagar om året uppehålla sig inom ett visst afstånd från O. (omkr. 500); 3. hebdomadal council, som består af kanslern, vicekanslern, två proctors (officiella) samt 18 af congregation för 6 år valda medlemmar (6 förmän för colleges eller halls, 6 professorer i bestämda ämnen och 6 andra medlemmar af convocation). Hebdomadal council har initiativ i den akademiska lagstiftningen, uppgör förslag till nya statut och framlägger dem för congregation, som kan antaga, återförvisa eller ändra dem, hvarefter det så behandlade förslaget går till convocation, som kan antaga eller förkasta, men ej ändra detsamma. Convocation afgör många af universitetets löpande ärenden. Den förlänar hedersgrader, väljer universitetets båda representanter i parlamentet och utnämner kyrkoherdar i de pastorat, i hvilka universitetet har patronatsrätt (inalles 439). I många fall fungerar den genom delegerade, t. ex. för Clarendon press (se d. o.), för museer, universitetsutvidgning m. m. I spetsen för universitetet står kanslern (chancellor) eller hans ställföreträdare, vicekanslern, den verkliga exekutiva myndigheten, som är ordf. i de tre ofvannämnda korporationerna. Kanslern väljes för lifstid af convocation och tages alltid ur den högsta adelsklassen (f. n. earl Curzon of Kedleston), vicekanslern af kanslern, årligen, bland förmännen för colleges. Den disciplinära myndigheten öfver studenterna utöfvas af vicekanslern och de båda proctors, hvilka väljas årligen i tur och ordning af colleges, halls och delegationen för non-collegiates. Professorerna utnämnas på lifstid, 6 af kronan (s. k. professores regii), de öfrige af ett valutskott af minst 5, högst 7 medlemmar, i hvilket det college, som bestrider lönen, måste vara representeradt. Readers (e. o. professorer) utnämnas merendels på 5 år; lecturers (docenter), som anställas af colleges, äro erkända lärare, såvidt deras föreläsningar upptagas på den officiella föreläsningslistan. Halls (f. n. 4) voro från början privata bostäder för studenterna, men ha efter hand gått upp i colleges. Den enda akademiska hall är S:t Edmund, som uppges ha bildats 1226; de öfriga äro privata, tillkomna efter 1882. Dessutom finnas sedan 1868 non-collegiate students (1912 endast 203), som åtnjuta alla universitetets privilegier, utan att vara medlemmar af något college. Inskrifning vid universitetet förutsätter medlemskap af ett college eller hall eller egenskapen af non-collegiate student. Upptagning i ett college sker efter pröfning genom förman och fellows. Kvinnor ha tillträde till föreläsningar och examina, men få ej lärdomsgrader. De ha 5 sammanslutningar (halls), och medlemmarnas antal var 346 år 1912. Stiftelser oberoende af den akademiska jurisdiktionen och afsedda urspr. för teol. undervisning äro Pusey house (1884), S:t Stephens house (1876), Wycliffe hall (1878), Mansfield coll. (1889, kongregationalistiskt), Manchester coll. (1893, unitariernas) och Cuddesdon coll. vid biskopens af O. residens. Slutligen äro flera colleges eller universitet i England och kolonierna "affilierade" med universitetet i O., hvarigenom vissa fördelar beredas studerande från dem vid inträdet i O:s universitet. Dettas inkomster (oberäknadt colleges') voro 1912 86,751 pd. Alla colleges ega betydande inkomster och ett synnerligen stort antal